Vindurtävlingen lördag - uttagningar

Ökat tempo tölt under framridningen - vi rider så det ryker! ...och så att pannbandet hamnar "på sniskan"!

Inför vår första uttagning (T5) satsade jag efter Sylvias inrådan på att rida fram ordentligt, för att Lára skulle vara tillräckligt trött för att koncentrera sig. Det blev 45 minuter, till största delen ute i skogen. Skrittade länge från början, för att hon både skulle mjuka upp sig och hinna kolla in omgivningarna. Sedan galopperade vi flera vändor längs en mysig skogsväg - det var uppskattat! När jag red tillbaka ner till tävlingsområdet lät jag henne tölta så snabbt som möjligt över stock och sten, längs krokiga skogsstigar - måste ju vara väldigt lösgörande! Avslutade värmningen med tempoväxlingar nere på bilvägen. Fick till två riktigt häftiga ökningar!!! Och några mindre häftiga... men bara att ha upplevt de två första var ju härligt!

Sedan tyckte jag att vi var redo för vår första tävlingsstart tillsammans. Enligt min klocka skulle Lára ha knappt tio minuter på sig att hämta andan innan det var dags att rida till collectingring. Jag skulle starta ganska tidigt, i den andra klassen för dagen, så jag utgick ifrån att det inte skulle ha hunnit bli några förseningar. Men när jag kom inom synhåll för banan insåg jag att man inte alls var klar med T8 - så vi fick vänta en hel halvtimma efter utsatt tid innan det ÄNTLIGEN var vår tur.

Det är alltid jobbigt att ladda om igen, när det är förseningan... Men när vi tillslut red vårt T5-program kändes det riktigt bra! Visst glömde jag bort att driva ibland och inte blev ökningarna lika bra som de häftigaste uppe på bilvägen... men i stort var känslan mycket positiv!

Uppenbarligen var jag i alla fall riktigt fokuserad - för när Fia efteråt kommenterade ekipaget ni ser i bakgrunden hade jag ingen aning om vilka hon pratade om... Jag hade ö h t inte sett dem, trots den "signalrosa" färgen på utrustningen!

När jag sedan ridit klart, fick poäng runt 5 och speakern sa att Lára och jag därmet tagit ledningen i klassen, då grät både jag och Fia en skvätt! All sorg över Feykir och all glädje över Lára blev så överväldigande! Och som jag redan berättat stod sig ledningen hela vägen - när alla V5-ekipage ridit kungjorde speakern att Lára och jag vunnit uttagningen!

Inför vår fyrgångsuttagning bara ett par timmar senare var både Sylvia och jag överens om att jag inte borde behöva rida fram så länge, eftersom Lára redan fått jobba en hel del. Så jag fokuserade mest på lugna igångsättningar i trav och avslappnad skritt. Men det visade sig vara en felbedömning av oss...


Väl på ovalen var mitt energiknippe till häst alldeles för överladdad för att tölta riktigt fokuserat. Men fick ändå "fjädrar fint, trevlig grundform" som domarkommentar och poängen 4,5 5,0 och 5.0.

I traven var det satsning mot Solvalla som gällde... Meningen var att vi skulle starta i långsam trav, för att jag sedan försktigt skulle låta henne länga sig och förhoppningsvis även kunna trycka på henne lite framåt för att få svävet i traven. Men istället blev det "ihopdraget som ett dragspel" för att citera Sylvia. Jag fick verkligen bromsa och hålla ihop hela varvet för att hon inte bara skulle rusa och antagligen slå upp i tölt. Poängen blev mellan 5 och 5,5 - och enligt Sylvia travar hon definitivt för 6,5 när hon är som bäst, så där har vi ju lite att jobba på!

Skritten var jag mest nöjd med. Hon skrittade förvånansvärt lugnt och fint - absolut över förväntan! I slutet ställde jag dock till det, när jag trodde speakern skulle be oss förbereda övergång till galopp. Jag plockade lite i tyglarna genast började hon förståss takta... men fram till dess var det alltså riktigt bra för att vara vi! "Kunde vila mer i steget" skrev någon av domarna. Men då skulle de se hennes speed-skritt! Poängen blev mellan 4,5 och 5.

Den avslutande galoppen blev sedan en fartfylld upplevelse - hon satsade som en galning och det var först på slutet som jag fick lite kontroll på tempot. Två av domarna skrev ändå "ok takt och tempo" men den tredje: "rid ABSOLT inte fortare!" (...dock följt av "trevligt steg och bra fattning".) Av samma domare fick jag också sammanfattningen: "Välridet", vilket jag förståss blev MYCKET glad över!!!

Trots att vi definitivt hade kunnat göra lite bättre i alla gångarter utom skritten, om vi fått till det optimalt, så räckte totalpoängen alltså till att vi vann även denna uttagning! Det kändes verligen HELT overkligt!!! Lára är visserligen en fantastisk häst - men hon har ju varken muskler eller kondition och jag har ju bara ridit henne några veckor!!! Resten av dagen och kvällen gick jag runt med ett STORT leende och upprepade "Åh, vad jag längtar till i morgon när jag får rida min fina häst igen!" Särskilt längtade jag till fyrgångsfinalen - den är allra roligast tycker jag eftersom man då får "spela ut hela registret".