"Rockat sockorna" på Atlikurs!!!

Min tolkning av dagens tema: "Rocka sockorna - för att vi gillar olika!" 

Fascinerande och fantastiskt hur en ung tjejs fina initiativ spridit sig som en löpeld över landet! På banken hade jag t o m "kostymkunder" med olikfärgade sockor idag! Och själv valde jag förstås att göra mitt statement med mina favorit (ragg-)sockor: en brun och en svart!!! (I vissa kretsar kallas Islandshästarna för "raggsockor" nämligen - och medan de har all sin enorma vinterpäls i behåll är det kanske inte så svårt att förstå varför...!)

Det har ju också varit solförmörkelse idag - men den största händelsen var ändå självklart att isländske Mäster Atli Gudmundsson ÄNTLIGEN var tillbaka i Mariebäck efter vinteruppehållet!!! Och det började  riktigt, riktigt bra för mig och Hamingja! D v s så snart vi fick lämna volten och rida längs spåret började hon stressa på som hon lätt gör på ridbanan för att "riva av det här lite snabbt...!!!" Och då fick jag suverän hjälp av Atli med hur jag ska hantera detta och hjälpa henne att slappna av - alltså PRECIS vad vi behövde!!!

För att få henne att åter slappna av och skritta lugnt längs spåret fick jag först göra halt och stämma av att jag med små snabba signaler (och lite högre hand) kunde få henne att böja halsen till höger resp vänster - och SNABBT ge lös tygel så snart hon började slappna av. Sedan fick jag skritta framåt i höger varv och använda mig av samma sorts böjning (nu bara med innertygeln) så snart hon började stressa.

Men jag skulle inte ge någon eftergift förrän hon BÅDE böjde sig inåt OCH sänkte tempot. I början fick jag påminna om tempot OFTA - men successivt blev de avslappnade, lugna sträckorna längre och längre och tillslut hördes hon även frusta belåtet! I vänster varv fick jag göra samma sak - men även flytta henne lite in från spåret m h a ytterskänkeln när hon behövde bromsas.

Atli är ju verkligen den som ALDRIG slarvar med grunderna - och låter allt få ta all den tid hästen behöver. Så vi fick jobba med detta en stor del av lektionen. Men inte mig emot - för det märktes så tydligt hur bra det var för Hamingja! På ett lugnt sätt fick hon en tydlig "ram" för vad som förväntades och det är ju precis vad hon behöver för att känna sig trygg!

Efter några halter och ryggningar m h a vikt och säte fick jag sedan övergå till tölt längs spåret - och även nu använda "avslappnande böj". Och då märktes det ÄNNU tydligare hur bra detta var för Hamingja - för så snart hon slappnade av kom en trevlig bärighet i tölten trots att vi ju inte alls jobbat något med samlingen ännu utan bara "joggade runt"!

Vi fick även "känna på" samlade skritten lite kort innan jag fick låta henne slappna av ordentligt i skritt på lång tygel. (Det extremt isiga underlaget gjorde att den "traditionella" nedvarvningen i tölt på volt inte var så lämplig...) Men vid det här laget var Hamingja så lugn och avslappnad att hon till Atlis stora förtjusning i princip direkt sträckte ner mulen i backen och började frusta belåtet!

Sammanfattningsvis konstaterade Atli att Hamingja verkligen behöver tydliga "ramar" för att känna sig trygg. Som exempel nämnde han att jag faktiskt ska tänka på att ha lite MER tygelkontakt när jag börjar uppvärmningen i skritt på volt. Annars brukar huvudfokus då vara så lång hals som bara möjligt. Men han konstaterade att Hami då kände sig "övergiven" och blev osäker. Genom att börja voltarbetet med mer tygelkontakt där jag mycket tydligare visar "här ska du vara" och "det här tempot ska du hålla" så att hon känner att jag har ansvaret redan då kommer hon att känna sig mer trygg och därmed slappna av ännu bättre när jag sedan väl ger henne riktigt mycket tygel.

Han påpekade också att böjningen är så oerhört viktig - för även om Hamingja är väldigt snabb att sträcka ner halsen ordentligt vill vi ju att hon ska sträcka den NER OCH FRAM - och det kommer genom böjningen. Samt att vi genom att träna halt-rygga-rid fram-halt o s v lägger en bra grund för töltarbetet. Oj, vad jag ser fram emot att träna vidare i morgon!!!