Repetition av gårdagens lektion

Korsningen vid sjön - där vi brukar "böja och bända" på volt

Fast idag var vi så seriösa att vi red på ridbanan. Lára måste ha undrat vad som tagit åt matte som skulle rida på ridbanan för tredje dagen i rad... (I onsdags var det "panik - det är ridlektion i morgon!!!" och torsdag var det alltså ridlektionen. Och efter en lektion brukar jag vilja rida på banan igen och repetera så snart som möjligt - medan man ännu har lektionen "i kroppen" och instruktörens tips färska i minnet.)

Och som vanligt var det nästan svårt att tro att det var samma häst jag satt på - hon som först var så ARG och  verkligen stegrade ordentligt igår... innan hon gjorde allt jag bad om till synes hur lätt som helst. Visst kom det någon liten antydan till tjurighet i början när vi töltade på volt och verkligen böjde ORDENTLIGT, men det var hur lätt som helst att lirka henne förbi det och sedan var att hur lätt som helst igen. 

Fortsatte även att träna på att sidföra ett par steg från spåret i tölt och fortsätta rakt fram innan jag sidförde tillbaka igen. Även idag ville hon först skynda sig att visa upp "ökat tempo sidförande" - men nu slappnade hon av fortare än igår och var sedan väldigt följsam och fin!

När vi travade på riktigt liten volt fick jag verkligen DRIVA för att hålla igång traven. Verkligen ett tydligt tecken  på att jag äntligen kunde börja samla henne lite i traven så att det började bli jobbigt. Tidigare har det hela tiden bara handlat om att få henne att sluta rusa och slappna av. Så det var väl inte så konstigt att det kändes VÄLDIGT ovant att behöva driva på?!

I morgon får Lára i alla fall ledigt från ridbanan - för då ska Eva rida ut med henne. Lára såg VÄLDIGT nöjd ut när jag berättade detta, sedan jag släppt ut henne i hagen igen!