Inte kvavt i alla fall...!

När man ridit så det ryker!

Oj, så det blåst idag - här kan man verkligen snacka om "välvädrat"!!! Nyligen upptäckte jag att Hamingja hade en fläck bakom vardera frambenet där pälsen är bortnött. Fläckarna är väl dolda med lång päls omkring så jag vet faktiskt inte hur länge hon kan ha haft dem... Så här års växer ju ingen ny vinterpäls ut heller så det KAN ju vara gamla skav... Så jag har klurat kring vad jag kan göra för att undvika att det fortsätter skava framöver... Sedan hon fick skav från sin breda lädergjord förra sommaren har jag använt en smal sadelgjord med skyddande fårskinnsöverdrag, så vad göra om hon nu ändå fått skav?

Igår fick jag låna en längre sadelgjord (också med fårskinnsöverdrag) från Húni, utifrån tanken att gjordens spännen då skulle hamna högre upp på sidorna. Men den blev då lite för lång... Idag återgick jag därför till min vanliga gjord, men lånade fårskinnsöverdraget igen (eftersom det är längre än det jag har). På det sättet blev det bättre skydd vid sadelgjordens spännen, så slutsatsen är att jag ska köpa ett längre fårskinnsskydd!

Min plan för dagen var att rida ett pass på ridbanan, eftersom det är ett tag sedan sist. Jag inledde också där, även om jag funderade på om den hårda vinden skulle bli allt för jobbig i o m att ridbanan ligger ganska öppet... Vinden var dock ändå hanterbar, men den senaste tidens väder gjorde att banan snarare såg ut som en nyspolad hockeyrink än en ridbana... Så efter att ha jobbat en stund på volter och med sidförande över diagonalerna (där jag tyckte att Hamingja ändå kändes ganska liksidig) fick det räcka med ridbanan för denna dag. 

Jag vet ju med mig att jag blir spänd själv när jag tycker det är obehagligt med hörnpasseringarna i tölt på isig ridbana...så då kändes en sväng upp till vändplanen till vänster bakom vägbommen som ett betydligt bättre alternativ! Efter inledande trav blev jag helt "wild and crazy" och testade att fatta galopp från trav - något jag knappt gjort på Hamingja - och hon blev nog lite förvånad men med viss fördröjning  fattade hon sedan rätt galopp! Efter en skrittpaus fick hon sedan galoppera även på hemvägen, innan jag avslutade med att låta henne skritta på sidan av spåren med snö ungefär halvvägs upp till knäna, för lite extra muskelträning. 

Sedan Hamingja fått stå en stund för att återhämta sig med ryggvärmaren från BoT fick hon gå ut till sin flock igen, medan det var dags för mig att lunchfodra. En uppgift som i o m vädret innehåll en extra svårighet, då hästarnas hö först blåste ut ur hagen! :-O 

Lördagslycka!

...ser ut så här!!!

När jag kom ut i hagen idag trodde jag att det nu var slutfjäskat från Hamingjas sida... Hon stod nere vid en av ladorna och när jag ropade försvann hon snabbt in bakom ladan som om hon försökte gömma sig... men döm om min förvåning när hon snart dyker upp på andra sidan ladan och därifrån går hela vägen fram till mig! Och vilken TUR att jag hade morötter i fickan så att jag kunde "fjäska tillbaka"!!!

När vi sedan skrittade igång på volt utanför stallet - och matte lyckades hyfsat med att "sitta som folk" - kändes Hamingja direkt väldigt mjuk och smidig i kroppen! Det var nog gårdagens galopper som gjort susen! Idag red vi längs bilvägen bort mot Alviksträsk men istället för att rida fram till "världens ände-korsningen" testade jag att rida upp på nya kalhygget för att se om det åter var ridbart sedan snön som kom tidigare hade hunnit sjunka ihop lite. Och vi var nog båda lika nöjda när det visade sig gå jättebra!

Jag red medsols runt hygget och började i skritt, men sedan jag kunnat konstatera att underlaget höll bra för ridning fick Hamingja galoppera upp till toppen. Efter att vi skrittat tillbaka ner samma väg för att ta även den andra galoppen uppför backen fortsatte vi i skritt runt i våra gamla spår ner till bilvägen igen. Underlaget gjorde att Hamingja fick lyfta någon dm extra på "fötterna" - så det var ju perfekt muskelträning! Och hon tyckte ju som vanligt att det var jätteroligt att gå i snön!

Det hade varit en mulen morgon men precis när vi kom ut på bilvägen igen kom solen fram så vi fick en extra dos ljusterapi medan vi töltade hemåt! Jag kämpade vidare med sitsen samtidigt som jag jobbade på att kunna hålla skänklarna lätt om henne i tölten utan att hon skulle bli spänd, köra upp huvudet och rusa... Verkligen inte lätt... men tillslut fick vi till en hyfsad sekvens i alla fall innan det var dags att låta henne börja sträcka ut i nedvarvningstölt. 

Efter en stund mötte vi en av grannarna på fyrhjuling och jag vet inte om det var ljudet från snökedjorna som skrämde Hamingja för hela hon började darra och hon närmast piafferade på stället... men hon gjorde ändå inget försök att dra iväg utan stod kvar - så duktig tjej!!! "Hon har ovanligt mycket flykt i sig...!" brukar ju Atli konstatera. Och då är det ju VÄLDIGT bra gjort att ändå våga vara modig!!!

Fredags-AW

Jag brukar alltid vilja inleda helgen tillsammans med Hamingja - och så även idag! Fast efter en intensiv arbetsvecka kändes det som ett gränsfall om jag verkligen skulle orka... Men jag bestämde mig för att göra ett försök och när vi skrittade iväg i solskenet kändes det VÄLDIGT bra!!!

Jag red upp till vänster bakom vägbommen, fattade vänster galopp och lät Hamingja galoppera nästan hela vägen upp till vändplanen. Där satt jag av för att sadla om - och hade sedan inte helt enkelt att komma upp i sadeln igen... jag brukar ju försöka ställa Hamingja i en liten svacka eller ställa mig själv på en hårdfrusen plogkant, men denna gång hade jag svårt att hitta något riktigt bra ställe så det var först vid femte försöket jag tillslut landade i sadeln igen.

Hamingja fick skritta på långa tyglar i början av hemvägen, innan jag gjorde halt och fattade höger galopp. Då gjorde hon en JÄTTEFIN galoppfattning och fick förståss MASSOR av beröm av matte! Det var först efter en stund som jag insåg att vi faktist red i VÄNSTER galopp, inte höger... och sedan insåg jag varför: jag hade ju faktiskt bett henne göra just det...!!! :-O  Inte lätt när man har en matte som är trött och disträ...!!! :-O 

Bytte till höger galopp och lät Hamingja galoppera nästan hela vägen till vägbommen innan jag visslade för att hon skulle sakta av. Vände sedan och lät henne skritta tillbaka medan vi höll oss på vänstra sidan där det var en ganska upptrampad stig. När vi kom fram till där skogsarbetarbaracken tidigare stod tyckte jag att hon fått tillräckligt lång nedvarvning så jag vände hemåt igen men lät henne då gå på sidan av "stigen" där snön var någon dm djup, för lite extra muskelträning. 

Medan Hamingja skrittade ägnade jag mig åt att fokusera på sitsen inkl att dra bak axlarna för att känna det där "nypet" i musklerna mellan skulderbladen. Med förhoppningen att kroppen skulle lagra lite av känslan för att någon gång om 100 år kanske kunna uppnå densamma i tölt...! Och medan min häst frustade belåtet över att få gå i snö var jag nöjd med att dagens ridpass verkligen blev HELT annorlunda än när vi tränade tölt i onsdags. Jag har ju i vinter satt upp målsättningen att försöka variera ridpassen mer än jag brukat, för att det ska vara mer skonsamt för de känsliga musklerna i hennes bakdel. Men i morgon tror jag det blir mer tölt igen!

"Lillördag" med favorithästen!

Man får passa på att använda frostiga favoritbilder för snart kommer de att kännas helt inaktuella...! I år kanske tidigare än någonsin - jag hörde på P4 Norrbotten att Piteå har meteorologisk vår nu (har haft plusgrader dygnet runt i en hel vecka) och det måste ju vara oerhört mycket tidigare än vanligt!!! 

