Vi "småtöltar" med boots

När jag kom till stallet efter jobbet idag var det bara +2 grader och dessutom isande vindar... verkligen inget UAE-väder! MÖRKT var det också - nu skulle det gärna få komma lite snö så att vi fick lite upplysning i tillvaron! Men Lára lät sig förståss inte nedslås av sådana bagateller utan var lika positiv som vanligt!

På senaste Atlikursen frågade jag hur jag ska göra för att i framtiden kunna använda viktboots på Lára på tävling - för att förhoppningsvis få lite större rörelser. I dagsläget är hon nämligen så känslig att t o m lätta skyddsboots på 70 gram ger min annars så taktsäkra häst problem med takten i tölten... Jag undrade om jag skulle börja med att använda bootsen korta stunder och sedan succesivt öka tiden - men han tyckte tvärt om.  D v s att jag skulle rida med dem varje dag i flera veckor - för då skulle hon tillslut vänja sig så att hon inte längre blev störd av att ha dem.

Eftersom ridunderlaget ändå brukar vara som allra sämst så här års, innan någon snö kommit som "mjukar upp" den oftast hårdfrusna marken, tyckte jag det var en lämplig period att dra igång denna "bootsträning". Då kan jag ju känna att vi ägnar oss åt något riktigt, riktigt nyttigt även när underlaget som idag gjorde att vi mest låg i gränslandet mellan skrölt och tölt, ute längs spåret på ridbanan, för att inte fresta för mycket på Láras ben. Eller är ute längs vägen och "småtöltar" i lugnt tempo på de sträckor där underlaget är mest OK.

Förutom "småtölt" tränade vi även på galoppfattningar ur halt i båda varven - även detta är OERHÖRT nyttigt! Eftersom det är det första galoppsprånget som bygger upp hästen mest gäller det ju att få så många "första galoppsprång" som möjligt! I vårt fall handlar träningen också mycket om att bibehålla längd på halsen i fattningen och de efterföljande sprången - något som är betydligt svårare i höger varv. Även här något vi behöver jobba vidare med alltså! Perfekt - eftersom vi tycker det är så roligt att träna båda två! 

Den som väntar på något gott...

"Den som väntar på något gott... löper oerhört stor risk att svälja ihjäl!!!" Gammalt hästordspråk.

Idag var ÄNTLIGEN Láras påtvingade höstlov över! Matte var tillbaka från UAE - om än lite "mosig" efter att bara ha sovit ca fyra timmar (i en flygplansstol) under de senaste 30 timmarna. Men det första som måste åtgärdas är självklart hästabstinensen!

De "regnflyg" som man i UAE skickar upp så snart ett moln visar sig på himlen - för att försöka utlösa regn - verkade tyvärr ha omdirigerats till Luleå istället... Tillsammans med temperaturskillnaden på mer än 35 grader kändes det riktigt ruggigt ute - och inte ens riktigt ljust mitt på dagen... Men med en dos Lára såg ju allt genast så mycket ljusare ut!

Vi red längs båda vägarna "bakom bommen". Först den vänstra, som varit den enda där ridning varit tillåten de senaste åren. Trots regnet var det hårdfruset i backen, så vi enades om "kasta toppi"/skrölt så att Lára ändå i alla fall NÄSTAN fick springa - utan att vi riskerade allt för hårt belastning på hennes ben. Med låååång hals var detta förståss mycket bra träning för att stärka musklerna i hennes överlinje!

Uppe vid vändplanen jobbade vi en stund på volt i skritt - och hon kändes så oerhört mjuk och fin! Massörens behandling av henne förra veckan hade uppenbarligen haft god effekt! (Han hade då konstaterat att hon var bättre i de muskler/muskelfästen som varit irriterade sist. Men att hon var lite stel på höger sida av halsen, vilket han fick åtgärda.)

När vi sedan red in på den högra vägen bakom bommen visade sig underlaget vara mycket bättre/mjukare, så vi vågade oss både på trav med lååång hals och ett par galopper på temat "så långsamt som vi bara kan". Ett svårt tema för racer-Lára som hon ändå hanterade med ovanlig bravur...!!! 

