"The King is dead.... LONG LIVE THE QUEEN!!!"
Lára kom in i mitt liv när den stora sorgen efter Feykir fortfarande var alldeles färsk och jag hade inte alls börjat fundera på ny häst - jag ville bara ha tillbaka min gamla... Men när Sylvia frågade om jag kunde hjälpa henne att motionera Lára, som vilat i två år efter att ha gått med föl och nu behövde sättas igång inför försäljning, var det ju en möjlighet att i alla fall orka komma tillbaka till stallet.
Efter några snabba vändor i skogen (jo, här var det drag under galoscherna!!!) ville jag lära mig lite om hur hon skulle tränas och fick rida en lektion för Sylvia. Egentligen sa det nog "klick" redan då, även om jag försökte förtränga det eftersom jag inte var mentalt redo för en ny häst. Men när jag sedan fick låna henne och rida en kurs för Atli var jag definitivt "fast"!!!
Jag har aldrig träffat på en häst som är lika extremt arbetsvillig som Lára! (Jo, hon slår t o m Reykur på den punkten!) Hon är dessutom något så ovanligt som en häst som fort blir mätt och t o m lämnar kraftfoder. Så när jag velat få henne att äta lite extra gäller det att INTE visa henne tränset - för då slutar hon äta direkt och går blixtsnabbt över till "Working-mood"! Och oavsett om det handlar om att rida ut i skogen eller träna på ridbanan så tar hon sig an uppgiften med lika stor entusiasm! En entusiasm som dessutom smittar av sig - jag har aldrig sett någon som INTE haft ett stort leende på läpparna efter att ha fått provrida henne!
Tillsammans har vi verkligen fått göra en fantastisk resa! Under tre års tid har vi tränat för Atli Gudmundsson 5-6 gånger per år. Lára, som innan varit ridskolehäst hela sitt liv visade sig svara ännu bättre på seriös träning än vad vi hade vågat hoppas på! Och jag känner det som att jag äntligen börjat lära mig lite om ridning!
Så snart Lára ser mig skyndar hon fram till grinden och signalerar tydligt att hon är redo för ridtur. Om inte Hamingja kommer direkt, utan jag behöver ropa och vissla på henne några gånger blir Lára OERHÖRT frustrerad och buffar på mig med huvudet: "Jag är ju redan här matte - du kan sluta vissla!" Hon brukar försöka stoppa in huvudet i Hamingjas grimma också - så många gånger har jag inte hjärta att lämna henne i hagen utan hon får också följa med in i stallet även om jag bara tänkt ta in Hamingja. Då kan jag ju passa på att lura i Lára lite mat samtidigt - bara jag inte visar henne tränset!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar