Var tog vägen vägen???

...är väl en ganska berättigad fråga när området, som för bara en vecka sedan bestod av en skogsväg omgiven med gammal skog, plötsligt ser ut så här?! Längs vägen mot Avan har jag ju haft mina välanvända "travslinga 1 resp 2" på var sin sida om skogsvägen där jägarna brukar sitta och grilla. Ett område som de närmaste dagarna genomgått en total förvandling...

Dagens uppgift för mig och Lára blev därför att rida bort till travslinga 2 (där skogen fortfarande står kvar) och följa denna upp på kullen för att se om vi sedan kunde lokalisera det som tidigare varit skogsvägen och följa den tillbaka ner till bilvägen. På bilden ovan står vi precis där vi förväntade oss att skogsvägen skulle börja... Men tack vare att vi visste åt vilket håll bilvägen låg var det ändå lättare att hitta vår väg ner än man kan tro när man ser den här bilden.

Men här blir det knivigare... Vi har tagit oss nerför hygget, nästan ända ner till bilvägen, och letar efter stället där vår "travslinga 1" började... Här någonstans borde det vara.... eller var det högre upp...? Enda chansen att hitta igen den är nog att åter utgå uppifrån höjden, där stigens början fortfarande är intakt. Men det får bli ett projekt för en annan dag!

Hittills hade dagens ridtur f f a innehållit lösgörande trav och galopp - särskilt lösgörande längs den fortfarande intakta (och härligt kringelikrokiga) "travslinga 2" där Lára än en gång visade att det går utmärkt att galoppera också! Men på hemvägen blev det istället fokus på tölten.

Fast först presterade vi riktigt bra samlad skritt (hade förståss "hjälp med drivningen" i o m att vi var på hemväg) vilket sedan övergick några sekvenser riktigt, riktigt bra tölt med mycket samling, lång hals och bogarna upp!

Vårt andra töltförsök började också bra, men sedan tappade vi lite av den häftiga känslan... Efter en stund kom jag till slutsatsen att hon nog var lite trött och därför börjat fuska lite med vänster bak... Ett lätt pet med pisken på vänster bak visade sig göra susen! (Hade först ställt henne höger för att hindra att energin bara skulle försvinna ut genom högerbogen.) Blev så glad över att min analys av problemet och försök till åtgärd varit riktigt!!! Det måste ju betyda att jag håller på att lära mig lite om ridning ändå??!!

Efter en välförtjänt skrittpaus fick Lára sträcka ut ordentligt i trav innan vi skrittade hem. Och precis som i fredags kunde jag nöjd konstatera att det verkligen går mycket lättare nu att få henne avslappnad både fysiskt och psykigt efter ett riktigt "töltjobb" än vad det gjorde så sent som i september!!!

Nästan hela stoflocken väntar på att jag ska servera dem lunchhö. Hrissla, Litlamin, Ljufa, Haminja, Tildra och Hremsa. Saknas på bilden gör bara Lára (som fortfarande stod inne och mumsade kraftfoder) samt Hera (som var ute och motionerade).