Dags att åka hem igen...

Förutom endel kläder (samt Västerbottensost) hade vi med oss en trave svenska pocketböcker till Eva - vilket som uppskattades som synes! För att hushålla med de få svenska böcker hon haft hade hon hittills bara tillåtit sig att läsa dem under lugna stunder när hon jobbat natt. Men nu verkade hon vilja läsa alla på en gång!

Emiratpar på shoppingrunda. 

När det var dags för oss att åka hem skulle planet från Dubai Airport inte lyfta förrän 02.30 (och sedan blev det dessutom försenat.) Vi lämnade Kohr Fakkan vid 18-tiden när det börjat skymma och väl i Dubai tillbringade vi tiden fram till kl 23 i ett shopping mall (det där lilla, som jag nämnt tidigare, med bara ca 7 000 parkeringsplatser...!) Tack vare att vi haft med oss både böcker och kläder till Eva på resan ner hade vi ju ovanligt mycket plats i väskorna för shoppingfynd. Snacka om win win-situation!!!

På flygplatsen blev det sedan ett kärt återseende med Business Loungen - som utsågs till världens bästa lounge 2010. När vi varit på kryssning vid Arabiska halvön 2011 skulle vi flyga hem från Dubai Airport vid 7-tiden på morgonen och behövde lämna hotellet vid 05. Den enda frukost som då fanns att uppbringa på vårt fina hotell var rostbröd med marmelad - d v s det blev ingen frukost för mig... Men i loungen hade de dukat upp värsta hotellfrukostbuffén och jag fick kalasa på både äggröra och "beefbacon"! 

Den här gången var förväntningarna därför högt ställda, men de infriades verkligen! Nu var det stor middagsbuffé istället (vad annars vid kl 01 på natten?!!) Vi hade visserligen ätit god middag med Eva vid 22-tiden men jag kunde ändå inte låta bli att fylla på lite med en gryta på den goda hammour-fisken man ofta får här samt blandade skaldjur. GOTT! Att vi sedan fick var sin tandborste med tandkräm gjorde ju inte saken sämre!

Nu säger vi "Borta bra men hemma bäst" - fast ser redan fram emot nästa gång vi får tillfälle att besöka Eva i UAE! 

Semester på semestern - i Kohr Fakkan

 De sista två dygnen av vår vistelse här nere skulle Eva vara helt ledig från jobbet, så vi bestämde oss för att "åka på semester" alla tre - till ett strandhotell i Kohr Fakkan, i emiratet Sharjah. Först tog vi dock en sväng förbi flygplatsen i Al Ain för att vi skulle få se Evas jobb - från utsidan i alla fall.

 Flygledartornet där Eva jobbar.

 Presidenten är förståss VVIP och har egen ingång till flygplatsen! Precis som Ea bor han nämligen i Al Ain så han använder alltid "hennes" flygplats när han ska åka någonstans. 

När vi sedan styrde kosan ut från Al Ain passerade vi en buss med poliseskort både framför och bakom. Det visade sig än en gång vara våra vänner i fotbollslandslaget - världen är liten men UAE är mindre alltså! Tyvärr förlorade de den sista gruppspelsmatchen igår...  Ganska obegripligt med tanke på att vi lagt upp så bra taktik inför matchen, tillsammans med landslagsledningen... Men i o m att vi inte hade möjlighet att vara på plats på arenan igår är vi ju inte säkra på om de verkligen spelade som vi kommit överens om där vid poolen på Danat hotel...

 Vägarna är föresten verkligen jättefina här nere! Tre filer utan mötande trafik är nästan alltid minimum - och många gånger är det sju eller åtta filer i varje riktning. Och filen längst till höger är i första hand för lastbilar och annan tyngre trafik så "normalfilen" för en personbil är den mittersta.

Mycket öken är det... mer än 90 % av landets yta! I stort sett är det bara de områden som konstbevattnas som är gröna - och konstbevattningen står visst för hela 60 % av landets vattenförbrukning! :-O Något annat man inte snålar med är elektricitet. Vägarna är t ex mycket väl upplysta när det är mörkt - även när de går miltals genom öknen. Som om vår E4 t ex skulle vara belyst genom hela Sverige! Och bensin behöver man inte heller spara på - den kostar bara ca 4 kronor/liter här nere. Men att prata miljöbil här nere vore väl att likställa med landsförräderi?!

 Framme på hotellet i Kohr Fakkan.

Min lunch: sallad med avocado och räkor.

 Evas favoritdryck "Polo" (mineralvatten smaksatt med lime och mynta) oerhört läskande i värmen!

På tal om dryck: jag har ju min svaghet i Cola light (särskilt när det är för varmt för större mängder Earl Grey-te.) Eva hade lagt upp ett lager åt mig i sitt kylskåp och när jag inte hunnit dricka upp allt innan vi åkte till Kohr Fakkan bestämde jag mig för att smussla med mig de kvarvarande flaskorna in på hotellet. Även om de ju brukar vilja att man ska handla hos dem istället... Tyckte också att jag hittat en så bra, diskret påse för detta ändamål i brun, icke genomskinlig plast. 

Men då påpekade Eva att påsen kom från Abu Dhabis motsvarighet till Systembolaget - så om det var något som skulle uppmärksammas så var det om jag kom bärande på en sådan påse. SÄRSKILT i emiratet Sharja (där hotellet låg) eftersom alkohol är totalförbjudet!!! Gissa om jag skyndade mig att byta påse?!!! 

"Tea making facilities in the room" är bra även i varma länder - vattenkokaren kan ju snabbt förvandlas till ishink!

Middagsbuffén

 Jag hade föresten inte bara smusslat med mig Cola light till hotellet - utan även en alldeles egen shejk!!!

Några av mina strandfynd

HIGH tea in Dubai!!!

Innan ni blir chockerade över den korta kjolen - den här dagen tillbringade vi i Dubai och där kan man vara lite mer vågad och t o m visa lite av vaderna!

Idag var Eva helt ledig så hon rattade bilen med oss från Al Ain in till Dubai. Längs vägen stannade vi till i Dubai Outlet Mall för att jag skulle besöka Burberrys butik där. Provat mig grundligt igenom hela utbudet av trenchcoats och kappor utan att hitta någon som var helt perfekt, samtidigt som jag konstaterade att priserna ändå låg från ca 8.000 kr och uppåt trots att det var en outlet... Lämnade tillslut butiken tomhänt medan jag försökte trösta mig med hur OERHÖRT mycket pengar jag sparat denna förmiddag!!!

Även om plånboken klarade sig undan med blotta förskräckelsen så tog denna "icke-shopping" ändå på krafterna. (Kanske allra mest hos mitt ytterst tålmodiga resesällskap x 2 varav ingen var särskilt road...) Men Eva visste minsann vad som behövs efter ett par timmar i en riktig lyxbutik: ett klassiskt "High Tea". Och detta visade sig sannerligen vara ¨HIGH" i ordets rätta bemärkelse, eftersom det skulle intagas i restaurangen At´Mosfere, högst upp i Burj Kalifa (världens högsta byggnad) i Dubais absoluta centrum!!! Restaurangen hör till Armani Hotel - så gissa om personalen hade eleganta arbetskläder?! Jag började genast fundera på mina möjligheter att byta arbetsgivare!!!

Utsikten från At`Mosfere ut över Dubais häftiga skyline - var förståss helt makalös! Men trots min höjdrädsla kände jag inte minsta antydan till svindel... det var som om hjärnan inte kunde ta in hur oerhört högt upp vi var utan "översatte" de minimala bilarna och ännu mindre människorna som skymtade nere på marken till små miniatyrleksaker istället för riktiga.

Här ser ni delar av deras "LCHF-variant" av  High tea (istället för sötsliskiga kakor/bakelser fick jag olika frukter och bär vilka avnjöts med clotted cream.)

När godsakerna var slut och Johan fotat hysteriskt en låååång stund tog han en paus och njöt av utsikten. Vid det laget var det dock så disigt att man inte längre såg Burj Al Arabs karaktäristiska siluett borta vid stranden.

När vi efter drygt två timmar avnjutit alla möjliga godsaker - inklusive fantastiskt gott te förståss - lät vi oss även imponeras av gästtoaletterna som förståss var lika väldesignade som allt annat på detta hotell. Johan påpekade att det var förvånansvärt bra tryck i vattnet i kranarna. De måste alltså ha en anläggning som pumpar upp vattnet, för det finns ju inget vattentorn som är över 800 meter högt!

Eftermiddagen fortsatte med shopping i Dubai Mall - där vi nogsamt undvek Burberrys butik och istället siktade in oss på butiker i ett lägre prissegment. Och jämfört med förmiddagen kände jag mig riktigt rik!!! ALLT man ser på bilden ovan är faktiskt Dubai Mall - den allra största de har i UAE. För att få ett begrepp om hur enorm den är kan ni ju försöka se bilarna eller människorna som man möjligen kan ana där nere... För oss som känner Eva är det verkligen ett mysterium hur hon kunnat hamna i ett land där ALLT verkar handla om shopping (och bilkörning)!!!

(Sista kvällen i UAE, i väntan på flyget hem skulle avgå kl 02.30, tillbringade vi i en annan mall som ligger i närheten av flygplatsen. Den räknas som liten här och har "bara" drygt 7 000 parkeringsplatser...!!!)

Denna kväll avslutade vi istället med middag på en av Max nyöppnade restauranger i Dubai. Vi är väl norrbottniska patrioter??!! (Kolla in deras arabiska logga - längst till höger!) Det kändes verkligen som en "kulturkrock" i hjärnan att se de välkända menyerna, fast på arabiska och emiratier i sin traditionella klädsel sittande runt borden i restaurangen som annars hade klassisk svensk inredning. 

...med undantag för det i detta land obligatoriska bönerummet då ...sådana ser man ju inte i Sverige..!

Jodå, Grand de Luxe finns förståss även på Max i UAE - fast precis som övriga hamburgare bara i varianter utan bacon förståss!

Stalkervarning och Al Ain by nigh!

Idag skulle Eva och hennes kollegor ha informationsmöten hela dagen - och Eva behövde närvara trots att hon jobbat hela natten... Tur att det var hon och inte jag! Mötet skulle vara på Danat Resort i Al Ain och vi följde med henne dig på morgonen för att tillbringa dagen på hotellets fina poolområde.

Det första vi såg när vi anlände till hotellets parkering var några av spelarbussarna från U17-VM. "Bara inte svenskarna bor här - då blir det väl stalkerwarning på oss som valt detta bland alla hotell i Al Ain...!!!" skojade vi...

...till dess vi såg den svenska flaggan utanför en av hotellets restaurangen och skylten "Swedish diningingarea"...! Tack vare Eva var vi tidigt på plats och poolområdet var nästan tomt när vi tog plats i våra solstolar. Men under förmiddagen började sedan fotbollsfolket droppa in och vi fann oss snart omgivna av landslagen från Sverige, Mexico och Österrike.

Den svenska landslagsledningen placerade sig alldeles inpå oss - så vi blev nästan delaktiga i deras taktiksnack inför den sista gruppspelsmatchen mot Mexico som skulle spelas kvällen därpå.

Precis när vi börjat ladda för att förflytta oss bort till poolbarens skugga för någon enklare lunch hörde Eva av sig. De åt hotellets fantastiska buffé till lunch och i o m att två i deras sällskap fått förhinder samtidigt som de redan betalat även för dessa, hade Eva fått chefernas godkännande för att bjuda oss på lunch! Vi var förståss inte svårövertalade!!! Maten var fantastiskt god - med många lokala specialiteter - och Eva & Co hann ge oss tips om vad vi borde smaka innan de återvände till sin möteslokal. Innan de gick sa hennes chef: "Se nu till att äta länge och väl!!!" och vi tänkte: "OK - han vara chef...!!!"

I slutet av vår lunch fick vi sällskap av denna tjej - som uppenbarligen är en känd DJ från Ibiza. När vi återvänt till poolområdet och förflyttat oss bort från fotbollsfolket till en "egen hörna" dök åter "Ms DJ" med entourage upp och placerade sig bredvid oss. Nu var det henne det var stalkerwarning på m a o!

När Evas jobbmötesdag var till ända - och hon fortfarande höll sig vaken - var det dags för oss att få uppleva de mest populära varianterna av "fredagsmys" - vilket i UAE istället är "torsdagsmys" då fredagen är ju deras stora helgdag. Första varianten var "Mall waking" - vilket helt enkelt innebär att man "hänger" i någon av deras enorma shoppingmalls. (Fast detta kan också innebära regelrätta motionsvandringar inne i en shoppingmall - under sommartid när värmen gör det nästan omöjligt att vara utomhus.)

Vinnande skönhet?!

För att slå två flugor i en smäll valde Eva denna gång en shopping mall belägen precis vid Al Ains traditionella kamelmarknad, där kameler och andra djur dagligen byter ägare. (När hon nämnt för en libanesisk kollega att hon skulle ta med oss till kamelmarknaden blev dock det mycket förvånade svaret: "Men, VAD ska ni köpa där???!") Utbudet var verkligen stort, men även om kameler tydligen kan vara en mycket bra placering, både om man lyckas köpa en framgångsrik kapplöpningskamel eller en skönhets-dito, så bestämde jag mig för att även i fortsättningen hålla mig till de produkter inom kapitalplaceringsområdet som vi på Handelsbanken erbjuder...! Som vi brukar säga till placeringskunderna: "Köp aldrig en produkt/tjänst om du inte förstår hur den fungerar!!!"

I Al Ain finns ingen Maxrestaurang - ännu. Men Eva har tidigare fått besked av självaste Curt Bergfors att de inom kort kommer att öppna tre restauranger i stan, varav en i det shopping mall som ligger vid kamelmarknaden. Och nu kunde vi se med egna ögon att det var på gång. Innan årsskiftet ska det visst finnas 15 Maxrestauranger i UAE - men steget från Gällivare till Förenade Arabemiraten är väl inte så långt?!

Den andra delen av traditionellt "torsdagsmys" visade sig att ha grillpicknick tillsammans med familj och vänner ute i någon av de stora parkerna, som alla är upplysta kvällstid. Vi åkte till några ställen där vi promenerade runt i mörkret och såg stora skaror vitklädda män och svartklädda kvinnor samt barn i mängder samlade runt grillar och eldar. Det såg mysigt ut! Men f f a det enorma område en bit utanför stan där schejken låtit anlägga grönska för att skapa en stor dal såg också ganska besynnerligt ut... efter en stund kom vi på att allt sammans snarast såg ut som en enorm variant av en modelljärnväg!

Abu Dhabi - IKEA!

 Besöket på IKEA i Abu Dhabi blev en oväntat häftig upplevelse - kulturkrocken att se emiratier i sina traditionella kläder överallt i denna "svenska" miljö var verkligen något speciellt! På bilden ovan ser ni två emiratiekvinnor i sin traditionella "outfit". Samt längst till höger deras "maid" - som oftast gick ett par steg bakom och tog hand om varorna.  Längst till höger ser ni vår maid?! ;-)

 Min mobilkamera gick varm under IKEA-besöket, så bilderna föräras ett alldeles eget blogginlägg!

Johan och Eva leker emiratfamilj!

 Jodå, systemet är detsamma!

 ...och köttbullarna likaså!

 Samt de svenska produktnamnen. 

 Varmkorv för 5 dirham = ca 8 kronor.

Mandelkubbar från Nyåkers pepparkakor - såldes i matbutiken. 

Abu Dhabi - Grand Mosque!

 Sanddyner längs vägen från Al Ain in till Abu Dhabi stad.

 Dresscode

 UAE:s största moské - och den enda som är öppen även för ickemuslimer. 

 "Working undercover!"

 Klocka som visar de aktuella bönetidpunkterna (vilka varierar från dag till dag.)

 "Damernas" - abolutionroom där man tvättar sig innan man går in i moskén

Eva tänkte just smygdricka vatten lite diskret bakom en pelare, när jag kom farandes med mobilkameran och avslöjade det förfärande oskicket...!