Idag var det åter dags att dubbellongera Lára - denna gång med målsättningen att kunna jobba henne även i trav på liten volt. (För att förhoppningsvis underlätta "tygellongeringen" sedan.) Hade m h a symaskinen kortat av longergjorden ca 2 dm - och nu passade den runt Láras slanka "midja"!
Hade fått tipset av Sylvia att inte dra den yttre linan över ryggen, utan runt bakdelen, för att rama in yttersidan bättre. Den inre linan var precis som sist fäst i longergjordens innersida, för att sedan löpa genom bettringen och sedan till mig. För att jag skulle kunna böja innersidan bättre.
Läste en gång i en artikel av Tomas Eriksson, mångårig landslagskusk, att man i longeringen alltid ska välja "startvarv" utifrån vilken bog hästen brukar vilja skjuta ut. Så att man börjar med att få den "på plats". I Láras fall är det numera vänsterbogen - så jag började jobba henne i vänster varv. Och hon var riktigt duktig!!! Slappnade av mkt fint och längde halsen i skritt. Och när jag sedan bad om trav gick även detta bra: hon travade avslappnat och när hon någon enstaka gång började dra lite utåt kunde jag lätt kalla tillbaka henne inåt genom "tygeltag" mot mig med båda linorna samtidigt.
I högervarvet var det lite svårare... Till att börja med hade hon inte riktigt ro att slappna av ordentligt i skritten utan ville helst börja springa direkt. Och när jag sedan bad om trav blev det mycket tölt... Efter ett tag kom jag på att om detta hänt under en ridlektion, när jag satt på henne, skulle Sylvia ha sagt åt mig att minska volten, med fortsatt drivning och böja ordentligt i innersidan. Alltså försökte jag göra precis det även från marken. Och efter en stund accepterade Lára och travade på en riktigt liten volt! Då avslutade jag longeringen som belöning! Blir spännande att se om det kommer att vara lite lättare att tygellongera i trav nästa gång!
Hade fått tipset av Sylvia att inte dra den yttre linan över ryggen, utan runt bakdelen, för att rama in yttersidan bättre. Den inre linan var precis som sist fäst i longergjordens innersida, för att sedan löpa genom bettringen och sedan till mig. För att jag skulle kunna böja innersidan bättre.
Läste en gång i en artikel av Tomas Eriksson, mångårig landslagskusk, att man i longeringen alltid ska välja "startvarv" utifrån vilken bog hästen brukar vilja skjuta ut. Så att man börjar med att få den "på plats". I Láras fall är det numera vänsterbogen - så jag började jobba henne i vänster varv. Och hon var riktigt duktig!!! Slappnade av mkt fint och längde halsen i skritt. Och när jag sedan bad om trav gick även detta bra: hon travade avslappnat och när hon någon enstaka gång började dra lite utåt kunde jag lätt kalla tillbaka henne inåt genom "tygeltag" mot mig med båda linorna samtidigt.
I högervarvet var det lite svårare... Till att börja med hade hon inte riktigt ro att slappna av ordentligt i skritten utan ville helst börja springa direkt. Och när jag sedan bad om trav blev det mycket tölt... Efter ett tag kom jag på att om detta hänt under en ridlektion, när jag satt på henne, skulle Sylvia ha sagt åt mig att minska volten, med fortsatt drivning och böja ordentligt i innersidan. Alltså försökte jag göra precis det även från marken. Och efter en stund accepterade Lára och travade på en riktigt liten volt! Då avslutade jag longeringen som belöning! Blir spännande att se om det kommer att vara lite lättare att tygellongera i trav nästa gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar