Morgonen började med -15 grader, men med en strålande sol och vindstilla så fanns det inte något att anmärka på vädret! Tack vare att solen värmer så mycket redan, blev det ju succesivt varmare under dagen också. Jag satsade på fodrade ridbyxor och långa teamjackan inför första lektionen och räknade med att behöva ta på mig täckbyxorna sedan jag ridit. Men klarade mig faktiskt bra utan dem hela dagen! Och när vi inte red kunde vi sitta ute i solen och njuta medan vi tittade på de andras lektioner.
Lára har verkligen gått allt bättre och bättre under kursens gång - i takt med att hon blivit mer och mer avslappnad!
Efter första lektionens uppvärmning (länga halsen på volt i skritt, trav & tölt) fick jag jobba med den samlade skritten. Det är verkligen SVÅRT! Men, som Atli alltid säger: "kvalitén på den samlade skritten avgör kvalitén på tölten!" Så det är ju bara att träna på! Det viktigaste för att få en riktigt bra samlad skritt är att belöna hästen med lös tygel. "Påminna, lös, påminna, lös..." säger Atli så det är väl ett lämpligt mantra att ha med sig när man tränar själv! Men nu sa han också att jag måste kräva ännu mer längd på halsen innan jag belönar. Som jämförelse fick jag göra halt och därifrån ge signal för att länga halsen. "DEN reaktionen vill du ha även i samlade skritten!" sa han. I fortsättningen får jag alltså se till att göra halt ganska ofta när jag tränar samlad skritt - för att påminna mig själv om vilken reaktion jag egentligen vill ha!
Passade även på att prata lite gaedingakeppni med Atli, inför tävlingspremiären om bara några veckor. Han sa att det allra, allra viktigaste är uppvärmningen - och att den ger mig en avslappnad häst. Och börja min visning med något riktigt bra, så att domarna får ett gott första intryck! (Mer än så ville han tyvärr inte säga om gångarts- ordningen...)
Lektion nr 2 blev definitivt helgens bästa! (Och då tycker jag ändå att det gått riktigt, riktigt bra redan tidigare!) Lára var nu riktigt avslappnad och fin! Och när jag värmt upp, som på förmiddagen, ville Atli ta över och rida henne en stund. Han "laddade" energi, så där som han verkar göra bara i o m att han landar i sadeln!
När det sedan var min tur igen sa han: "Nu ska vi se om du kan hantera all den här energin!" Och vilken tölt jag fick uppleva!!! Red först några varv i långsamt tempo medan jag bara njöt ! (Ja, jag fick ju påminna om längden på halsen då och då också.) Gav henne en skrittpaus och sedan började jag på eget bevåg rida tempoväxlingar (Atli var upptagen med att hjälpa Nina, som red samtidigt.) Och några gånger, när jag lyckades "hålla henne lös" som Atli säger, blev det också RIKTIGT bra ökningar!!! Detta undgick inte heller Atli som ropade: "Riktigt flott!!!" så matte blev förståss jättestolt!
I o m att hon fått jobba så ordentligt påpekade Atli att det var extra viktigt att få henne riktigt avslappnad igen innan jag avslutade. Så efter trav på volt med lång hals fick jag även skritta ganska länge på volt. Och då tog hon verkligen tillfället i akt att slappna av - gick nästan hela tiden med nosen nere i backen!
Efteråt sa Atli att jag ridit riktigt bra tölt under detta ridpass. "Så där ska du rida på tävlingen!" När jag frågade om han kunde komma och rida henne en stund åt mig då också skrattade han dock bara... Han tyckte att jag nu behärskar att rida riktigt bra samlad skritt (jag skulle dock vilja syna det uttalandet...) och att nästa steg blir att succesivt lära mig att rida på samma sätt i tölten. När jag fått henne att slappna av i ett långsamt tempo i tölten är det också dags att börja tillföra mer och mer energi - för att lära mig att hantera detta utan att hon blir spänd.
Som avslutsord sa Atli: "du var RIKTIGT duktig idag - och du har en jättefin häst!" Så nu finns inget i världen som kan dra ner mig från de rosa molnen på ett bra tag!!!
2 kommentarer:
Underbart att läsa om er lektion!
jag har ridit för Atli en gång, typ 1996 och på den tiden var det inget länga halsen-prat alls. Tyvärr!
Jag rider ju för Hinni och vi jobbar med välduigt mycket samma saker som ni gör för Atli!
Kram!
Hej Malin!
Det har verkligen hänt MYCKET med islandshästridningen sedan den tiden - som tur är!!!
2008 red jag kurs för en instruktör jag ridit mycket för ca 10 år tidigare. Och det var verkligen STOR skillnad! För att inte tala om när jag började rida islandshäst i början av 80-talet...
(Och i slutet av 70-talet red jag flera år på ridskola (på stora bruna - inte islandshäst) utan att en enda gång höra talas om halvhalter... Så det är inte bara på islandshästområdet det utvecklats!
Skicka en kommentar