Det finns inget dåligt väder om man har ett bra träns!

Lára i dagens outfit: nya Biothane-tränset!

Fast det är väl lika bra att jag erkänner direkt: bilden är inte från idag. Enligt planen skulle jag visserligen rida idag, men det regniga och ruskiga vädret fick mig att tänka om. Normalt brukar jag inte låta vädret styra mig - men med tanke på hur skröpplig kroppen varit de senaste månaderna tyckte jag det var onödigt att utsätta den för risken att bli blöt och kall...

Men skulle jag ha ridit idag skulle jag definitivt ha använt tränset på bilden - för jag är SÅ nöjd med det! Har länge tänkt att jag skulle vilja ha ett träns i detta suveräna material som upplevs som läder men t o m går att tvätta i tvättmaskinen ifall man skulle vilja det! Med min tränsputsare Eva i Förenade Arabemiraten skulle ju mina värkande händer uppskatta att tränsputsandet nästan rationaliserades bort.

När det i höst ÄNTLIGEN kom en modell med engelsk nosgrimma slog jag till! (Tidigare fanns det bara med låg remontgrimma - och med sådan biter sig Lára alltid i mungiporna när hon blir uppjagad - vilket hon ju lätt blir...) Och till skillnad mot ett läderträns hade det ju inte påverkats på något negativt sätt av att användas i dagens ösregn heller. 

Pannbandet på tränset är dock - som vanligt - alldeles för stort för damens lilla huvud. Trots att jag nyligen, tack vare all vinterpäls, faktiskt fick spänna ut hennes grimma ett hål för att den inte skulle sitta trångt. (Men då var det från innersta till näst innersta hålet - på en ponnygrimma...)

Så om ni undrar varför man på många bilder från kurser och tävlingar ser att pannbandet hamnat snett är det alltså för att de alltid är så stora att de hasar ner! Har konstaterat att jag skulle behöva köpa pannband i ponnystorlek för att de ska sitta som de ska. 

Nu för tiden finns ju verkligen hur mycket snygga pannband som helst, med "bling", de isländska färgerna och allt möjligt! Men i Láras fall behöver det närmast vara "armerat" för att överleva mer än ett par veckor...

Och i väntan på att jag hittar det SNYGGA, ponnypannbandet i garanterat outslitlig pansarplåt (vilket förhoppningsvis skulle överleva några månader med Lára i alla fall...) har jag löst problemet genom att knyta svarta resårband runt sidostyckena. Då kan pannbandet inte kan hasa ner över ögonen på henne i alla fall!