Känd islandshästbloggare: "Inget kokain för mig i fortsättningen!!!"
Igår var det dags för vad som förhoppningsvis skulle innebära nådastöten för min snart 12 veckor gamla bihåleinflammation: en käksköljning på Sunderby Sjukhus. Eftersom redan vanliga blodprov är riktigt, riktigt jobbiga för mig frågade jag förhoppningsfullt om jag kanske kunde få bli sövd inför den håltagning i skallbenet som är en förutsättning för sköljningen. Men överläkaren som kallats in för att utföra ingreppet försäkrade att detta var en rutinåtgärd och att patienternas reaktion efteråt brukade vara "Var det inte värre??!!"
Tyvärr visade det sig att jag var oväntat tjockskallig... varför hans första försök, att skjuta hål i skallbenet med en "miniharpun" misslyckades. När inte heller andra försöket, nu med nål, lyckades svimmade jag... Jag började åter komma till medvetande lagom till att en ny läkare kommit in för att ta över. Han satsade åter på harpun och den här gången lyckades det tack och lov! Tänk att det kan innebära en sådan ENORM lättnad att tillslut få ett hål i huvudet!!!
Efteråt var jag helt genomsvettig och mådde allt annat än bra... det krävdes lång vila på en brits innan jag kunde kommunicera tillräckligt för att be dem ringa efter Johan (som tack och lov var på sjukhuset idag och inte i Umeå!) I den vevan fick jag också förklarat för mig att en viktig anledning till att jag mådde så dåligt antagligen var bedövningsmedlet. Det är tydligen en MKT effektiv lokalbedövning, men vissa personer reagerar väldigt häftigt på den - och jag hade uppenbarligen oturen att höra till dessa. Eftersom jag varit så orolig hade jag dessutom fått extra mycket bedövning...
Och när jag så fick veta att bedövningsmedlet innehåller kokain kunde jag konstatera att jag hela tiden haft rätt i mitt antagande: att droger INTE är något för mig!!! Kokain brukar ju dessutom beskrivas som en partydrog - så uppenbarligen är inte party något för mig heller...!
Jag kommer att behöva komma tillbaka och skölja fler gånger. Men tack vare att harpunen skjutit in en smal slang som kan sitta kvar några dagar kommer det inte behövas någon ny håltagning nästa gång - tack och lov!!! Det hade det däremot gjort om försök nr 2 med nål hade lyckats idag - så därför är jag ju ändå mkt lättad att det krävdes ett tredje försök! Man beslutade dessutom att byta ut min dunderkur med penicillin mot en Mega-dunder-variant, så nu hoppas jag verkligen att det inte dröjer länge innan jag är i både jobbart och ridbart skick igen! (Datorn vill VÄLDIGT gärna ändra "ridbart" till "redbart"... kanske blir det så när man skriver om droger?!!)
Igår var det dags för vad som förhoppningsvis skulle innebära nådastöten för min snart 12 veckor gamla bihåleinflammation: en käksköljning på Sunderby Sjukhus. Eftersom redan vanliga blodprov är riktigt, riktigt jobbiga för mig frågade jag förhoppningsfullt om jag kanske kunde få bli sövd inför den håltagning i skallbenet som är en förutsättning för sköljningen. Men överläkaren som kallats in för att utföra ingreppet försäkrade att detta var en rutinåtgärd och att patienternas reaktion efteråt brukade vara "Var det inte värre??!!"
Tyvärr visade det sig att jag var oväntat tjockskallig... varför hans första försök, att skjuta hål i skallbenet med en "miniharpun" misslyckades. När inte heller andra försöket, nu med nål, lyckades svimmade jag... Jag började åter komma till medvetande lagom till att en ny läkare kommit in för att ta över. Han satsade åter på harpun och den här gången lyckades det tack och lov! Tänk att det kan innebära en sådan ENORM lättnad att tillslut få ett hål i huvudet!!!
Efteråt var jag helt genomsvettig och mådde allt annat än bra... det krävdes lång vila på en brits innan jag kunde kommunicera tillräckligt för att be dem ringa efter Johan (som tack och lov var på sjukhuset idag och inte i Umeå!) I den vevan fick jag också förklarat för mig att en viktig anledning till att jag mådde så dåligt antagligen var bedövningsmedlet. Det är tydligen en MKT effektiv lokalbedövning, men vissa personer reagerar väldigt häftigt på den - och jag hade uppenbarligen oturen att höra till dessa. Eftersom jag varit så orolig hade jag dessutom fått extra mycket bedövning...
Och när jag så fick veta att bedövningsmedlet innehåller kokain kunde jag konstatera att jag hela tiden haft rätt i mitt antagande: att droger INTE är något för mig!!! Kokain brukar ju dessutom beskrivas som en partydrog - så uppenbarligen är inte party något för mig heller...!
Jag kommer att behöva komma tillbaka och skölja fler gånger. Men tack vare att harpunen skjutit in en smal slang som kan sitta kvar några dagar kommer det inte behövas någon ny håltagning nästa gång - tack och lov!!! Det hade det däremot gjort om försök nr 2 med nål hade lyckats idag - så därför är jag ju ändå mkt lättad att det krävdes ett tredje försök! Man beslutade dessutom att byta ut min dunderkur med penicillin mot en Mega-dunder-variant, så nu hoppas jag verkligen att det inte dröjer länge innan jag är i både jobbart och ridbart skick igen! (Datorn vill VÄLDIGT gärna ändra "ridbart" till "redbart"... kanske blir det så när man skriver om droger?!!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar