söndag 13 oktober 2013

Det VAR inte jag!!!

Nej, det var faktiskt inte jag som rev älgtornet - Lára kan intyga att det redan såg ut så här när vi kom dit!!!

Strålande sol men isande vindar bjöd vädret på idag, när Lára och jag satsade på att rida in till byn Alviksträsk. Och vi ägnade hela sträckan fram till korsningen vid sjön till en grundlig uppvärmning i lång, låg form: först i trav och sedan i tölt.

Uppför backen in till byn är ju valet av gångart enkelt - eftersom galopp är den enda som är tillåten. I alla fall hävdar Lára det och jag har väl aldrig sett någon anledning att ifrågasätta den uppgiften... Men hon hade tydligen lyckats förtränga att stora vita rundbalar placerats ut på ängen vid sidan om backen - och blev i princip hängade i luften mitt i ett galoppsprång när hon "upptäckte" detta. Men hon var aldrig nära att hoppa ner i diket i alla fall - som första gången hon upptäckte dem.

Mitt emot huset med pool vågade vi oss på att, trots pågående älgjakt, rida in på den skogsväg som börjar där. För inte kan de väl skjuta hur nära husen i byn som helst?!. (Som vanligt så här års hade jag dessutom reflexvästen på.) Skogsvägens underlag inbjöd verkligen till galopp och vi hann flera sådana innan vi var tillbaka ute på bilvägen igen. Vågade tyvärr inte rida allt för långt in i skogen innan vi vände. Annars hade man säkert kunnat rida betydligt längre än vanligt, för den ovanligt torra hösten borde ha medfört att de vanligen så sanka partierna längre in har ridbart underlag.

På hemvägen passade vi på att ägna oss åt ryggningar med lätt säte i backen ner mot sjön, då jag tänkte mig att lutningen borde inbjuda till att hästen sätter under sig extra mycket bak. Sedan tränade jag på att aktivera henne i tölten genom att använda vikthjälperna på samma sätt som när vi ryggar och sedan rider fram igen. Mycket bra för mig att träna på att vara mer aktiv i töltridningen! Till skillnad från i ursprungsövningen "fastnar" jag lätt med vikten lite framåt resp bakåt till dess jag ska ge nästa signal, istället för att direkt gå tillbaka till ett neutralt läge när jag fått önskad respons. Ytterligare en anledning att träna mycket på detta m a o! För precis som alltid är det ju belöningen som är det viktiga - det är när vi belönar hästen som den lär sig något!

Efter en längre skrittpaus hann vi faktiskt med en kort sträcka ökat tempo tölt även idag. Det var lite svårare än tidigare att hålla henne avslappnad i ökade tempot - antagligen började det kännas i bakbensmusklerna att hon fått ta i en hel del både i galopp och tölt redan. Det krävdes också extra mycket drivning av mig i nedtagningen för att vi skulle hitta ett arbetstempo med bra bärighet innan hon fick skrittpaus.

Då var det ju toppen att det gick ovanligt bra att stretcha hennes bakben efter ridpasset! Hon vill annars gärna backa istället för att hålla emot när jag sträcker ut resp bakben. (Intressant nog, eftersom hon i alla andra sammanhang verkar se det så naturligt att vara "fröken motvalls" - eller kanske just därför?!) Men idag gjorde hon precis som hon skulle - dessutom utan att en enda gång rycka till sig benet och sparka vilt om kring sig...!

Nu blir det i alla fall två vilodagar för Lára och hennes benmuskler - för i morgon ska jag till City Rehab varmvattenbassäng efter jobbet och på tisdag blir det en oerhört efterlängtad hot stone-massage! TACK för presentkortet Eva!!!

Inga kommentarer: