Idag var det dags för mig att få testa hur Sylvias "travprogrammering" av Lára fungerade. Spännande! Hade fått tipset att använda viktboots - och det var första gången jag hade boots på henne. Hittade bara mina gamla 280-grams (har även ett par lättare som jag köpte när viktgränsen vid tävling sänktes här om året, men de verkade ha gått upp i rök...) Jo, jag hittade även mina riktigt gamla gummiklockor, med lägre vikt, men i den här leran skulle jag aldrig våra rida med dem - risken för skav måste vara hur stor som helst! Alltså fick det bli riktigt tunga boots på framhovarna.
Skrittade igång längs spåret (nyttigt att "behöva" prestera avslappnad skritt trots att två andra ekipage var på banan samtidigt!) Och red sedan även öppna på volt resp åttor med bibehållen böjning i öppnan, så att hon vart annat varv var utåtställd istället. Misstänker att Sylvia red endel sådant igår också - för det kändes inte riktigt lika överjordiskt svårt som i söndags!
Sedan var det dags att prova traven. Spänningen var oliiiiidlig!!!! Började i det lättare vänstervarvet och smööööööög iväg i riktigt långsam trav. Och Lára travade på i minitempo, till synes hur enkelt som helst!!! Jag kunde hålla henne på volten m h a ytterskänkeln och ge många eftergifter på innertygeln - och hon kändes så mjuk och fin!!! Sylvia är fantastisk!!! (Och Lára också!!!)
I det svårare högervarvet fick jag vakta på tempot på ett annat sätt och ibland blev det ett och annat töltsteg när jag bromsade upp henne ordentligt. Men bara något steg, sedan var traven tillbaka. Försökte tänka på att bromsa ordentligt när jag skulle bromsa - för att kunna lämna henne ifred lite längre stunder där emellan så att hon fick chans att hinna slappna av.
Det kändes ganska overkligt att det kunde vara så lätt idag, när det var helt omöjligt så sent som i söndags...!!! Men det är ju den här lilla damen i ett nötskal! Ingenting verkar egentligen svårt för henne - bara man lyckas övertyga henne om att göra det. Och har man väl övertygat henne en gång så verkar det sedan vara OK i fortsättningen. Men att övertyga henne den där första gången kan ju verkligen kräva sin ryttare...!!!
När jag tyckte att vi hade varit tillräckligt duktiga i traven övergick jag till samlad skritt där jag "kittlade" henne med pisken - som i söndags. Och sedan samma sak i långsam tölt. Instruktionen från Sylvia var att kittla med pisken på rumpan, sitta emot när hon gör sina hopp, krama på tyglarna så att hon åter slappnar av i nacken och ge en snabb eftergift innan jag börjar om igen med att kittla... Inser så här i efterhand att jag skulle ha hållit mig till den samlade skritten - och tränat på att utföra allt där. För nu blev det så att jag hela tiden fick mer och mer i handen... och det berodde ju förståss på att jag inte fick till det med eftergifterna...
I o m detta hade jag verkligen kommit åt hennes on-knapp, så att sedan få henne att åter slappna av ordentligt var inte det lättaste... Red inte alls lika små volter i trav som i början på ridpasset - och nu fick jag verkligen jobba för att kunna ta ner tempot. Men tillslut presterade vi hyfsat avslappnad trav på volt och sedan riktigt avslappnad skritt på volt - och då fick det räcka för idag.
Efteråt var det inga sura miner när jag borstade henne med piggborsten. Och när jag tänker efter hade hon inget emot att bli borstad innan ridturen heller... Men hon hade ju verkligen fått jobba ordentligt både på söndag och igår - och hon är alltid mer harmonisk då.
Inspirerad av Fia tog jag sedan fram viktmåttbandet. Som en jämförelse kan nämnas att Feykir var nere på 320 kg när han var mest vältrimmad. På Lára visade måttbandet 275 kg - hon är verkligen en nätt dam! Gjorde även en "djupdykning" i hennes SUPERLERIGA hovskägg för att kontrollera att hon inte har fått mugg - det är nämligen flera hästar som har det nu. Inte konstigt i det här geggiga vädret... Vi behöver verkligen få vinter NU!!! Mina händer fick en rejäl lerinpackning - men jag kunde konstatera att det inte fanns några antydningar till skorpor - skönt! Men det blir att hålla extra noga uppsikt nu fram till dess att det fryser på.
Skrittade igång längs spåret (nyttigt att "behöva" prestera avslappnad skritt trots att två andra ekipage var på banan samtidigt!) Och red sedan även öppna på volt resp åttor med bibehållen böjning i öppnan, så att hon vart annat varv var utåtställd istället. Misstänker att Sylvia red endel sådant igår också - för det kändes inte riktigt lika överjordiskt svårt som i söndags!
Sedan var det dags att prova traven. Spänningen var oliiiiidlig!!!! Började i det lättare vänstervarvet och smööööööög iväg i riktigt långsam trav. Och Lára travade på i minitempo, till synes hur enkelt som helst!!! Jag kunde hålla henne på volten m h a ytterskänkeln och ge många eftergifter på innertygeln - och hon kändes så mjuk och fin!!! Sylvia är fantastisk!!! (Och Lára också!!!)
I det svårare högervarvet fick jag vakta på tempot på ett annat sätt och ibland blev det ett och annat töltsteg när jag bromsade upp henne ordentligt. Men bara något steg, sedan var traven tillbaka. Försökte tänka på att bromsa ordentligt när jag skulle bromsa - för att kunna lämna henne ifred lite längre stunder där emellan så att hon fick chans att hinna slappna av.
Det kändes ganska overkligt att det kunde vara så lätt idag, när det var helt omöjligt så sent som i söndags...!!! Men det är ju den här lilla damen i ett nötskal! Ingenting verkar egentligen svårt för henne - bara man lyckas övertyga henne om att göra det. Och har man väl övertygat henne en gång så verkar det sedan vara OK i fortsättningen. Men att övertyga henne den där första gången kan ju verkligen kräva sin ryttare...!!!
När jag tyckte att vi hade varit tillräckligt duktiga i traven övergick jag till samlad skritt där jag "kittlade" henne med pisken - som i söndags. Och sedan samma sak i långsam tölt. Instruktionen från Sylvia var att kittla med pisken på rumpan, sitta emot när hon gör sina hopp, krama på tyglarna så att hon åter slappnar av i nacken och ge en snabb eftergift innan jag börjar om igen med att kittla... Inser så här i efterhand att jag skulle ha hållit mig till den samlade skritten - och tränat på att utföra allt där. För nu blev det så att jag hela tiden fick mer och mer i handen... och det berodde ju förståss på att jag inte fick till det med eftergifterna...
I o m detta hade jag verkligen kommit åt hennes on-knapp, så att sedan få henne att åter slappna av ordentligt var inte det lättaste... Red inte alls lika små volter i trav som i början på ridpasset - och nu fick jag verkligen jobba för att kunna ta ner tempot. Men tillslut presterade vi hyfsat avslappnad trav på volt och sedan riktigt avslappnad skritt på volt - och då fick det räcka för idag.
Efteråt var det inga sura miner när jag borstade henne med piggborsten. Och när jag tänker efter hade hon inget emot att bli borstad innan ridturen heller... Men hon hade ju verkligen fått jobba ordentligt både på söndag och igår - och hon är alltid mer harmonisk då.
Inspirerad av Fia tog jag sedan fram viktmåttbandet. Som en jämförelse kan nämnas att Feykir var nere på 320 kg när han var mest vältrimmad. På Lára visade måttbandet 275 kg - hon är verkligen en nätt dam! Gjorde även en "djupdykning" i hennes SUPERLERIGA hovskägg för att kontrollera att hon inte har fått mugg - det är nämligen flera hästar som har det nu. Inte konstigt i det här geggiga vädret... Vi behöver verkligen få vinter NU!!! Mina händer fick en rejäl lerinpackning - men jag kunde konstatera att det inte fanns några antydningar till skorpor - skönt! Men det blir att hålla extra noga uppsikt nu fram till dess att det fryser på.
.jpg)
Inlägg
2 kommentarer:
Både du och Atli är med i senaste numret av islandshästen! Trevligt att se några välbekanta ansikten :)
Ja, där kan man snacka om att vi är i gott sällskap! Och vilket lyft för Islandshästen att få ha Lára med!!! :-D
Skicka en kommentar