Veckans andra ridlektion!

Redan dags för ny ridlektion - och den här gången hade jag dessutom fixat så att Eva fick rida med i vår grupp. Dessutom skulle hon få rida Dád, som hon gillar väldigt mycket. Eftersom isvägen är stängd för säsongen och färjan inte börjat köra måste jag köra nedströms till Gäddvik och sedan tillbaka upp på södra sidan älven - men idag innebar det att Eva och jag kunde samåka från Gäddviksbron. Det var soligt och hela 8 grader varmt - en riktigt härlig vårkväll!

Jag hade turen att få rida med Dáds halvstång - Eva fick rida henne på ett sådan fullcheek-bett som jag har i vanliga fall och Fia red på sitt vanliga tredelade. Det var första gången jag hade möjlighet att rida lektion på halvstången - jättebra att få tips av Sylvia så att jag använder den rätt!

När vi skrittade igång passade jag på att göra många, många framdelsvändningar - för jag kunde anta att vi precis som i måndags snart skulle få rida på volt och flytta ut bakdelen vid vändpunkterna. Och mycket riktigt, snart var det dags att börja med den övningen - först i skritt. "Det går bättre på Feykir än i måndags!" sa Sylvia faktiskt. Fast det kanske inte sa så mycket egentligen... för i måndags hade vi verkligen problem med denna övning! Men efter en stund räckte det med mjuk kramning på yttertyglen, STOR eftergift och sedan lite innerskänkel för att han skulle flytta ut bakdelen ett steg! När vi bytte till vänster varv blev det ju värre... men tillslut gick det hyfsat där också. Jag försökte också fokusera på min sits - och bitvis lyckades jag så bra att jag fick beröm av Sylvia! Men det är ju lättare i skritt, det är inte riktigt lika mycket annat att tänka på...

När vi skulle "jogga igång" hästarna i tölt sa Sylvia att jag skulle "sitta på rumpan, peta till lite med pisken, göra en halvhalt och STOR eftergift - så att Feykir förstår att nu är det bara att ta i med de där bakbenen!!!" Jag gjorde så - och först blev ju Feykir bara mer spänd, men succesivt kunde jag sedan få honom att slappna av igen.

När vi skulle återgå till volten och flytta ut bakdelen vid vändpunkterna, fast nu i tölt gick det faktiskt betydligt bättre än i måndags! När jag analyserat övningen i efterhand hade jag kommit fram till att tempot var nyckel nr 1 - jag måste rida riktigt lååångsam tölt för att hinna kontrollera honom på ett bra sätt. Och ytterhjälperna var nyckel nr 2 - mina ytterhjälper måste vara så tydliga att det hela tiden var jag som bestämde voltens storlek och placering. Utan tillräckligt bra "koll" på yttersidan blir det helt enkelt omöjligt att flytta ut bakdelen, för hela hästen kommer att "försvinna" utåt istället. När jag kombinerade dessa två "nycklar" så gick övningen faktiskt över förväntan! Vi började i högervarvet och där tyckte jag att vi var riktigt duktiga - även om jag inte lyckades riktigt lika bra med att korrigera min sits som i skritten tidigare.

I vänstervarvet blir det ju mycket jobbigare för Feykir men när han testade sitt vanliga knep för att komma undan: "försvinna" utåt i ett allt högre tempo kom jag på ett MYCKET effektivare sätt att korrigera honom än tidigare. Jag har alltid fokuserat på att han försvinner iväg utåt i det läget - men inte lyckats kontrollera hans yttersida... Nu testade jag istället att först få kontroll på tempot - och sedan var det otroligt mycket lättare att även få koll på yttersidan! Det blir ju mycket tydligare för Feykir också om jag inte försöker göra allt på en gång!

När vi sedan fick tölta mer längs spåret instruerade Sylvia mig att så snart han började slappna av skulle jag ge en STOR, STOR eftergift på tyglarna så att han fick en tydlig belöning. Då sänkte han huvudet - men han fick ju inte heller bli för låg så sedan skulle jag "plocka upp" honom lite igen... Inte alldeles lätt att hitta rätt läge i ridningen! Jag vill ju absolut inte att det här bettet ska försämra något - så jag måste verkligen passa mig och se till att jag använder det på ett bra sätt! Hoppas jag kan rida med det på nästa veckas lektion också - så att Sylvia kan fortsätta övervaka!

Avslutningsvis fick vi trava längs spåret. Feykir var trött i värmen och då vill han gärna bli låååååg i traven, så jag fick driva och driva och driva honom fram mot handen så att han kom upp i nacken. Samtidigt försöka rida lite långsammare trav - för att få honom mer samlad. "Bitvis ser det riktigt bra ut!" sa Sylvia!

Skrittade sedan av honom med mycket drivning - det gäller verkligen att hålla energin i honom för att han inte ska lägga sig på i handen i skritten. Särskilt när han är riktigt trött, som idag. Efter tvätten på Bodentravet har han i alla fall börjat fälla vinterpäls igen - men han hade fortfarande alldeles för "varma kläder" för dagens väder!

Eva verkade också mycket nöjd efter lektionen. Hon hade ju fått rida sin lektionsfavorit - Dád!

Hovslagaren var i stallet och skodde några hästar, så Kristin och jag passade på att boka in skoning av våra hästar nästa vecka. Vi behöver båda få dem skodda innan tävlingen. Frågan är om vi då ska sko med traktbrodd eller om man kommer att våga vara helt utan... Det är ju fortfarande endel snö i hagen... Och så sent som i tisdags morse var det ju faktiskt hårtfruset på marken när jag red. I och med att marken är så blöt nu kan det ju bli ganska halt en sådan gång. Jag hade hoppats att kunna sko utan brodd, eftersom jag inte klarar att brodda av själv... Men förra året var Kristin bussig och hjälpte mig med det, så hon kanske kan lösa problemet även i år?!