Under ett par dagar förra veckan hade vi riktigt storfrämmande i Norrbotten: Arthur Kottas-Heldenberg är en av världens mest meriterade dressyrtränare och har jobbat 40 år på Spanska Ridskolan i Wien. Under två dagar var han i Kalix för att undervisa och hålla clinics.
Sylvia var där ena dagen och kom hem MKT inspirerad. Så Démantur har drillats i dressyrövningar sedan dess. Och vi lär ju märka av inspirationen på kommande lektioner också! Något som Kottas anmärkt på var att de flesta dressyrhästarna uppvisade bristande framåtbjudning. Hm... det problemet har jag då verkligen inte med Lára!
Det var även från denna clinic Sylvia fick tipset om ett alternativt sätt att träna samling: genom att rygga längre sträckor. En toppryttare brukade visst regelmässigt rygga tre varv runt ridbanan, för att på detta sätt "komma åt" de muskler hästen behöver för att samla sig.
Dessutom kunde Sylvia konstatera att de minsann gör "Atli-vändningar" på Spanska Ridskolan också! De kallar dem visserligen skrittpiruetter... men vi vet ju vad de heter egentligen! ;-)
Sylvia var där ena dagen och kom hem MKT inspirerad. Så Démantur har drillats i dressyrövningar sedan dess. Och vi lär ju märka av inspirationen på kommande lektioner också! Något som Kottas anmärkt på var att de flesta dressyrhästarna uppvisade bristande framåtbjudning. Hm... det problemet har jag då verkligen inte med Lára!
Det var även från denna clinic Sylvia fick tipset om ett alternativt sätt att träna samling: genom att rygga längre sträckor. En toppryttare brukade visst regelmässigt rygga tre varv runt ridbanan, för att på detta sätt "komma åt" de muskler hästen behöver för att samla sig.
Dessutom kunde Sylvia konstatera att de minsann gör "Atli-vändningar" på Spanska Ridskolan också! De kallar dem visserligen skrittpiruetter... men vi vet ju vad de heter egentligen! ;-)
2 kommentarer:
Hej! Har för mig att du skrev nångång om någon sadelgjord som du skulle köpa som Sylvia tipsat dig om eller nåt i den stilen. Vet du vad den heter? :)
Hej Daniella! Kul att du läser min blogg!!! Jag känner igen det där med sadelgjorden... men tyvärr vet jag inte vad den hette... Den var väldigt "anonym" - hade inget märke någonstans. Har den inte kvar heller, den hade hunnit bli så nött så jag köpte en ny sadelgjord till Láras nya sadel. Sylvia har inte heller någon sådan längre. En nackdel var att "yttertyget" på den var skört så den började snabbt nötas och se ful ut.
Skicka en kommentar