Attack-skäck sprider skräck!

Snygga brudar njuter av solskenet: Lára, Hamingja och bakom dem Sóley!

Idag fick Hamingja och jag trevlig sällskap på ridturen av Adina och Lára! Det var faktiskt första gången, men jag hoppas verkligen att vi lyckas ha lika bra timing fler gånger framöver! Det är ju alltid roligt att se sin häst under ryttare - normalt känner man ju bara hur det känns men det blir en extra dimension att se hur de rör sig också! Dessutom är hon ju så vacker att vila ögonen på, min svarta skönhet!!!

Lára imponerade verkligen idag dessutom, genom att tölta så fantastiskt lugnt och avslappnat trots att det fanns en annan häst att "springa om och springa ifrån"! Även om Hamingja och jag red upp på sidan eller bredvid kunde Lára slappna av och länga halsen så trevligt! Adina har ju ändå inte ridit henne så länge så det var jättekul att se hur de börjar "hitta varandra"!

Och Hamingja behöver verkligen träna på att rida med sällskap - hon blir så lätt rädd för minsta reaktion från en annan häst, det kan räcka att den andra hästen ökar tempot en aaaaaaning så tolkar hon det som att något är farligt. Jo, hon skrämmer ju t o m sig själv titt som tätt - ifall hon råkar snubbla är hennes första reaktion: "HJÄLP - vad var det där jag blev rädd för???!!!" Så här behövs det minsann trubbas av en hel del! 

Jag håller mig helst till skritt och tölt när vi rider med andra också - för när hon kastar sig iväg i trav och jag inte har möjlighet att använda vändningar för att få kontroll på tempot hamnar vi bara i en tråkig dragkamp som inte för något gott med sig. Rider vi själva går det lättare - fast även då undviker jag att trava på hemvägen av samma anledning.

Galopp på hemvägen har jag bara testat en gång, när hon tog i så våldsamt med bakbenen i första galoppsprånget att hon trampade av sig en skog och vi bara hade tur att skadan på hoven blev så liten.  Så efter det håller jag mig till galopp när vi rider bort från stallet och ensamma än så länge. Hon har ju uppenbarligen inte särskilt bra koordination ännu heller och jag föredrar definitivt att hon håller sig på benen!

Alltså fick Lára och Adina stå ut med att rida tölt och skritt tillsammans med oss idag. Men båda hästarna behöver träna på att tölta långsamt - så på så sätt var det ju en bra matchning! Och Hamingja var alltså riktigt lugn också. Fast när vi var nästan hemma hettade det till... Ner för backen kommer ett attack-skäck farandes i full fart rakt mot oss! :-O Vilken TUR att Hamingjas enormt snabba reaktioner räddade oss ur situationen med livet i behåll! 

Hm... vet inte riktigt om jag håller med min fröken om det riskfyllda i situationen... På "attack-skäckens" rygg satt nämligen Sylvia, det var en av unghästarna hon håller på att rida in - där det än så länge är "full fart framåt" som gäller. Jag misstänker att vi hade kunnat överleva det hela ändå... En hel del avtrubbning behövs, som sagt...!!!