tisdag 12 juni 2018

Hamingja tar av sig en sko...

Visserligen är det VÄLDIGT torrt ute i skogen nu - men det går ändå utmärkt att trampa av sig en sko skulle det visa sig...!

För att få lite variation i vårt skrittande, i väntan på att Hamingja kollas upp av massör-Tomas, bestämde jag mig för att ge mig ut i skogen idag. Mot bättre vetande - Hamingja är "gammelskodd" och då är ju risken stor att trampa av sig en sko... Men det är ju så torrt i markerna nu så jag hoppades att det skulle gå bra ändå. 

Tillbaka i stallet igen efter en härligt skrittur på 40 minuter kunde jag snabbt konstatera att en av framskorna saknades.... Hon hade snubblat till lite ett par gånger ute i skogen och antagligen var det vid något av dessa tillfällen som hon trampade av den... Men hoven hade i alla fall inte skadats som tur var! I o m detta tänker jag i alla fall lägga även skrittturerna på is t v. Förhoppningsvis får jag snart besked av hovslagaren om när han kan komma och sko! Och kalla mig gärna gambler - men då tänkte jag faktiskt att han får ta bort hennes snösulor också! :-D

lördag 9 juni 2018

Förbereda sommarhagarna

Hästarnas paradis: Höbäcken! (Bild från förra sommaren)


Idag har vi byggt sommarhagar t i Höbäcken - där våra hästar även i år kommer att få njuta av sommarbete. Precis som tidigare blir det två hagar; en för valackerna och en för stoflocken. Förutom de stora, härliga ängarna finns precis som namnet antyder även en ganska stor bäck. Den rinner längs med båda hagarna och garanterar friskt vatten till hästarna hela sommaren. Bättre kan det ju inte bli!

Ännu dröjer det dock lite innan det är dags att flytta över hästarna - deras magar behöver ner tid att successivt vänja sig vid gräset. Hästar är nämligen väldigt känsliga för foderbyten. Vi har oftast brukat släppa dem på bete inför midsommarhelgen, först då brukar det ha hunnit bli tillräckligt med gräs på betet. I år trodde man ju länge att rekordmängden snö skulle innebära att man fick vara glad om det var snöfritt till midsommar... men istället blev det tidernas snabbaste snösmältning!

Att snön hann komma så tidigt i höstas, innan det hunnit frysa till ordentligt i backen, innebar dessutom att det aldrig blev någon tjäle. Så när snösmältningen kom igång kunde smältvattnet rinna rakt ner i marken istället för att samlas i stora sjöar. Och när värmen sedan kom redan i början av maj var det så pass blött i marken att grönskan närmast exploderade! Så istället för snö till midsommar har vi så gott om bete att vi hade kunnat släppa dem på bete redan nu - två veckor tidigare än vanligt!

Men ännu behöver alltså hästarnas magar lite mer tid för att anpassa sig till att äta gräs. För min del väntar jag dessutom både på att massör-Tomas ska komma upp från Umeå för att kolla Hamingja och dessutom på ett besök av hovslagaren. Och i båda fallen är det ju lite enklare ifall Hamingja är kvar i Mariebäck och inte behöver transporteras mellan. 

onsdag 6 juni 2018

Gör nationaldagen till en fest:

...rid (svenskfödd) Islandshäst!!!

Är det fest så är det - så självklart blev det ett ridpass med Hamingja idag! Fast SMHI är uppenbarligen inte på festhumör idag... den senaste tidens sommarvärme har helt tagit paus och nu får vi stå ut med bara 8-9 plusgrader och dessutom kylande vindar...

Men i sadeln på Hamingja finns ett superknep för att hantera kyla: det är bara att rida trav en stund så är man snart varm så det räcker och blir över! Och så länge hon bjuder på en lösgjord trav med trevlig bärighet känns det inte som att det kan vara skadligt på något sätt att kombinera skritten med trav i väntan på att massör-Thomas kan kolla upp henne. Det är förresten inte bara Thomas vi snart hoppas på att få en "date" med, utan även hovslagaren. Eller tror ni att det är förhastat att ta bort snösulorna redan nu?!  ;-)

Även idag red jag upp bakom vägbommen och valde den vänstra skogsvägen. Efter en inledande skritt, då hon var riktigt avslappnad och fin, travade resten av vägen upp till vändplanen. Där passade jag på att skritta på volt och flytta undan för innerskänkeln så att hon fick korsa bakbenen - något som visat sig vara supereffektiv stretching för hennes bakdel. Och eftersom hon bara blev mer och mer avslappnad av detta kändes det ju också som "riskfritt" även om jag inte vet vad det är för problem som orsakar rörelsestörningarna i tölten. 

Under hela vintern har jag försökt träna mig på att hålla blicken lyft när jag rider. Jag tror alla ryttare känner igen hur oerhört lätt det är att "fastna" med blicken fixerad vid hästens mankam eller öron... Men då får man oftast en sämre position i sadeln. Och ett ännu större problem med detta - som Johanna Elgholm gjorde mig uppmärksam på när vi red clinic för henne - är att så länge man låter ögonen fixera på något nära så kommer synintrycken att dominera totalt över alla andra sinnesintryck.   Vilken i ridningen innebär att det är mycket svårare att känna hur hästen rör sig (och hur man själv sitter.) 

Med blicken istället vilande i fjärran, någonstans långt framför sig, kopplas synens totala dominans bort och man får en chans att känna hästens rörelser på ett helt annat sätt. Detta lärde Johanna alltså mig - i teorin - vid den clinic hon höll på Bodentravet för ett antal år sedan. Och efter att ha lagt stort fokus på detta under vinterns ridning har jag nu börjat märka resultatet: att jag i alla fall i skritt känner Hamingjas rörelser mycket tydligare. När jag känner ifall bogarna eller bakdelen skjuts ut åt något håll känner jag vad som händer och kan därför lättare rama in henne mellan hand och skänkel. 

Och det hjälper mig också att rida med mindre hjälper när vi arbetar på volten och flyttar ut bakdelen - eftersom jag kan använda mina hjälper med större precision! Det är roligt när man märker att träningen ger effekt! Och tänk om jag en vacker dag klarar detta i tölt också??!! Medan vi red tillbaka hem igen hade jag stor glädje över denna nya insikt under de sekvenser jag red i samlad skritt. Eftersom det är ansträngande att verkligen bära upp sig med bakdelen vill hon gärna "skicka iväg" bakdelen lite åt något håll - eller någon av bogarna... Och då är det ju en STOR fördel att känna vad det är som behöver kompenseras för att rama in henne bättre! Väl inramad slappnade hon av och längde överlinjen trevligt i samlingen - varför jag bedömde att inte heller denna träning skapade något obehag. Så tillbaka i stallet var jag väldigt nöjd med dagens ridpass som kändes innehållsrikt trots att vi bara red en halvtimma och dessutom mest skritt.

tisdag 5 juni 2018

När det blåser "en aning"...!!!

10-11 m/s är en hel del ÄVEN i Luleå...!!! :-O

Men allt är ju relativt... jämfört med vindarna på Island är de senaste dygnens blåst förståss INGENTING! Eftersom ön i stort sett saknar träd kan ju asfalten blåsa av vägarna t o m...! Jag minns också när vi bodde i Kiruna och en kompis från Island gav sig ut för att promenera mitt i en riktigt våldsam snöstorm. "Äntligen är det inte så kvavt!!!" tyckte han...! Och kanske har våra hästar tänkt något liknande under det senaste dagarna? I alla fall de som är födda på Island - Hamingja är ju dock svenskfödd så hon har väl bara hört de andra berätta om vädret på "hemön"...!

Totalt insektsfritt var det i alla fall när Hamingja och jag gav oss ut för dagens ridpass! Eftersom jag vill ta det lugnt till dess massör-Thomas hunnit titta på henne blev det en favorit i repris, nämligen en sväng längs den vänstra skogsvägen upp till vändplanen. Och då främst i skritt. Fast idag travade vi lite också - för där märks ju inte någon ojämnhet alls hos henne. Först tyckte hon dock att vi borde passa på att galoppera istället, men när jag envisades med trav så kunde vi ändå enas om det. Och lilla fröken travade verkligen "för kung och fosterland": med rejält tryck i bakbenen och låååång trevlig överlinje!

Uppe på vändplanen blev det lite voltarbete i skritt där hon fick korsa över med inner bak i båda varven. Detta verkade inte heller ge något obehag utan hon längde halsen och frustade så belåtet! Under vägen tillbaka red vi också några sekvenser samlad skritt och inte heller där visade hon några tecken på obehag utan kunde slappna av i samlingen. En riktigt härlig tisdagsförmiddag m a o! Men nu är det dags att göra sig i ordning för att åka till jobbet!

lördag 2 juni 2018

Sommarpalatset i Peking resp Kyrkbyn

Sommarpalatset i Peking - bild från vår Kinaresa 2004. 

Precis som de kinesiska kejsarfamiljerna en gång i tiden vill förstås också KyrkbyChicksen ha ett sommarställe att kunna dra sig undan till under årets varmaste månader - ett sommarpalats helt enkelt! I Kina ligger sommarpalatset i utkanten av Peking vid Kunmingsjön, här i Kyrkbyn ligger det i vårt trädgårdsland med orangeriet som närmsta granne. F ö med en placering som på 1700-talet skulle ha inneburit direkt strandläge - ungefär som i Peking alltså!

Sommarpalatset här i Kyrkbyn har, precis som sin förlaga, förändrats och byggts ut under åren/århundradena. Inför förra sommaren gjorde vi en stor satsning när vi köpte en trädgårdspaviljong på 3x6 meter som vi nätade in till hönsgård - man kan se lite av konstruktionen på bilden ovan. Tanken var ju att denna skulle hålla i många år framöver. Men vi missade tyvärr att ta ner nättaket inför vintern och med de rekordmängder med snö vi sedan fick knycklades stommen ihop så att den inte gick att återställa... 

Alltså fick vi än en gång bygga nytt inför denna sommar. Nu satsade vi på en trästomme istället, där nättaket monterades för att vara lätt att ta ner till hösten. Och som tur var hade vi precis hunnit bli klara med detta när det visade sig att de nya maranerna behövde ett eget boende till att börja med. Men jag hade ju inte hunnit förbereda Chicksen på att de redan skulle flytta ut till sommarpalatset... Att locka dit dem var förstås inget problem, jag bara ropar på dem så kommer de springade efter mig. Men när det sedan började bli dags att flyga upp och sätta sig på pinnen för natten var det ett gäng MYCKET upprörda damer som "skällde" på mig från sommarpalatset när de inte fick gå tillbaka och sova i vinterhönshuset som de själva hade tänkt...!!!

Betestillvänjning och fortsatt skrittpaus

Lunchdags!

Idag började betestillvänjningen - gissa om lyckan var stor??!! I samband med detta har båda flockarna utökats. Sannas Prins går nu med valackflocken medan stoflocken utökats med Annelis Fina samt att (fux-)Hremsa (Huldas mamma) har kommit tillbaka också. Den stund de fick gå på gräs hade de förstås inte tid för något annat än att äta. När vi föst tillbaka dem till vinterhagarna blev det lite "pip och liv" - men ingen större dramatik. Så nu håller vi tummarna att det fortsätter på samma lugna sätt!

Innan  lunchfodringen red jag Hamingja en sväng längs den vänstra skogsvägen bakom vägbommen. I o m att hon redan sprungit endel med flocken fick det bli ännu ett ridpass med "bara" skritt. Men testade några sekvenser samlad skritt och fascinerades än en gång av hur hon genast börjar samla sig så snart jag vinklar mitt bäcken framåt - tänk när jag lyckas göra så i tölt också! Hon känns också lösgjord i samlingen, så vad det än är som stör i tölten så verkar det inte påverka i samlad skritt i alla fall.

Ungefär halvvägs in längs skogsvägen tvärstannade Hamingja och jag hörde vad jag först trodde var ljudet av hovar... men ingen häst dök upp bakom närmsta krök så det måste ha varit en älg...! Men jag kunde ändå övertala Hamingja att fortsätta framåt redan efter en liten stund - kanske har hennes värsta älgskräck dämpats något?! Uppe på vändplanen skrittade vi på volt och flyttade undan för innerskänkeln. Det kändes ovanligt lätt för henne - var det kanske "uppvärmningen" när hon sprang med flocken som gjort susen?! 

Tillbaka i stallet kunde jag konstatera att värmen gjort att hon var fuktig under sadeln trots att vi bara skrittat. Sedan var det dags för mig att lunchfodra och det var ju lite spännande att se om detta skulle framkalla något mer stök i flockarna... men det visade sig vara helt odramatiskt - så skönt!

tisdag 29 maj 2018

Skrittpaus

"En solig vårdag!" säger väderappen idag - men med 27 grader i skuggan skulle jag nog snarare kalla det sommar...!!!

Eftersom det är en sådan tisdag då jag börjar jobba först efter lunch åkte jag till stallet på morgonen för kvalitetstid med min fina häst! Efter helgens kurs och i väntan på att få Thomas att undersöka Hamingja vill jag dock inte anstränga henne så mycket utan har bestämt mig för att vi håller oss till skritt t v. Vi tar en skrittpaus, skulle man ju kunna säga!

Hulda från Mariebäck

Nästan alla hästarna låg och vilade i solskenet och jag hade hoppats få en bild på en vilande Hamingja - det ser ju så mysigt ut! Men lilla fröken är lite för ambitiös så hon studsade upp så snart jag kom in i hagen. Hulda låg däremot kvar så jag kunde fota henne i alla fall!

Hamingja och jag red upp bakom vägbommen och följde den vänstra skogsvägen bort till vändplanen och tillbaka. Det är ingen lång sträcka men eftersom vi höll oss till skritt blev det ändå en ridtur på 35 minuter. Under vägen bort från stallet kunde lilla fröken "radarvarning" faktiskt skritta helt avslappnat med hellånga tyglar och nosen mot backen. På hemvägen fick hon både mer bråttom och började leta spöken så då fick jag rida med mer tygelkontakt. 

Det blåser upp mot 10 m/s idag - vilket både håller insekterna borta och gör det svalare i värmen. Ändå var Hamingja lite fuktig under sadeln efter vår "skrittpaus"! När jag skriver detta har jag faktiskt satt mig i skuggan - helt frivilligt! Och när soldyrkaren Anna väljer skuggan då vet man att det är riktigt varmt!!!