Även Luleå har haft plusgrader några dygn, men när jag åkte till stallet efter jobbet idag hade temperaturen börjat sjunka ner mot nollan igen. Fast när Hamingja och jag red iväg längs bilvägen var underlaget fortfarande lite poröst i ytan. En skräck jag har när det är halt är att vi ska möta en bil som får sladd i en kurva... så för säkerhets skull valde jag att rida mot Alviksträsk eftersom vägen är så rak åt det hållet. 

Hamingja kändes "på hugget" - redan i hagen visade hon detta genom att komma när jag ropade och det är ju SÅ enkelt att linda hennes matte runt lillfingret/framhoven...!!! Och sedan fick vi frossa i tölt - när vi red förbi världens ände-korsningen och en bit mot skoterklubben innan vi vände tillbaka hemåt igen. När vi passerade nya kalhygget konstaterade jag att den senaste tidens blidväder kanske har inneburit att det är mer ridbart där igen... det får vi kolla upp till helgen! 

Det blev ganska intensiv töltträning idag, men Hamingjas muskler får en vilodag igen i morgon. Tillbaka i stallet fick hon dessutom stå med ryggvärmaren från BoT medan hon mumsade vetekli med mineraler och vitaminer. Och dessutom några morötter - tack för dem Húni!!! När hon var färdig var krubban mycket omsorgsfullt renslickad - och jag hoppas att det inte bara är nyhetens behag utan att det ska gå att "lura i henne" mineraler och vitaminer på detta sätt även fortsättningsvis! 

She sparks joy!!!

Mitt lyckopiller - henne behåller jag!!!

Den japanska organisations-gurun Marie Kondo har utarbetat en metod för organisering i hemmet som fått väldigt stor spridning i hela världen. Hon säger att när man går igenom sina ägodelar ska man bara behållas sådant som "sparks joy" (ger glädje). Och dit hör ju DEFINITIVT Hamingja!!!

Idag fick lyckohästen och jag verkligen ha en MAGISK söndagmorgon tillsammans! Jag hade morgonfodringen och när jag kom till stallet vid kl 7 strålade solen redan från en klarblå himmel, det var 7 plusgrader och HELT vindstilla! Inte ens de tunnaste kvistarna högst upp i björkarna rörde sig ö h t! När jag sedan red ut vid 8.30 verkade inga skoteråkare ha vaknat ännu och utan vind var det helt tyst förutom fåglarna och ljudet av hovar - svårslaget!!!

Jag red till världens ände-korsningen och sedan till skoterklubben. Efter gårdagens aktivering av "gasen" fick vi (som väntat) jobba lite mer med bromsen idag och vi höll oss enbart till skritt och tölt. Vänsteröppna, högersluta, "tänka samlad skritt med sätet" och fokus på min sits... det var inga nyheter direkt....! Men under hemvägen fick jag tillslut uppleva en sekvens med riktigt trevlig bärighet i tölten! 

Extra inspirerad av vädret red jag längre än jag brukar, över en timme blev det och när detta skrivs kan jag konstatera att det var att förivra mig... för sedan jag kom hem från stallet har det varit viloläge i soffan som krävts... men å andra sidan gav det en underbar upplevelse och då kan det ju vara värt lite "följdeffekter"...!

Hamingja fick också jobba ordentligt - hon var REJÄLT svettig och t o m skummig på sina ställen. Men nu blir det ett par välförtjänta vilodagar för henne - något matte definitivt behöver...!

Lite eljest!

Uuuuunderbart vårvinterväder idag också!!!

Men för säkerhets skull kanske jag ska börja med en liten språklektion för dem som ev inte känner till det västerbottniska ordet "eljest" vilket ungefär betyder att något/någon är annorlunda/"lite annars". En av de stora Västerbottensförfattarna, P O Enqvist beskrev t ex att en person som är eljest är en sådan som man kan tro går med finskorna i djupsnön! Och idag var det min och Hamingjas ridtur som var eljest när jag faktiskt lyckades riktigt bra med min tidigare föresats att variera ridningen mera!

Vi fick ut hårt redan från start med vad som också skulle kunna beskrivas som en mjukstart: skritt på hellånga tyglar mot Avan ända fram till första lilla uppförsbacken. Där drog vi igång uppvärmningen med en vänstergalopp och när jag vågade mig på att smacka en gång alldeles i början av galoppen blev det rejält med tryck i steget ända till dess jag visslade i slutet av den långa raksträckan. (Väntar jag för länge med smackningen gör den bara att hon blir väldigt spänd och tappar galoppen.) 

Efter mer skritt var det dags för lite tölt och i nästa uppförsbacken testade jag sedan att göra övergång direkt från tölt till trav - vilket funkade jättebra!!! Varför har jag inte kommit på det tidigare??!! (I o m att Hamingja både föredrar tölten och dessutom gärna töltar även på hellånga tyglar är det annars en ganska svår övergång att få till för oss - jag brukar oftast behöva sakta av till skritt där emellan.) I fortsättningen ska jag definitivt se till att träna mer på detta i uppförsbackar!

Ännu mer galopp blev det sedan på hemvägen, uppför den långa backen vid kalhygget. Då blev Hamingja riktigt "i gasen" och jag hann undra om jag skulle få stopp på henne innan det blir utförsbacke igen... men även denna gång räckte en vissling för att hon skulle sakta av. (Galopp utför är INTE min grej... Med Reykur eller Lára var det en annan sak - dessa islandsfödda naturbegåvningar tror jag knappt snubblade eller halkade en enda gång under hela sina liv...! Men Hamingja har verkligen behövt träna på att "hålla sig på benen"...!)

Lite mer tölt hann vi sedan "slänga in" under hemvägen, men sammantaget blev det definitivt lite mer variation än vad det brukar bli. Det är ju det "luriga" med tölten - att man ALLTID har så mycket att träna på där så det är lätt att "fastna" (i alla fall för mig...!) 

Vårkänslor!!!

Mattemys!!!

Om man har ridjackan helt öppen trots kraftig motvind... då är det VERKLIGEN ovanligt varmt för att vara februari!!! :-O  För första gången denna vinter har vi blidväder - och med hela +8 så har det gått "laviner" från taken både här och där!

När jag skulle rida iväg från gården såg det ut att kunna rasa från Josefshallens tak ner på vägen vilken minut som helst... så jag drev på Hamingja så vi skulle SKYNDA oss förbi och hon bjöd direkt på en riktigt trevlig tölt! Härligt avslappnad kändes hon - vilket knappast skulle ha hållit i sig om vi hamnat i en lavin...! :-O  (När vi kom tillbaka efter ridturen hade en stor del av "lavinen" hunnit rasa ner medan vi var borta - det gäller att ha tur ibland!!!)

Längs bilvägen hade jag en härlig utmaning i att försöka bibehålla den trevliga känslan i tölten, med en kombination av lösgjordhet och energi. Det där med energi är verkligen svårt... ju lägre tempo desto mer drivning behövs för att bibehålla energin har både Sylvia och Atli försökt förklara för mig. Nyligen hörde jag en annan beskrivning "tänk att du hela tiden vill att hjulen ska fortsätta snurra - även/särskilt när du töltar långsamt!" 

Nu hade jag ett lite lättare utgångsläge i o m att Hamingja till att börja med fixade den där energin på egen hand. Så jag försökte hålla blicken lyft för att känna så snart takten började bli lite sämre, då försökte jag vara snabb att "rida samlad skritt" med sätet vilket verkade ha bra effekt på energin och därmed takten! Lite trav hann vi med också - fast då började matte snabbt flåsa så väldigt i värmen så Hamingja blev tvungen att ta en lite längre skrittpaus...!

I "världens ände-korsningen" vid sjön blev det lite voltarbete i skritt innan vi töltade vidare en bit längs vägen in mot stan. När vi sedan vänt hemåt igen vågade jag mig åter på att i högersluta hålla båda tyglarna i högerhanden för att kunna lägga pisken lätt mot vänster bak.  Och även idag innebar det bara ett "begränsat trauma" för lilla fröken, så jag kunde hålla kontrollen. Det tar sig - så sakteliga i alla fall! 

Under hemvägen hade vi kraftig motvind - ändå hade jag jackan helt öppen och det var bara svalkande och skönt! Tillbaka i stallet kunde jag konstatera att Hamingja var skummig både på bakbenen och på bogen. Så man kan väl säga att både Hamingja och jag hade ALLDELES för varma kläder på oss för dagens "vårvärme"!