Ny sadel - också!

Det är mycket nytt nu: idag kunde vi inviga Hamingjas nya sadel! 

"I den allmänna konkursen" tyckte jag det var lika bra att köpa ny sadel också. Jag beställde den från Karin Åberg i måndags kväll och till min stora glädje kunde jag hämta ut den på "posten" redan idag!!! I o m att Sylvia ridit Hamingja i sin Epona hela hösten visste jag ju redan att modellen passar hennes rygg. Och när jag själv fick provrida den i söndags kunde jag ju konstatera att den verkligen är superskön! (Det visste jag i o f s redan, eftersom jag fick prova Sussis Epona på Lára i våras, men det skadade ju inte att få friska upp minnet lite!) Jag får dessutom lämna Láras urvuxna Hrimnirsadel (som jag också köpt av Karin) i inbyte - så man kan säga att jag slår två flugor i samma smäll med denna affär!

Och jag kom verkligen inte att ångra sadelköpet när jag premiärred i den! Precis som igår red vi på banan, men nu gjorde några minusgrader att underlaget var oerhört mycket bättre! Vi kunde utan problem rida på volter och böjda spår även i skrölt och tölt - och därmed förstod Hamingja nästan direkt att hon inte alls behövde ha så bråttom utan kunde slappna av och ta det lugnt.

När det frustats ordentligt på nästan hellånga tyglar i skrölt, trots ständiga byten av varv och riktning vilket brukar trigga henne att öka tempot, övergick vi till att rida tölt i en aningen högre form. M h a några steg sidförande här och där fick jag henne att hålla nere tempot utan att behöva bromsa med tyglarna och hon slappnade av riktigt fint!

Mitt mål med dagens ridpass (förutom att få prova nya sadeln på henne) var att åter etablera en tydlig "off-knapp" efter söndagens mer intensiva töltträning där vi "tryckte på on-knappen" ganska rejält. Så när vi nu kunde avsluta med riktigt låååångsam skrölt med nästan hellång tygel (det fattades några cm) så kunde jag konstatera att vi uppnått vårt mål!

Lára fick vara ute på ridtur med Carro tidigare idag och det hade gått bara fint! Men när jag kom till hagen för att ta in Hamingja stod förståss Lára ändå där och väntade otåligt - vem nöjer sig med bara EN ridtur per dag?!! Inte Lára i alla fall!!! Men för matte fick det räcka - idag i alla fall. Fast Lára fick ändå följa med in i stallet och äta lite extra hö medan jag red - så behövde jag inte göra henne totalbesviken i alla fall. Carro har erbjudit sig att rida henne i morgon också - perfekt!!!