Uppvärmningstrav under Atlikursen.
Visst har Lára ett härligt uttryck på den här bilden?! Den illustrerar på ett MKT bra sätt hennes underbart positiva inställning till arbete! (Under förutsättning att arbetet sker uppsuttet - att bli arbetad från marken tycker hon absolut INTE om...!)
Efter tre hela vilodagar för Lára var jag så oerhört ridsugen idag att jag tillslut blev tvungen att ta kompledigt sista halvtimmen för att kunna åka lite tidigare från jobbet till stallet. Det kändes helt enkelt inte som att jag skulle stå ut om jag behövde spendera en hel halvtimma till utan min fina häst! Och som vanligt verkade Lára minst lika glad som jag över att det var riddags igen!
Värmde upp på ridbanan enligt konstens (=Atlis) alla regler: skritt, trav och tölt med låååång hals. Efter detta skulle vi rida ut längs vägen för att träna ökad tölt! Har varit alldeles "hög" efter att vi fick hjälp med den ökade tölten i söndags, så till den grad att när jag nu började fundera på vad vi gjort på kursen innan dess så kunde jag först inte alls komma ihåg... :-O
När jag skrittade ut från ridbanan funderade jag nästa på om jag skulle behöva ta en kort ridpaus för att surfa in här på bloggen och uppdatera minnet. Men så kom jag på det: ryggningar med "lätt" säte och övergång till tölt följt av att bibehålla aktiviteten i tölten m h a att "tänka ryggning" och "tänka övergång". Repeterade först detta en stund längs vägen innan det var dags att "gasa på".
I början verkade Lára inte riktigt ta mina intentioner på allvar - inte kunde det väl vara möjligt att hon verkligen skulle få springa FORT?! Denna tvekan var dock ingen nackdel - utan gjorde att tempoökningen kom så succesivt att hon aldrig jagade upp sig för mycket för att kunna hålla reda på sina fötter. Och jag hann dessutom hela tiden hålla en rörlig hand - för att inte ge henne något att "hänga" sig på - och korrigera det som behövdes för att "alla bogar" skulle hålla sig på plats. Resultatet blev en allt snabbare och snabbare och snabbare tölt - med bara något enstaka taktfel och till största delen med bibehållen trevlig form!!!
Följde Atlis råd att bara rida ca 300 meter ökat tempo till att börja med och gjorde sedan en nedtagning till arbetstempo - för att påminna om bibehållen bärighet. Efter detta fick min duktiga häst och jag njuta av en härlig skrittpaus på lång tygel längs några skogsstigar vid gamla soptippen. (Det låter ju inte som någon trevlig miljö inser jag nu, men vi svängde av till höger innan tippen kom inom synhåll och fick därför enbart njuta av vackra höstfärger som glödde lite extra i eftermiddagssolen!)
Tillbaka ute på vägen vände vi hemåt igen och red en kort sträcka arbetstempo tölt innan Lára fick sträcka ut överlinjen i trav. "Ju mer ökat tempo tölt du rider desto viktigare är det att du rider mycket grundform i trav så att hon får varva ner ordentligt efteråt!" sa Atli i söndags. Och tidigare har han sagt: "Ju mer samling du kräver i tölten desto viktigare är det att du rider mycket grundform i trav..." Min slutsats: Man kan aldrig rida för mycket trav i grundform (lååång hals) om man vill ha en riktigt bra tölthäst!
Värmde upp på ridbanan enligt konstens (=Atlis) alla regler: skritt, trav och tölt med låååång hals. Efter detta skulle vi rida ut längs vägen för att träna ökad tölt! Har varit alldeles "hög" efter att vi fick hjälp med den ökade tölten i söndags, så till den grad att när jag nu började fundera på vad vi gjort på kursen innan dess så kunde jag först inte alls komma ihåg... :-O
När jag skrittade ut från ridbanan funderade jag nästa på om jag skulle behöva ta en kort ridpaus för att surfa in här på bloggen och uppdatera minnet. Men så kom jag på det: ryggningar med "lätt" säte och övergång till tölt följt av att bibehålla aktiviteten i tölten m h a att "tänka ryggning" och "tänka övergång". Repeterade först detta en stund längs vägen innan det var dags att "gasa på".
I början verkade Lára inte riktigt ta mina intentioner på allvar - inte kunde det väl vara möjligt att hon verkligen skulle få springa FORT?! Denna tvekan var dock ingen nackdel - utan gjorde att tempoökningen kom så succesivt att hon aldrig jagade upp sig för mycket för att kunna hålla reda på sina fötter. Och jag hann dessutom hela tiden hålla en rörlig hand - för att inte ge henne något att "hänga" sig på - och korrigera det som behövdes för att "alla bogar" skulle hålla sig på plats. Resultatet blev en allt snabbare och snabbare och snabbare tölt - med bara något enstaka taktfel och till största delen med bibehållen trevlig form!!!
Följde Atlis råd att bara rida ca 300 meter ökat tempo till att börja med och gjorde sedan en nedtagning till arbetstempo - för att påminna om bibehållen bärighet. Efter detta fick min duktiga häst och jag njuta av en härlig skrittpaus på lång tygel längs några skogsstigar vid gamla soptippen. (Det låter ju inte som någon trevlig miljö inser jag nu, men vi svängde av till höger innan tippen kom inom synhåll och fick därför enbart njuta av vackra höstfärger som glödde lite extra i eftermiddagssolen!)
Tillbaka ute på vägen vände vi hemåt igen och red en kort sträcka arbetstempo tölt innan Lára fick sträcka ut överlinjen i trav. "Ju mer ökat tempo tölt du rider desto viktigare är det att du rider mycket grundform i trav så att hon får varva ner ordentligt efteråt!" sa Atli i söndags. Och tidigare har han sagt: "Ju mer samling du kräver i tölten desto viktigare är det att du rider mycket grundform i trav..." Min slutsats: Man kan aldrig rida för mycket trav i grundform (lååång hals) om man vill ha en riktigt bra tölthäst!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar