När Hamingja och jag red iväg var bilvägen till Mariebäck inte plogad, men det hade kört ett par bilar och jag försökte rida i hjulspåren för att undvika styltor så gott det gick. Dessutom undvek jag skritt och red på i tölt redan från start. Efter en micropaus i skritt lyckades jag med en igångsättning till trav och passade på att få mig ett "spinningpass" samtidigt som Hamingja fick träna på att inte trava jätte-, jättefort. Nyttigt för oss båda - och jag var definitivt den som flåsade mest efteråt!
Efter ny micropaus i skritt tänkte jag att vi skulle fortsätta med trav - men det tänkte inte lilla Hami... Gjorde MASSOR av försök att övertala henne till att trava, men oavsett hur mycket hon sträckte ut halsen så töltade fröken och verkade SÅ nöjd med det...
Vid det här laget hade vi passerat korsningen vid sjön, där jag till min glädje kunde konstatera att Alviksträskvägen var plogad! Ville passa på att nyttja det fina underlaget så jag avbröt mina travförsök och föreslog istället höger galopp (från skritt). Och den här gången var Hamingja helt på min linje! När jag testade att ställa lite höger-vänster några gånger kändes hon också mjuk och avslappnad i galoppen - trevligt!
Vid skoterklubbens stuga fortsatte vi utnyttja den fina underlaget - men nu till en lite längre skrittpaus. Under denna hann vi passera mördarvarianten av soptunna resp brevlåda som försökte ge sig på oss förra (=första) gången vi red här - men Hamingja hade redan morskat upp sig och passerade utan problem (även om hon förståss höll dem under noga uppsikt.)
Efter ytterligare några misslyckade försök att rida trav fick det bli ny galoppfattning från skritt och galopp uppför den långa backen innan vi vände hemåt igen. Nu märktes inte ett spår av den tveksamma galoppen senast - när hon förväntades springa i full fart rakt ut i det okända... Men hon hade ju redan varit här en gång i sitt liv! Uppe på backkrönet vände vi hemåt igen, precis som senast. Och jag tänkte att vi borde haft en Hamingja-flagga att sätta där uppe - precis som de första på månen gjorde!
När Eva kommer hem från Förenade Arabemiraten på "påsklov" ska vi rida ut tillsammans på Annandagen. Efter att bara ha ridit kamel den senaste tiden kommer Eva INTE att vara nöjd med att bara rida till korsningen vid sjön - och definitivt inte Lára heller - så det är tur att Hamingja hunnit vidga sina vyer lite grann i alla fall!
Under hemvägen försökte jag trötta ut Hamingja i långsam, lite mer samlad tölt för att hon skulle tycka det var skönt att trava lite sedan... Men inte hjälpte det - lilla fröken tycker ju att det är så SKÖÖÖÖÖNT att tölta med nosen i marken istället. Det blir VÄLDIGT bra för oss när det åter blir barmark så att vi kan ta terrängen till hjälp för att träna traven!
När hon sedan ätit sitt kraftfoder och det var dags för mig att lunchfodra hästarna hade det slutat snöa och solen sken - härligt!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar