Igår provade jag att rida Hami med Hrimnirsadeln jag hade till Lára fram till i våras. Men även med en helt ny gelpad under gled den fram när jag red. Láras Astundsadel är lite för svängd i bommen för Hamingjas betydligt rakare rygg, men idag fick jag låna Sylvias nya Astund Epona. Verkligen en superskön sadel och troligen kommer jag att beställa en sådan till frk H. Testade även olika sadelgjordar idag: på förmiddagen en ELT-gjord jag fått låna av Elisabeth och på eftermiddagen Sylvias avlastningsgjord från Top Reiter. Jag har aldrig varit så förtjust i lädergjordar som måste putsas och avlastningsgjorden är dessutom så TUNG - den väger nästan som en hel sadel i sig! Men jag ska nog låna ELT-gjorden någon fler gång innan jag bestämmer vad jag ska satsa på...
Till dagens första lektion hade Sylvia sagt att jag skulle ha 165 g viktboots på och att vi skulle träna tölt med mer "tryck". Men jag fick förståss börja på volten i skritt, med stora, ledande tygeltag för att hon skulle följa med ordentligt åt sidan med halsen och verkligen böja hela sidan. Bytte riktning ofta och hon kändes riktigt mjuk och fin redan från start! Repeterade även Kyras ABC och idag gick det bra från start.
När vi även skröltat en stund med riktigt lång överlinje var uppvärmningen klar. Som förberedelse för töltarbetet fick jag först rida lite samlad skritt och det gick faktiskt lite bättre än igår. Det blir en hel del jämfotahopp fram men Sylvia sa att det är för att detta är så nytt för Hamingja ännu. Sylvia började nämligen träna samlad skritt med henne bara här om veckan - och Hami har inte riktigt hunnit förstå vad som förväntas av henne. Jag fick också förmaningen att INTE försöka träna samlad skritt på egen hand utan vänta till dess Sylvia kan hjälpa mig framöver.
Töltarbetet inleddes på volt i höger varv med stora ledande tygeltag. Sedan fick jag gå vidare genom att då och då "sitta tillbaka" hålla om med skänklarna, göra en snabb förhållning och flytta ut bakdelen ett steg för att sedan direkt ge STOR eftergift på tyglarna. Och sedan varva detta med att ibland rida ett steg sluta. I vänstervarvet fick jag göra på samma sätt, men även ibland ställa om utåt för att få högerbogen under kontroll. Och successivt fick jag uppleva bättre och bättre bärighet i tölten!
"Nu får ni ha lite kul, sa Sylvia, rid på längs spåret men se till att det hela tiden händer något: vänd för ytterhjälperna, byt riktning m h a ledande tygeltag, lägg en volt... ställ höger-vänster någon gång för att stämma av att hon är helt lös i nacken, sidför några steg m h a vikten... hela tiden med så lösa tyglar som möjligt - HA ROLIGT!!!" Och roligt hade vi!!! Hamingja bjöd verkligen på en otroligt häftig töltupplevelse när hon nu fick hålla ett lite högre tempo!!! Ibland gick det dock lite väl fort... men då fick jag tipset av Sylvia att sidföra några steg för att ta ner tempot utan att behöva korta upp tyglarna.
Och när vi sedan gick över i trav höll hon verkligen på att trava mig ur sadeln! Vi fick trava på i friskt tempo längs spåret en stund och särskilt vid ett tillfälle var jag illa ute i en kurva... "Nu hamnade visst du i framstupa sidoläge Anna!" skrattade Sylvia - men jag höll mig kvar i sadeln i alla fall! Sedan var det meningen att vi skulle ta ner tempot och trava så långsamt som möjligt, med riktigt lååång hals. Men nu hade ju Hamingja verkligen kommit igång och var inte alls intresserad av att hålla lågt tempo...särskilt inte med långa tyglar! Det som funkade bäst var att utgå ifrån skritt, göra så lugn igångsättning till trav som möjligt och sedan aldrig låta henne dra upp tempot. Jag fick sitta tillbaka, göra snabb förhållning på tyglarna för att sedan lika snabbt släppa ut dem igen och göra detta om och om och om igen från början, innan hon tillslut accepterade att det var lååååååångsamt som gällde.
Efter lektionen sa Sylvia först: "Det var flera fina sekvenser i tölten!" För att sedan ändra sig: "Det var nästan BARA jättefina sekvenser i tölten!!!" Känslan hade också varit helt FANTASTISK - så jag såg verkligen fram emot att se bilderna som Johan hade fotat!!!
När vi under lektionen på förmiddagen så tydligt tryckt på Hamingjas on-knapp så fick vi under den andra och sista lektionen för kursen fokusera på den minst lika viktiga off-knappen. Och det visade sig verkligen behövas! Så länge vi höll oss till skritt och skrölt tog hon det faktiskt lugnt. Men så snart jag bad om tölt så blev det en väldigt fart på fröken! Jag fick verkligen jobba med små volter och massor av snabba förhållningar för att få ner tempot och det dröjde ett tag innan jag successivt kunde börja ge henne mer tygel.
Det var tydligt att Sylvia mer och mer började oroa sig för hur Hamingja och jag ska klara oss på egen hand nu när hon snart åker till Thailand och blir borta en hel månad. För jag fick fler och fler instruktioner om hur jag ska göra när jag nu ska börja rida Hami på egen hand (hittills jag ju nästan bara ridit kurser och lektioner på henne - och de två gånger jag ridit ut har Sylvia varit med och instruerat). "Inled alltid ridpassen med ledande tygeltag och var uppmärksam på att de är tillräckligt stora - så att hon verkligen böjer hela sidan!" "Och när du ridit en stund är det bra att ta en skrittpaus där du åter stämmer av att hon är helt följsam i de ledande tygeltagen!"
"Vänta med den samlade skritten till dess jag är tillbaka och kan hjälpa dig!" "Tölta mycket med riktigt låååång hals, men se till att hon inte är rak utan att du alltid har böjningen också!" "ALDRIG hålla fast i tyglarna, bara jättesnabba förhållningar och sedan släppa - och det är ÄNNU viktigare ifall hon biter tag i bettet!" "Stäm av att du kan ställa snabbt höger-vänster i galoppen, så att hon håller sig lös i nacken." Ja, tipsen var många! Och Sylvia såg väl inte direkt lugnare ut när jag sa: "Du kommer ju hem sen och kan reparera det jag ställt till med!"
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar