Idag var det bara påsklov för matte - inte för Feykir. Eva hade nämligen lovat att både motionera honom och ta hand om min lunchfodring. Och, som jag skrivit tidigare, Eva rider riktiga konditionspass när hon rider - inga mesiga entimmasturer eller så.... (Reykur, som både var islandsfödd vilket ger MYCKET bra grundkondition, och dessutom reds av Eva ett par dagar/vecka hade mycket riktigt kondition som en marathonlöpare när han var hos mig!)
När jag fick rapport efteråt berättade hon att hon ridit honom i hela två timmar! De hade börjat med skrittarbete - öppna, sluta, skänkelvikningar o s v - men sedan hade det varit mycket tempo. "Men HUR orkar du sitta emot när han fånar sig för pisken och kastar sig sådär???!!!" undrade Eva. Nej, det är ju det jag inte gör...
Nyttig social träning hade Feykir fått också - då Eva hittat en ny väg som hon aldrig ridit. Och det var ganska tydligt att Feykir inte gått där heller för han var plötsligt inte så kaxig längre... Men med Eva i sadeln var det ju bara att trampa på.
På hemvägen hade han slappnat av och travat riktigt, riktig bra! Så bra att hon t o m råkade säga: "BRRRRAAA Reykur!!!" innan hon kom på vilken häst det var hon satt på nu! Och bättre betyg än så kan man faktiskt inte få av Eva!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar