Dagen började INTE bra... vaknade redan vid 05 av att min vänstra hälsena smärtade något alldeles oerhört... Lyckades inte hitta min smärtstillande gel, men med liniment och värmedyna kunde jag tillslut somna om. När det sedan var dags att stiga upp kunde jag dock konstatera att jag knappt kunde gå... Och så illa var det faktiskt så sent som vid 12-tiden idag. Inte så bra när jag skulle rida kursens första lektion för Atli kl 14.30.
Medan jag haltade fram i mkt låg fart på jobbet hade jag hunnit ställa in mig på att behöva be Atli träna Lára själv idag, med mig som publik. Men undrens tid visade sig inte vara förbi! Efter smärtstillande gel i mängd, massor av massage samt stretching kunde jag tillslut gå "ganska som vanligt"! Och 14.30 var det jag som satt i sadeln på lycko-hästen!!!
Fick börja med att värma upp i skritt och trav, med fokus på att få den lååååånga halsen, samt att hela tiden leta tillfällen att ge lös innertygel. "Ju mer lös innertygel desto mer lösgjord kommer hon att bli!" sa Atli. Fick även rida lite "uppvärmningstölt" på volt med samma instruktioner, innan det var dags för det riktiga "allvaret":
"Nu när du ska samla henne ska fokus vara att hon jobbar med de muskler du vill att hon ska bära sig med i tölten sedan. Samt SNABBA eftergifter på innertygeln. Första eftergiften kan bara vara kort, innan du behöver på minna om formen, men succesivt ska dina eftergifter kunna bli längre och längre. Och ju mer du kan ge henne helt lös innertygel desto mer kommer du att kunna samla henne!"
Självklart fick detta Lára att snedtända ganska rejält i början, men succesivt blev hon mer och mer samarbetsvillig. Detta gick dock snabbt över när Atli ville ta över och rida henne lite. Han börjar nämligen alltid med att sadla om innan han sitter upp - och eftersom Lára har "rör du mig så dör du" som mellannamn är det ju aldrig odramatiskt... Jag försökte hålla muränan i schack, men hon lyckades ändå sätta tänderna i min ena tumme... Och detta bara sekunder efter att jag läxat upp henne ordentligt för att hon varit oerhört nära att sätta tänderna i min andra hand... Än en gång konstaterade jag att det är VÄLDIG tur för henne att hon är så rolig att rida...
När Atli jobbat en stund med samlingen i skritt och tölt fick jag åter ta över. Och nu var det verkligen ÄNNU mer rygg än tidigare - häftigt!!! Fast det tog en stund att få kontroll på "vrålåket" nu när Atli verkligen tryckt in hennes "on-knapp" ordentligt...
Efteråt sa Atli att vi hade kommit ytterligare ett steg framåt med samlingen sedan förra kursen, för en månad sedan. Samt att jag även fått aaaaningen bättre timing med de så viktiga eftergifterna. Sylvia sa samma sak när vi red lektion för henne förra veckan. JÄTTEKUL att få bekräftelse på att det går åt rätt håll!!! Särskilt som det ännu handlar om för liten skillnad för att jag riktigt ska känna det själv. (Jag känner ju skillnad sedan tidigare i höst, men inte sedan förra kursen.)
Efter lektionen visade det sig att även hästar som bits får kraftfoder. Jag var tveksam, men Lára hävdade bestämt att det ingår i hennes avtal - så det var ju bara att se glad ut och servera henne. Nu ser jag fram emot morgondagens lektioner!!! Och ska Atli rida - och därmed först justera sadeln - ska jag vakta fingrarna ÄNNU mer!
Medan jag haltade fram i mkt låg fart på jobbet hade jag hunnit ställa in mig på att behöva be Atli träna Lára själv idag, med mig som publik. Men undrens tid visade sig inte vara förbi! Efter smärtstillande gel i mängd, massor av massage samt stretching kunde jag tillslut gå "ganska som vanligt"! Och 14.30 var det jag som satt i sadeln på lycko-hästen!!!
Fick börja med att värma upp i skritt och trav, med fokus på att få den lååååånga halsen, samt att hela tiden leta tillfällen att ge lös innertygel. "Ju mer lös innertygel desto mer lösgjord kommer hon att bli!" sa Atli. Fick även rida lite "uppvärmningstölt" på volt med samma instruktioner, innan det var dags för det riktiga "allvaret":
"Nu när du ska samla henne ska fokus vara att hon jobbar med de muskler du vill att hon ska bära sig med i tölten sedan. Samt SNABBA eftergifter på innertygeln. Första eftergiften kan bara vara kort, innan du behöver på minna om formen, men succesivt ska dina eftergifter kunna bli längre och längre. Och ju mer du kan ge henne helt lös innertygel desto mer kommer du att kunna samla henne!"
Självklart fick detta Lára att snedtända ganska rejält i början, men succesivt blev hon mer och mer samarbetsvillig. Detta gick dock snabbt över när Atli ville ta över och rida henne lite. Han börjar nämligen alltid med att sadla om innan han sitter upp - och eftersom Lára har "rör du mig så dör du" som mellannamn är det ju aldrig odramatiskt... Jag försökte hålla muränan i schack, men hon lyckades ändå sätta tänderna i min ena tumme... Och detta bara sekunder efter att jag läxat upp henne ordentligt för att hon varit oerhört nära att sätta tänderna i min andra hand... Än en gång konstaterade jag att det är VÄLDIG tur för henne att hon är så rolig att rida...
När Atli jobbat en stund med samlingen i skritt och tölt fick jag åter ta över. Och nu var det verkligen ÄNNU mer rygg än tidigare - häftigt!!! Fast det tog en stund att få kontroll på "vrålåket" nu när Atli verkligen tryckt in hennes "on-knapp" ordentligt...
Efteråt sa Atli att vi hade kommit ytterligare ett steg framåt med samlingen sedan förra kursen, för en månad sedan. Samt att jag även fått aaaaningen bättre timing med de så viktiga eftergifterna. Sylvia sa samma sak när vi red lektion för henne förra veckan. JÄTTEKUL att få bekräftelse på att det går åt rätt håll!!! Särskilt som det ännu handlar om för liten skillnad för att jag riktigt ska känna det själv. (Jag känner ju skillnad sedan tidigare i höst, men inte sedan förra kursen.)
Efter lektionen visade det sig att även hästar som bits får kraftfoder. Jag var tveksam, men Lára hävdade bestämt att det ingår i hennes avtal - så det var ju bara att se glad ut och servera henne. Nu ser jag fram emot morgondagens lektioner!!! Och ska Atli rida - och därmed först justera sadeln - ska jag vakta fingrarna ÄNNU mer!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar