Så tomt det blev utan hönsen...

Hönsen tar hand om maskarna när Johan tar en paus i grävandet. 

Det känns riktigt tomt idag utan Fru Kinell och de andra ute på gräsmattan... och det kommer knappast att vara lika kul att rensa ogräs framöver, när "hejaklacken" saknas... Och så slösaktigt det känns att åter slänga fula salladsblad i komposten, när man vet med vilken glädje hönsen skulle ha kastat sig över dem... Men jag behöver i alla fall inte oroa mig över att de fryser eftersom de bor i uppvärmt hönshus nu!

Hade en OERHÖRT intensiv dag på jobbet idag - det var fullt ös från första stund. Hann aldrig ta någon tepaus på hela dagen och bara en snabb lunch. Dessutom hade jag tid hos sjukgymnasten i Smärtrehab-teamet efter jobbet, så jag behövde ju gå hem i tid. Men när jag kom till henne fick jag PRECIS vad jag behövde: jag fick göra liggande övningar i Basal kroppskännedom - med fokus på avslappning. Kände mig nästan yrvaken efteråt!

Sedan fortsatte jag dessutom till Simhallen där jag "kokade" kroppen i ångbastun två omgångar. SKÖÖÖNT!!! Har haft mycket värk och varit så oerhört stel den senaste tiden - men efter bastun och omsorgsfull stretching började kroppen åter följa med när jag rörde mig. Härlig känsla! 

På onsdag blir det mer värmebehandling när jag ska testa Resonansbehandling med infrarött ljus på Rosenday spa här i Luleå. Utifrån vad jag läst mig till om behandlingen skulle den mkt förenklat kunna beskrivas som "som en induktionshäll för människor". Skillnaden mot t ex en bastu är nämligen att för att få samma värme i kroppen skulle bastun behöva vara 100 grader varm - och hur länge orkar man sitta där då? Blir spännande att testa vad min kropp säger om det! 

Funkar det så bra som jag hoppas ska jag gå på regelbunden behandling en tid framöver. Det kostar visserligen endel... men när semesterdagarna är slut är detta förhoppningsvis ett sätt att ta sig igenom hösten utan en resa till något varmt land.

Så några ord om Lára också! Hon har inte haft vilodagar ända sedan i lördags, även om det kanske verkat så... Igår var Eva hjälten som morgonfodrade åt mig i ösregnet (hade bett henne om det INNAN jag såg väderprognosen, i o m att vi hade besök av mina föräldrar.) Och då hade hon och Lára dessutom varit ute på en enligt uppgift mycket härlig ridtur i skogen, trots vädret. Och idag har Eva rivstartat veckan med att rida igen. Men i morgon är det min tur i alla fall!!!