Roooooligt att rida!!!

Ääääääntligen fick jag rida Lára igen, har ju fått klara mig utan ridning ÄNDA sedan i förrgår!!! Och hon öppnade starkt genom att samla massor av poäng: hon kom nämligen när jag ropade på henne i hagen!!!

Red på ridbanan och började med att träna lååångsam, avslappnad skritt och tycker faktiskt att det gick riktigt bra för att var vi! Höjde sedan svårighetsgraden genom att träna igångsättningar i trav. Och själva igångsättningarna blev faktiskt också riktigt bra, med lugn, fin trav. Vilket antagligen berodde på att jag var MKT noga med det Sylvia sa: att Lára verkligen skulle skritta lugn och avslappnat innan jag gjorde ny igångsättning. Det gav alltså resultat - men innebar också att det blev låååångt mellan igångsättningarna. För har man en gång tryckt på damens "on-knapp" så är det inte lätt att hitta "off-knappen"... så nu hade hon nästan bara racer-skritt i kroppen...

Tölten stod på tur härnäst. Började i vänster varv - där vi ska rida tempoväxlingarna på tävlingen - och försökte mig på arbetstempo. Här måste jag driva massor för att hon verkligen ska ta i ordentligt med sin ännu omusklade bakdel. Samtidigt är den riktigt stora svårigheten att rida racer-damen tillräckligt sakta... Knepig kombo!

Atli är ju en stor vän av samlad skritt som förberedelse för tölten. Men det är verkligen jättesvårt med samlad skritt på en metmask som Lára... Istället försökte jag samla i kort tempo tölt, genom att sitta på rumpan, massor av halvhalter och litet pet med pisken några gånger. Jag tycker det är lite lättare att rama in henne i tölt, så det funkade faktiskt bättre för mig.

Red lite tempoväxlingar och försökte tänka på alla tips jag fick av Syliva på ovalen i söndags: att rida jäääääättesakta i korta tempot, men med massor av drivning. Att "tänka öppna" innan jag börjar bromsa henne i nedtagningarna, så att jag inte tappar bakdelen där. Och - inte minst - att inte låta henne bli hög i formen i ökningarna. Vi hann aldrig komma upp i särskilt högt tempo längs långsidorna, de är ju inte så långa på en ridbana! Men däremot var det ju ett väldigt bra sätt att träna precisionen i både ökningar och nedtagningar utan att "rida ihjäl" hästen. Och jag märkte att när jag väl lyckades bibehålla en lite lägre form i ökningarna så flöt det på riktigt bra! JÄTTEKUL!!!

Sedan blev det skrittpaus, där jag ville ha lååångsam, avslappnad skritt... det tog sin lilla tid kan jag säga, nu när hon hade "fått upp ångan" ordentligt! Hade ridit tempoväxlingarna i vänster varv. Men tävlingsprogrammet börjar med att vi ska visa arbetstempo i höger varv. Dock "fuskade" jag idag genom att spara det till efter tempoväxlingarna. För att utnyttja att hon börjat bli lite trött. Men visst ville hon springa fort ändå! Massor av kramningar på tyglarna, massor av drivning och en innerskänkel som petade högerbogen på plats resulterade ändå tillslut i att en pustande och stånkande Lára töltade långsamt och några sekvenser helt lätt i handen!

Avslutade som vi började, med låångsam skritt och några igångsättningar i trav. Och nu var traven riktigt, riktigt trevlig! Sammanfattningsvis ett mycket bra ridpass! Vi hann träna på många av de saker vi behöver träna på och utifrån vår nivå så var jag väldigt nöjd med resultatet! När jag sedan höll på att sätta på exemtäcket för att kunna släppa henne i hagen igen kände jag bara att jag egentligen ville sadla på och rida mer! Det är ju så ROLIGT!!! Och vi har ju så MYCKET att träna på!

Det känns också som att Vindurtävlingen kommer alldeles för snart - jag skulle ju behöva några månader till för att hitta lite fler "knappar" och bygga upp mer av hennes muskler!