Den här hästen gillar jag!!!

Det var bara 5 grader och riktigt grått ute när jag åkte till stallet på förmiddagen - men det var ju uppehållsväder i alla fall. "I eftermiddag ska det regna rejält!" sa KG, så jag hade kanske bra timing idag?!



Eva var redan i stallet och gjorde i ordning hästar för hon och Laleh (inte hon som sjunger) skulle leda en tur. "Jag hade faktiskt tänkt borsta Feykir också, sa Eva, men jag har inte hunnit." Alltså borstade jag själv så att vinterpälsen yrde åt alla håll - och var glad över att han faktiskt INTE hade rullat sig. Det är så trist med blöt OCH skitig häst - för den blir ju inte ren hur mycket man än borstar...











Precis som igår valde jag det kornblå schabraket. (Eller "kungsblått" som Yvonne kallar det.) Mitt nya rutiga sparar jag ett litet tag till - för något mer högtidligt tillfälle! Tyckte att en grå, kall lördag blev tillräckligt upplivad med det korn-/kungsblå!



Har funderat på att skaffa nya tyglar... har alltid haft lädertyglar hittills. Först hade jag flätade lädertyglar i många, många år. Sista åren har jag haft släta lädertyglar med stoppar, för att få bättre grepp när Feykir kastar sig på bettet. Men jag har börjat tyckta att de där stopparna alltid sitter på fel ställe... Linda är väldigt nöjd med sina gummityglar så jag klämde lite på ett par sådana när jag var på Häst & Fritid i veckan. Fördelen med Mariebäck är ju att Sylvia har så mycket utrustning av olika varianter - så det finns stora möjligheter att kunna låna och testa "i skarpt läge". På krokarna där hon hänger extra tyglar till ridskolehästarna hittade jag också ett par gummityglar så jag satte dem på Dáds träns med halvstången. När jag sedan tränsat blev jag lite full i skratt - det måste vara någon sorts ponnytyglar för som ni kan se på bilden var de jättekorta! Nåja, vi skulle ju ändå inte vara ute och skritta på lång tygel!



Började med lösgörande övningar i skritt så snart vi lämnade gården. Och kunde snabbt konstatera att Feykir även idag höll fast vid nymodigheten att det var jobbigare att gå undan för höger skänkel än för vänster. Intressant! Undrar hur länge det ska hålla i sig?! Varvade sidförande med öppna och när vi sidförde nöjde jag mig inte förrän det under några steg känts som att han höll på att välta omkull - för det är bara då jag är säker på att han inte lyckats fuska utan verkligen korsat bakbenen.



Red sedan kortare sträckor tölt - och precis som i skritten tyckte jag faktiskt att det nu var svårare att böja honom till höger än till vänster! Varvade med galopp uppför några små backar - och i båda galopperna kunde jag ställa honom inåt - duktig kille!



Red bort mot Avan, till dess grusvägen tog slut. När vi sedan vände hemåt red jag lååångsam tölt med böjning i vänstersidan. Och den tölten hade jag MER än gärna visat upp på en tävlingsbana!!! Det var en riktigt härlig känsla när han - utan att försöka rusa ifrån arbetet - töltade med mycket resning fram och samtidigt mjukt eftergiven. ÅÅÅÅÅhhhh - så DYR han blev i den stunden! Egentligen ville jag ju aldrig sakta av - men tillslut tvingade jag mig att göra det innan vi tappade den härliga känslan. Försökte göra om samma sak en stund senare - med böjning till höger - och det gick också riktigt bra!



När vi kom till långa uppförsbacken red jag vänster galopp och kunde glatt konstatera att jag dels kunde rida honom vänsterställd i princip bara m h a vänsterskänkel och DESSUTOM blev nedtagningen till trav efteråt så bra! Med bara lite understöd av innerskänkeln behöll han vänsterställningen hela tiden och efter bara ett par töltsteg gick han avslappnat (och fortfarande vänsterställd) över i trav. DUKTIG kille!!! Det här kan inte vara samma häst jag red på lektionen i onsdags - som efter bara några få steg i vänster galopp blev stel som en planka och t o m ställde sig UTÅT utan att jag kunde korrigera honom!

När vi tar skrittpauser på hemvägen ska jag komma ihåg att flytta honom MYCKET för högerskänkeln. Så länge vi rider i riktning bort från stallet kommer han med massor av protester och tappar HELT framåtbjudningen när jag vill att han ska kliva undan för den jobbigare skänkeln... Men på hemvägen finns en HELT annan motivation att fortsätta framåt, så då blir det så mycket mer odramatiskt. Även om han förståss stönar och stånkar höjljutt för att jag inte för en sekund ska missa hur oerhört DUKTIG han är...!!!



Avslutade med att trava en lite längre sträcka - för att påminna honom om att trav inte alltid bara är en förberedelse för nästa galoppfattning. När vi skrittade tillbaka över farliga bäcken kändes han faktiskt riktigt avslappnad! Jag kunde också konstatera att gummityglarna var riktigt trevliga att rida med - jag ska nog köpa mig ett par sådana. Fast gärna liiite längre än de här!

Tillbaka i stallet fick min stackars mobilkamera det omöjliga uppdraget att fota Feykir i motljus... Men bara för att jag tycker han ser så slank ut kan jag inte låta bli att lägga ut bilden. Ni får ursäkta kvalitén! Ett tag hade jag ju börjat ha en liten kompaktkamera med mig till stallet, men sista tiden har den bara legat kvar hemma... Får skärpa till mig där! Mobilkameran behöver i princip fullt solljus för att ta vettiga bilder, som ni kan se.

Avslutar med en bild tagen av min favorit fotograf - för att kvalitetsmässigt uppväga de två tidigare ni fått stå ut med. Tycker bilden på KG och "Freddan" som myser är så härlig! KG var dagens hjälte - medan jag red bytte han till sommardäck på min transport! Han och Yvonne kom t o m förbi mig i morse så att han kunde hjälpa mig att lyfta de tunga däcken in i bilen! TACK KG!!! Helt suveränt, eftersom Johan är bortrest och sedan uppbokad varje kväll kommande vecka. Han skulle alltså inte ha hunnit skifta däcken innan nästa lördag, då Sylvia behöver låna transporten. Och den tid som min skröppliga kropp klarade däckskifte är ju tyvärr förbi... Men jag får väl vara glad för att jag ändå under många år faktiskt var väldigt stark (och t ex alltid skiftade däcken själv) - det är ju många som aldrig fått uppleva det!

När jag åkte hemåt igen började regnet droppa på vindrutan - KG hade uppenbarligen helt rätt angående vädret! Han är inte bara Sylvias gårdskarl och allt i allo samt min räddare i nöden då och då - han är även väderspåman!

Edit: Är ganska arg på Blogger just nu... När jag importerade bilderna till inlägget råkade bilden på KG komma ovanför de båda andra. Tidigare har det aldrig varit något problem - men nu tog det en KVART att flytta den längst ner! Jag var tillslut tvungen att krympa ihop alla bilderna så att de blev jättesmå innan det funkade... Förut var det bara att dra bilden ut till kanten för att den sedan skulle förflyttas nedåt i inlägget. Men nu tog det tvärstopp vid nästa bild... Om det är någon som har en lösning på detta nya problem får ni GÄRNA höra av er!!!