Woodfield-test

Lára "bunden" med transportgrimskaft utanför hästtransporten. Tack vare grimskaftets panikhake törs jag binda henne tillräckligt kort för att hon inte ska nå att bita mig när jag sadlar.

Men bilden är från när vi var till Tranmyrbanan i söndags, idag var vi hemma i Mariebäck. Innan jag red ut testade jag att sitta upp på henne med Woodfieldrocken på, för att se om hon reagerade på den. Men det gjorde hon inte. Väderprognosen säger regn i Skellefteå till helgen så då är det bra att veta att jag vågar rida med rocken på - särskilt som jag ska värma läääänge för att hon ska bli tillräckligt trött för att inte ha allt för bråttom...!

Och idag blev det som ett genrep av detta! Skrittade igång och gjorde ett antal igångsättningar i lååångsam trav och inte en enda gång försökte hon rusa i traven. Jag kunde faktiskt t o m låta henne länga halsen lite extra utan att hon försökte dra upp tempot - DUKTIGA VI!!! Sedan red jag upp i skogen förbi gamla soptippen och galopperade flera vändor längs skogsvägen. Då fick vi tillfälle att träna galoppfattningar och jag lyckades även få höger galopp. Dessutom var det ett MYCKET bra test av vår "off-knapp" att hon verkligen kunde skritta avslappnat mellan galoppsträckorna.

Sedan blev det tölt-halt-rygga, tölt-halt-rygga. Lára är som Reykur, att hon vill gärna gissa vad man ska göra härnäst och skynda sig att göra det innan man hunnit be henne. Så direkt jag gjorde halt från tölten började hon rygga. Vilket alltså innebär att jag ABSOLUT inte får göra halt inne på ovalen, för då kommer hon att rygga och vi blir diskade! :-O

Tillbaka ute på bilvägen red jag sedan tempoväxlingar. Först riktigt, riktigt långsamt (i alla fall tyckte vi båda att det var riktigt långsam tölt, men det är ju inte säkert att Sylvia skulle ha hållit med...) och sedan varvade jag ökningar med nedtagningar. Försökte tänka på alla tips från Sylvia: att krama på tyglarna för att få henne lite lägre i formen i ökningarna, att inte glömma drivningen i ökningarna och att driva ÄNNU mer i nedtagningarna. Avslutade med att låta henne sträcka ut i trav och trots att hon nu var trött så blev det rejält tryck i traven!

Duktiga tjejen fick sedan duscha i spolspiltan, allt medan Démantur i boxen bredvid kom med små skamliga förslag... När exemtäcket åter var på plats (utan några försök att bitas den här gången) fick hon sedan mumsa morötter ur en hink. MYCKET uppskattat! Jag köpte 3 kg morötter idag så att jag har något att ge som belöning efter ridpassen. Hon är ju fortfarande lite för tjock för att börja få kraftfoder och f f a behöver jag INGEN extra energi till tävlingen, jag kommer nog att ha tillräckligt att hantera ändå!