Hamingja och jag följer Elisabeth, Démantur, Sylvia, Hremsa, Carro och Yr ut i STORA vida världen!
I natt hade vi dessutom fått ett par cm snö med efterlängtad svikt till det tidigare så stenhårda underlaget och med solen som fick snön att gnistra kändes dagen som perfekt för långtur! (Vad nu än det begreppet skulle komma att innebära.) Sedan fick jag dessutom erbjudandet att rida Hamingja och det kändes ju extra spännande!
Jag fick en mkt välbehövlig "rida ut lektion" på Hamingja en dag tidigt i höst, men efter det har jag bara fått låna henne under kurser då det förstås varit ridbanan som gällt. Fast när jag tänker efter så formulerade Sylvia dagens erbjudande: "Du kan få skutta runt på Hamingja idag om du vill!" och det där "skutta runt" indikerade väl vad hon förväntade sig av oss...?!
Även Carro och Yr hakade på, så vi var ett glatt gäng på fyra ekipage som red iväg. Planen var att rida bort till galoppbacken, dit de förr brukade rida med turridningarna. Och när Sylvia inledde med förslaget att vi skulle "ta genvägen via kyrkan" kan man väl säga att det förstärkte mina fördomar om vad en "långtur" under hennes ledning egentligen skulle innebära...
Men "plötsligt händer det"!!! När vi en dryg halvtimma senare ridit uppför galoppbacken föreslog Sylvia att vi istället för att vända tillbaka hemåt skulle fortsätta åt vänster bort över berget mot älven och Sandnäset. På vägen skulle vi då bl a passera en träningsrunda som en travtränare i Sandnäset har. Jag har hört talas om den "travvägen" med riktigt fint underlag under mina år i Mariebäck, men detta var faktiskt första gången jag haft tillfälle att rida med någon dit!
Ny ridväg för mig alltså - men jag låg ändå rejält i lä... för denna ridtur innebar ett första REJÄLT kliv ut i stora vida världen för Hamingja, som hittills i sitt liv bara ridits i Mariebäcks direkta närhet. Många tillfällen till "social träning" skulle vi få idag. Ett antal riktigt blöta och leriga partier varav vi vid det största inte tog oss över förrän Elisabeth och gentlemannen Démantur kom tillbaka och "hämtade oss" genom att erbjuda en bakdel att följa tätt efter genom det läskiga underlaget. Samt ett stort djupt dike med rinnande vatten i botten som vi med assistans av Sylvia tillslut ändå kunde forcera.
Och på andra sidan diket fann sig Hamingja plötsligt stående öga mot öga med ett gäng riktiga MONSTER - d v s kor!!!Sylvia hade ju tidigare ursäktat Hamingja med att detta var hennes första besök ute i vida världen... för att nu omformulera sig: "Innan idag visste väl Hamingja inte ens att den stora vida världen fanns?!!"
Efter ett besök på gårdsplanen hos Elisabeths faster i Sandnäset vände vi sedan tillbaka igen. Dags för Hamingja att åter möta "den stora vida världen"alltså! Men vid det här laget var hon lite för trött för att göra så stor affär av korna och framme vid det STORA diket behövde jag bara sitta av och gå före henne innan hon - efter en kort stunds tvekan - gjorde ett jättesprång över "avgrunden".
Vid en av träffarna med Team Lillhästen nere i Stav fick vi förmånen att träna för representant från Svenska fälttävlanskommittén så man kanske kan säga att jag har ett visst förflutet inom den branschen?! Och här fanns alltså en häst mer än värdig min oerhörda kapacitet på området!!! ;-)
När vi åter nådde "travbanan" passade vi på att nyttja underlaget och låta hästarna galoppera - varpå nyss så trötta Hammi tände till ordentligt igen! Vi tog oss dessutom en extra sväng längs banan innan vi åter vände hemåt igen. Hemvägen inleddes med en hel del nedförsbackar och medan Démantur och Yr galopperade i täten fick jag, förutom riktigt snabb tölt med JÄTTEKLIV varvat med "ökat tempo grisepass" även uppleva riktigt snabb trav med ÄNNU större JÄTTEKLIV vilken sedan övergick till "ökat tempo korsgalopp". Bara att hålla i sig m a o!!!
Det var inte bara Hamingja (och Hremsa) som flåsade som blåsbälgar när vi åter saktade av till skritt - utan även jag! :-O Det tidigare solskenet hade ersatts av en begynnande dimma när vi avverkade den långa passagen över berget där underlaget bara medgav skritt. Då fick vi som tur var god tid på oss att hämta andan igen, både H-hästarna och jag! Men överraskande snabbt började Hamingja ändå få "hemvägsbråttom" - det är inte bara Lára som har mycket arbetsvilja!!!
Lára och Litlamin hade båda fått stå i en separat hage för att äta extra hö medan vi var ute på vad som kom att bli en tvåtimmars ridtur. Min ursprungliga plan hade varit att rida även Lára en sväng sedan. Men jag var både genomsvettig och helt slutkörd - inte bara hästarna som fått ett rejält konditionspass! Och det finns ju tyvärr en hel del begränsningar med vad min skröppliga kropp klarar... så jag fick be Lára så mycket om ursäkt för vilodagen och bara släppa ut henne till flocken igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar