Idag passar det bra med några härliga rimfrostbilder som Johan fotat i samband med en ridkurs tidigare i höst, för vi har -26 grader här i Kyrkbyn... och jag gissar att det är ännu kallare i Mariebäck! Jag hade verkligen hoppats vara på plats på jobbet idag igen - men den här "skenande" bihåleinflammationen ville annorlunda... Sjukskrivningen är förlängd ytterligare en vecka och i morgon ska jag få komma till Öron-, näsa-, halsmottagningen på Sunderbysjukhus för en "käkspolning". För ännu har bacillerna alltså inte gett upp kampen - TROTS att megakuren penicillin nu är inne på 6:e dagen av 10.
Jag fortsätter alltså att leva livet utifrån min "mat- och sovklocka": som väcker mig före kl 06 för att jag ska dagens första dos penicillin och oftast får väcka mig igen (!!!) kl 11 för den andra dosen så att jag kan äta frukost/lunch vid 12. Och om jag - som idag - inte fick i mig så mycket mat vid 12 att jag kunde räkna med att stå mig fram till minst kl 18 så får en vid kl 15 påminna mig om att snabbt äta något för att jag sedan ska kunna sprida ut dygnets två kvarvarande penicillindoser på bästa sätt. Jag börjar förstå att Skalman i Bamse har det rätt så körigt!!!
Apropå Skalman så hade Johan ett klistermärke med honom på sin sökare när han gick jourerna på Kiruna sjukhus. Där var det bara en läkare på hela sjukhuset nattetid så han hade även barnpatienter. För att avdramatisera mötet med "farbror doktorn" brukade han visa dem sin "Mat- och sovklocka - vilken alltid brukade göra succé. Hans kollegor tyckte också att det var ganska komiskt med denna benämning på joursökaren, eftersom den ju i själva verket hade motsatt uppgift: att tala om att det antingen bara var att lämna maten man just tänkt äta eller också vakna! Fast det senare hände inte så ofta - det var väldigt sällsynt att att det hanns med någon sömn under de där 28 timmarspassen... TUR att han inte behöver jobba så nu längre!
Några som inte heller behöver jobba f n är förståss mina hästar. Men med min köldgräns för ridning gott och väl passerad är det lättare för mig att hantera abstinensen. Och tryggt att veta att de har det bra i sin flock, under Sylvias vakande öga. Hästarna får alltid extra mycket hö när det blir så här kallt - och till skillnad från oss människor har de ju den fördelen att så länge de äter så håller de sig varma! Det hade inte varit så dumt vintertid om man själv haft det så!
PS: För den som bekymrat sig över att 1,5 miljoner mjölksyrabakterier per dag lät som en låg dos för mig så jag jag trösta med att det inte stämmer... vid ny genomläsning av texten på förpackningen såg jag att det faktiskt inte stod miljoner utan MILJARDER! Det var väl ändå för väl att de inte snålar med "härligheten"?!!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar