Solsken och samlande säte!

Lilla Hamingja njuter i eftermiddagssolen!

Efter jobbet passerade jag Däckia och fick sommardäcken på plats på min bil innan jag fortsatte till stallet för att rida. När jag åkte till jobbet i morse lyste solen men enligt väderprognosen skulle det snart mulna på då ett regn- och snöområde skulle dra in över Norrbottenskusten... Men som ni kan se på bilden ovan var det fortfarande solsken på seneftermiddagen!

Hamingja och jag tränade på ridbanan idag för att repetera övningarna från Atlikursen. Jag gjorde verkligen PRECIS som Atli hade uppmanat mig: värmde upp grundligt i skritt, trav och tölt på volt med låååång hals - tillräckligt länge för att hon skulle börja frusta avslappnat i varje gångart. Sedan fick hon "jogga" lite längs spåret i tölt också - i höger varv för att, som Atli uttryckte saken: "vara extra försiktig med den sidan". 

Men sedan var det dags för det han kallar "själva arbetet" och då började vi förståss i vänster varv. Gjorde några halter, ryggade med "hissknepet" från förra kursen (oj, så bra Hamingja lyssnar på det - inte minsta användning av tyglarna behövs!!!) Övergick sedan till samlad skritt - med mitt vinklade bäcken för "samlande säte". Tänk så bra det går "bara" man gör rätt - Hamingja bjöd genast på samlad skritt med trevlig bärighet! 

Och med Atlis ord i åtanke:"Var försiktigt så att du inte kräver FÖR mycket samling - tillräckligt mycket är tillräckligt - för att inte göra henne stressad och spänd!" blev det därför bara en kort sträcka samlad skritt innan jag bad om övergång till tölt. Jag lyckades hyfsat med att bibehålla mitt bäcken vinklat framåt i övergången och den blev också hyfsad. Nästa gång vi gjorde samma sak klarade jag att bibehålla det samlande sätet helt - och då bibehöll vi bärigheten i tölten ännu bättre!

Hamingja fick sträcka ut i skritt en stund, medan jag strök henne över halsen då jag märkt att hon slappnar av ännu bättre då. Hon har väl märkt att när jag stryker henne på halsen kommer det inga nya signaler på en stund. Och efter en tredje intervall med samlad tölt fick hon en ny skrittpaus innan vi tog oss an högervarvet.

Hon kändes direkt lite mer "överambitiös" i den samlade skritten i högervarvet så jag hoppade över ryggningarna och lät henne bara smyga över i tölt. Övergången var odramatisk och hon kändes riktigt fin! När vi gjort vår andra övergång till samlad tölt i höger varv råkade jag göra en lite oförsiktig rörelse i sadeln och då blev det traumatiskt ett ögonblick - men hon drog inte iväg i galopp och jag kunde ganska snabbt ta kontroll över tempot igen. Fortsatte då att låta henne tölta men med mindre fokus på samling och mer på avslappning. 

När hon kändes riktigt avslappnad igen fick hon en skrittpaus innan vi gjorde ett tredje försök med samlad tölt i höger varv. Även nu blev övergången mjuk och fin och för att belöna detta och bibehålla avslappningen strök jag henne upprepade gånger längs halsen med innerhanden - då fick hon ju dessutom STOR eftergift, alltså dubbla signaler om att hon var duktig. Och det dröjde inte länge förrän lilla gumman började frusta belåtet!

Efter detta varvade vi ner grundligt på volten med lång hals i tölt resp trav - hela tiden hade jag Atlis ord ringande i öronen: "Ta nu hand om henne ordentligt - så att hon mår riktigt bra i själen när ni avslutar träningspasset!" Totalt red vi bara ca 35 minuter, varav den mesta tiden gick åt till uppvärmning och nedvarvning. Men det är uppenbarligen det hon behöver just nu. Och för mig är det nog också bra att det blir kvalitet istället för kvantitet i töltträningen - för jag måste verkligen fokusera för att vinkla bäckenet på rätt sätt! 

I morgon är det ny omgång akupunktur för mig - så då får Hamingja vilodag. Men Lára och Adina ska träna - vidare inför tävlingen. Det gjorde de igår också, varför Lára nästan inte lyckades ge mig dåligt samvete alls när jag bara hämtade Hamingja ur hagen idag.