Min plan för dagen var att Lára och jag skulle åka till ovalbanan på Bodentravet för att träna igen. Men kroppen tyckte uppenbarligen inte att det var någon bra idé... så det blev ingen ridning alls för min del.
Min mamma, som här visar upp endel av årets skörd, har däremot inte legat på latsidan. Den senaste veckan har hon gjort en tio mil lång pilgrimsvandring till Santiago di Compostela (i Spanien alltså) tillsammans med en väninna. Ganska bra gjort av en person som inte bara har svåra synskador på båda ögonen utan dessutom kroniskt hjärtflimmer som t ex gör att hon har svårt att gå i trappor! Tillsammans med samma väninna premiärvandrade hon förra året - och det gav uppenbarligen blodad tand!
Den som startade pilgrimsvandringstrenden i familjen var dock min syster Kristina. Hon gick en ännu längre sträcka för ett par år sedan (efter att ha värmt upp med fjällvandring längs Kungsleden) och valde dessutom att gå utan sällskap. Men i de stora skaror från hela världen som går de gamla pilgrimslederna behövde man tydligen aldrig känna sig ensam - utan kunde ha precis så mycket utbyte med sina medvandrare som man själv önskade. Själv konstaterar jag att det känns bra att kunna lämna över ansvaret för långa fotvandringar till andra i familjen!!!
Min mamma, som här visar upp endel av årets skörd, har däremot inte legat på latsidan. Den senaste veckan har hon gjort en tio mil lång pilgrimsvandring till Santiago di Compostela (i Spanien alltså) tillsammans med en väninna. Ganska bra gjort av en person som inte bara har svåra synskador på båda ögonen utan dessutom kroniskt hjärtflimmer som t ex gör att hon har svårt att gå i trappor! Tillsammans med samma väninna premiärvandrade hon förra året - och det gav uppenbarligen blodad tand!
Den som startade pilgrimsvandringstrenden i familjen var dock min syster Kristina. Hon gick en ännu längre sträcka för ett par år sedan (efter att ha värmt upp med fjällvandring längs Kungsleden) och valde dessutom att gå utan sällskap. Men i de stora skaror från hela världen som går de gamla pilgrimslederna behövde man tydligen aldrig känna sig ensam - utan kunde ha precis så mycket utbyte med sina medvandrare som man själv önskade. Själv konstaterar jag att det känns bra att kunna lämna över ansvaret för långa fotvandringar till andra i familjen!!!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar