Efter tre dagars ridkurs har jag varit rejält mörbultad i kroppen... men "hög som ett hus" i huvudknoppen! Och jag tänker verkligen akta mig noga så jag inte blir "avgiftad"!!! Idag hade jag därför beviljat mig själv en halv friluftsdag, slutade jobbet redan kl 13.15 och åkte då direkt till stallet för att rida!
Först ett pass på ridbanan med Hamingja, där vi repeterade övningarna från Atlikursen. Det gick väl hyfsat med både samlade skritten och tölten - även om vi inte fick till det lika bra som i helgen... Men några korta moment av i alla fall nästan WOW-tölt fick jag i alla fall uppleva!
När jag sedan bad henne sträcka ut sig i trav kom traven direkt och efter en stund började hon vila lite mer i steget och frusta dessutom, så jag var jättenöjd! Men sedan saktade vi av och skulle göra ny igångsättning och då ville hon inte alls låtsas om den gångarten... Tillslut fick jag ge upp och låta henne varva ner i tölt på hellång tygel med nosen i backen. (Det skulle Atli ha fått se! I helgen var hon lite för speedad för att sträcka ut överlinjen så maximalt.)
Sedan var det dags att rida Lára - och The Queen började frusta så belåtet direkt jag landade med rumpan i sadeln! Vi tog till höger nere på bilvägen och började värma upp i tölt med omväxlande öppna till höger och snabba "omställningar" höger-vänster. Hon var ganska ovillig till högerböjningen, vilket Atli lärt mig tolka som att det är något hon verkligen behöver! ("En häst som bara vill gå fort behöver ridas sakta, en häst som inte vill böja sig lite till höger behöver böjas MYCKET till höger..." o s v)
Efter en skrittpaus tyckte jag det var dags för henne att komma in mellan hand och skänkel. Började redan i skritten med att rida öppna med böjning till vänster, mycket tydligt stöd på högertygeln (för att högerbogen skulle hållas på plats) men även ganska mycket kontakt på vänstertygeln medan jag drev henne fram emot bettet och drev i vänster bak bättre under kroppen.
Senast jag red henne stretade hon emot en hel del först innan hon accepterade att det var dags att jobba ordentligt. Men idag var hon genast med på noterna, hela hästen "ramlade på plats" mellan hand och skänkel med trevlig längd på halsen! Gjorde övergång till tölt och m h a fortsatt stadigt stöd på högertygeln och en hel del drivning, samt små kramningar på vänstertygeln när hon började korta upp halsen, kunde jag bibehålla en trevlig längd på överlinjen!
Men det märktes att hon verkligen fick jobba ordentligt, för hon flåsade på ett sätt som hon aldrig gör av att bara springa fort. Men nu fick hon ju verkligen ta i med musklerna för att bära upp sig på ett bra sätt i tölten - inte bara "springa på talang".
I korsningen vid sjön passade vi på att lägga in lite voltarbete, både riktigt små volter för att böja innersidan ordentligt och rida utåtställd på volt för att kontrollera ytterbogen i resp varv. På hemvägen ville hon först lägga sig lite i handen, men genom att rida öppna igen, nu omväxlande åt höger resp vänster, kunde vi åter enas om en trevlig längd på överlinjen och att vara helt lätt i handen.
Tillbaka i stallet var jag SÅ nöjd med min (halva) friluftsdag - och även mina fina hästar verkade mycket nöjda när jag släppte ut dem i flocken igen!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar