Nytt försök med galoppkorridoren

Sedan igår har jag letat febrilt efter mitt exemplar av Atlis bok, men jag måste ha lagt den på "ett smart ställe" för jag kan inte hitta den! Kontaktade Sylvia men hennes exemplar fanns tyvärr också på "ett smart ställe"... Men jag fick i alla fall per telefon stämma av med henne att jag tänkte rätt ang hur övningen skulle ridas. Innan jag red bytte jag dessutom ut trådarna i hörnen, till tjockare vita elrep, så att Feykir skulle se dem i god tid.

Jag kom till stallet vid 13-tiden och skulle börja med att lunchfodra hästarna. Men dagens turridning hade inte kommit tillbaka ännu... Jag var liiite stressad eftersom jag hade en tid att passa efter ridningen och jag dessutom skulle hinna plocka ihop min "galoppkorridor" innan jag åkte hem. (Den tog ju faktiskt i princip en timme att bygga igår så jag räknade med något liknande idag...) Löste detta genom att plocka ut Feykir ur hagen och låta honom äta hö innan de andra. Han fick stå och mumsa direkt ur stora rundbalen - som de hästar som behöver stödutfodras brukar få göra. Definitivt en ny upplevelse för Feykir! Jag borstade honom under tiden han åt och tack vare det varma vädret var t o m benen torra så han blev ovanligt ren! När han ätit i 20 minuter fick han gå in i en box och smälta maten medan jag bytte ut "hörntrådarna" i "galoppkorridoren". När jag var klar med detta var turhästarna tillbaka så att jag kunde lunchfodra i hagarna.

Precis som igår stängde jag grinden till ridbanan innan jag började rida - OM Feykir på något sätt skulle råka trassla in sig i tråden runt galoppvolten och få panik så ville jag vara säker på att han höll sig inne på ridbanan i alla fall! Började med att skritta många varv runt i korridoren, åt båda hållen och lösgöra honom i båda sidorna. Han var riktigt avslappnad i skritten och verkade se tråden bra runt om. Det bådade gott för fortsättningen!

När vi övergick till trav gjorde jag annorlunda än igår. Då lät jag honom trava på lång tygel eftersom han skulle galoppera så sedan. Men nu jobbade jag istället traven "som vanligt" - d v s med stöd på yttertygeln och kramningar på innern - för att få honom riktig lösgjord i båda varven. Hela tiden fokuserade jag också väldigt mycket på min ytterskänkel - för som Ia skriver, det är ju ytterskänkeln som ska hålla hästen kvar på volten. Särskilt bra gick det när jag lyckades hålla blicken på en hästskit som låg så lämpligt placerad mitt i innercirkeln till korridoren. Finessen med detta är ju att om man håller blicken på mitten av volten så kommer kroppen automatiskt i en position som underlättar för hästen att följa volten! Det kändes verkligen SÅ tydligt!

När Feykir travade lugnt och kändes helt mjuk i innersidan släppte jag innertygeln, smackade lite och han rullade över i höger galopp. Min innerhand höll jag i manen - för att jag inte skulle frestas att ta i innertygeln. Mindes från den där Atlikursen för 9 år sedan att man i början INTE skulle fortsätta driva på hästen när den ville bryta av - för att göra det hela så avslappnat som möjligt skulle den istället känna att den kunde gå tillbaka till trav så snart den ville. Varvade sedan trav och galopp - och det blev faktiskt galopp! I början bara 1/4 varv men sedan lite längre och längre. De första galoppsprången var alltid bäst - sedan blev han mer flack - men några gånger höll han galoppen ett helt varv utan att jag behövde driva på. I högervarvet gick han dessutom alltid direkt över i avslappnad trav efteråt. Efter en stund blev det faktiskt så att när han brutit av till trav så fattade han själv ny galopp igen!

När vi bytte till vänster varv var det svårare - redan i traven var det svårare att få honom mjuk i innersidan. Jag fick verkligen påminna mig själv om att fokusera med blicken på den där hästskiten i mitten! Och så snart vi galopperat några steg började han kännas spänd igen och gick utåtställd... Red då trav till dess han kändes riktigt mjuk i innersidan innan jag gjorde ny galoppfattning.

Den här övningen går ju ut på att hästen ska få galoppera med fria tyglar - för att på ett avslappnat sätt hitta balansen i galopp på volt. Jag minns att den var oerhört effektiv på Reykur, som trots att han var så ren fyrgångare hade jättesvårt att balansera sig i galopp. Han behövde verkligen få vara lång för komma upp med ryggen så att det blev hyfsade galoppsprång i alla fall. Men för Feykir gäller ju normalt motsatsen (förståss!) att han galopperar bättre i en mer samlad form så att han får mer stöd av ryttaren. Efter en stunds funderande bestämde jag mig ändå för att testa detta.

Började i höger varv och red samlad trav till dess han kändes helt eftergiven i innersidan. Höll innerhanden lätt mot sadeln för att kunna hålla den helt stilla och gjorde en galoppfattning. Det funkade! M h a innerskänkeln kunde jag behålla honom mjuk i innersidan och han galopperade på detta sätt med trevlig eftergift ett par varv!

Testade att göra på samma sätt i vänstervarvet också - men här blev han genast mer spänd och passtaktig... Nåja, jag hade ju testat i alla fall. Avslutade med att trava i vänstervarvet till dess han kändes riktigt mjuk och avslappnad igen. Drev med sätet i varje steg så traven blev riktigt trevlig tillslut! Då avbröt vi och skrittade av.

Efteråt kan jag konstatera att det här var en VÄLDIGT nyttig övning för oss! Den avdramatiserar det här med galopp på volt på ett sätt som vi båda definitivt behöver! För mig var det dessutom ett väldigt bra sätt att träna min position i sadeln. Jag hade ju visserligen ett stängsel på utsidan som gjorde att han inte kunde försvinna iväg hur mycket som helst. Men jag ville helst inte att han skulle hamna för nära det där stängslet - så jag fick verkligen träna på att hålla honom mitt i korridoren m h a ytterskänkeln, vikten, blicken i mitten av volten... d v s allt UTOM innertygeln. JÄTTENYTTIGT!!!

Vi skulle definitivt behöva fortsätta med detta regelbundet Feykir och jag! Synd att det är så omständigt att bygga upp den där korridoren... Vi skulle ha haft en longervolt... då hade jag bara behövt komplettera med innercirkeln! Dock hade jag väl inte valt den optimala dagen för en så här ansträngande övning... det var helt vindstilla och måste ha varit 23-24 grader i skuggan - så när vi var klara insåg jag att vi var genomblöta av svett båda två! Men det var ju väldigt värdefullt att korridoren kunde få stå kvar över natten så att jag hann använda den två dagar i rad - och då var det ju bara en helg som kunde komma i fråga.