Alpin höghöjdsträning!

När Lára skoddes senast, för 1,5 månad sedan ungefär, såg jag till att hon fick skor med hål för traktbroddar. Och det var jag ju VÄLDIGT glad för nu, när det börjat frysa på! Skruvade i broddarna innan dagens ridtur - så nu kommer hon att klara sig bra till dess det är dags för riktiga vinterskor med broddar även i tårna samt snösulor! Skruvandet gick oväntat lätt - och Lára gjorde faktiskt inte ens ett försök att bita mig! Det blev visserligen en mindre diskussion kring huruvida även vänster bak skulle broddas - men även detta löste sig ganska odramatiskt med tanke på att Lára var inblandad...!

Vägarna var verkligen stenfrusna idag, så vi försökte hålla oss ute i terrängen så mycket som möjligt. Inledde med att klättra uppför "slalombacken" på andra sidan bilvägen. En låååång och REJÄLT brant backe - men det gillar verkligen Lára!!!

Här har vi avverkat ca 2/3 av backen och jag tvingar en motvillig Lára till en liten paus. Bilden visar inte hur brant det verkligen är - men man ser ju bilvägen långt där nere i alla fall! Förutom denna "alpina träning"/höghöjdsträning och terrängskritt genom skogen blev det även lite galopp längs sandvägen åt Avan till. (Den var inte lika hårdfrusen som bilvägen är - som tur var!)

På hemvägen blev det sedan riktigt, riktigt SVÅRT - för då förväntades Lára SKRITTA med låååång hals trots viss tygelkontakt! Alltså på HEMVÄGEN!!! :-O  Efter myyyycket träning klarar vi skritt på hellång tygel rätt bra (på en bra dag i alla fall), men hon gör verkligen allt för att övertyga mig om att minsta tygelkontakt betyder springa...!!! VÄLDIGT nyttig träning alltså!!!

När det var Atlikurs förra hösten och jag berättade för honom att jag i princip bara skrittat de två senaste veckorna, eftersom det varit så hårdfruset i marken, sa han att: "Skritta behöver verkligen inte vara "bara"! Man kan rida skritt så att man förbättrar alla andra gångarter! ...men man kan också rida skritt så att man försämrar alla andra gångarter..." Det gäller m a o att försöka göra det förra!

På en "springa, springa-häst" som Lára är det förståss extra nyttigt/viktigt att träna mycket skritt. Och jag har dessutom fått lära mig för länge sedan att det är den gångart där hästen använder flest muskler - så det är en jättebra muskelbyggargångart! (Detta var under mitt mörka förflutna, när jag red "stora bruna" - alltså tregångare. På senare år har jag funderat på om det faktum att hästen använder samma fotförflyttning i tölt som i skritt även innebär att den använder samma/lika många muskler?! Men jag har hittills varken kunnat få detta bekräftat eller dementerat. Men du som läser detta kanske vet?!)

Vet inte om det var hemvägens "skritt-trauma" Lára kände behov av att hämnas för... Men när vi kom tillbaka till gården och jag hoppat ner på marken, verkade hon bli rädd för något och drog omkull mig så att jag landade raklång i det hårdfrusna gruset... Tog emot mig med vänsterhanden och sedan dess har jag haft REJÄLT ont i den... En kort stund innan hade jag haft av mig handskarna, men sedan precis tagit på dem igen. Och det var tur - för annars hade jag garanterat skrapat upp hela handflatan... Hade INTE varit lyckat när jag nu snart ska åka iväg på semester ner till Eva i Al Ain... Tur i oturen m a o!!!