Hamingja vill vara med på ridkurs!
Idag hade jag alltså lyckats få en plats på Sylvias ridkurs för Gällivarebor - och när man som jag bara fick vara med en dag hade jag definitivt dragit vinstlotten! Istället för gårdagens storm med snöblandat regn hade vi idag en strålande sol som värmde så skönt!!!
Lára tyckte dock att jag valt HELT fel häst till kursdagen... och genom att hela tiden flytta sig så att hon stod mellan mig och Hamingja i hagen gav hon mig verkligen många chanser att inse mitt misstag. När jag ändå gick ur hagen med "fel" häst försökte jag döva mitt dåliga samvete genom att lova Lára att jag skulle se om någon av kursdeltagarna ville rida ut på henne en sväng under dagen.
Vi fick jobba riktigt mycket med högersidan idag - Hamingja och jag - för högerbogen ville inte riktigt "hamna" där den skulle... Under första lektionen lyckades vi aldrig riktigt få till det trots att vi bl a red öppna i höger varv, töltade på volt m m. I slutet av lektionen kom Sylvia på vad hon borde ha låtit oss börja med: att tölta låååååååångsamt på en riktigt, riktigt liten volt i höger varv.
Först utgick vi från en "vanlig" volt i tölt och jag fick försöka minska volten och ta ner tempot m h a ytterhjälperna. Det var SVÅÅÅÅÅÅRT!!! Efter en stund fick jag istället börja med med en microvolt i skritt och när hon slappnade av och böjde sig runt innerskänkeln verkligen SMYGA upp i tölt. På det sätter gick det betydligt bättre - både att göra volten riktigt liten och att hålla ett riktigt lågt tempo.
När det var dags för dagens andra lektion fick vi därför börja med detta: skritt på microvolt följt av tölt på nästan lika liten volt. Och nu gick det ännu bättre! Fick sedan tölta längs spåret i aningen högre tempo och - för att få henne helt lösgjord i kroppen - varva mellan att böja höger-vänster, vända runt m h a ytterhjälperna "kors och tvärs", sidföra några steg från och tillbaka till spåret o s v. "Du måste bli mer lös och ledig i kroppen själv också!!!" sa Sylvia och det är ju lättare sagt än gjort...!!!
Efter en stund började Hamingja i alla fall kännas riktigt lösgjord och då var det dags att få mer aktivitet i hennes bakben - alltså mer energi utan att hon ökade tempot. Till detta fick jag använda ridbanans hörn och där bromsa upp henne genom att lägga min vikt bakåt och flytta ut bakdelen ett par steg i hörnpasseringen, snabbt krama loss ifall hon ville gå emot bettet följt av SNABB eftergift.
Detta gjorde verkligen UNDERVERK!!! Efter en stund var det som att sitta på en mjuk stålfjäder - det sviktade mjukt genom hela hennes kropp - en HÄRLIG känsla!!! Och att Sylvia flera gånger ropade "Nu är hon JÄTTEFIN!!!" gjorde ju inte känslan sämre!!!
Vi hade egentligen lektionstid kvar, men man ska ju sluta när man är på topp, så vi lät Hamingja sträcka ut i lite skrölt på lång tygel längs spåret för att sedan avsluta lektionen. "Så där bra blir det när du får högerbogen på plats!" sa Sylvia. Och jag är bara hur peppad som helst att träna vidare!!!
Och inte behövde jag ha dåligt samvete för Lára idag heller - för Malin från Gällivare red ut på henne en sväng! Oj, vilka belåtna frustningar det kom från Lára när de skrittade iväg! Och det var en stort leende Marie som utropade "Vilken häst - man behöver ju bara tänka en sak så gör hon det!!!" när de sedan kom tillbaka igen! Hittills har jag heller aldrig varit med om någon som inte avslutat en ridtur på Lára med ett stort leende. Marie önskade att hon hade haft tillfälle att rida Lára något pass på kursen, men nu var det ju lite för sent för det... Men förhoppningsvis kommer hon till Atlikursen om två veckor och då går det ju utmärkt att lösa! För Lára är ju som scouterna: Alltid redo!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar