Fyra BRUNA höns...

Den litterärt bevandrade känner förståss till Nevil Shute`s "A town like Alice" vilken i svensk översättning heter "Fem svarta höns". Men här var det fyra bruna idag istället (och inte på långa vägar så varmt som i Alice Springs, Australien). Vad vädret möjligen beror på tänker jag inte gå in på här, men däremot förklara anledningen till de bruna hönsen.

Igår när det (som vanligt) skulle fjäskas för hönorna, fick de inte bara springa ut lösa en stund och sedan mumsa sallad i buren. Nej, de fick dessutom en rejäl påfyllning av ny (läs: spännande) sand i sandbadet.
Note to self: Inte så smart att ge dem ny (läs: spännande) sand precis när det ska ösregna en hel dag... För ni kan ju se på bilden ovan hur hönor som sandbadat flitigt sedan de vistats ute i dagens ösregn ser ut... ganska bedrövliga om ni frågar mig!!!

Endel av gårdagens fjäsk uppfattades dock som raka motsatsen av damerna - i alla fall initialt. Nu när vi haft några nätter med en eller ett par minusgrader har jag oroat mig för att det ska dra kallt på dem genom ingången till hönshuset. "Huset" är ju inte så stort, så i alla fall någon av dem måste ju sitta ganska nära ingången under natten...

I går häftade jag därför fast två dubbelvikta bitar skuggväv omlott över öppningen, med förhoppningen att de fortfarande skulle kunna gå ut och in som de vill men också ha det lite mer ombonat inne i huset. Eftersom de är så extremt nyfikna så började en av dem (Fru Kinell hade förståss första tjing) genast utreda hur man egentligen skulle ta sig in i hönshuset nu. Men detta visade sig vara en svår nöt att knäcka för en liten hönshjärna...

Ingen ska dock säga att hon inte försökte! Önskar att jag filmat henne, för det såg rätt kul ut när hon provade alla möjliga infallsvinklar för att forcera det där konstiga som plötsligt satt i vägen. Först från högra sidan, sedan skickade hon upp teleskophalsen och gjorde ett försök uppifrån, innan hon hoppade upp i sandbadet för att testa en attack från vänster istället. Men hela tiden hade hon fokus ganska högt upp i öppningen (det är förståss där hon brukat ha huvudet när hon gått in och ut) men min konstruktion byggde på att de skulle sticka in huvudet i nedre delen av öppningen.

Tillslut gav hon upp för en stund, så en av de andra fick chansen att testa. Hon körde ungefär samma upplägg - men var inte mer lyckosam hon.... Hönsmamman insåg då att det var dags att ingripa! Jag öppnade luckan till huset, vek isär förhängena ordentligt nedtill och höll dessutom en metmask (som Johan grävt upp) dinglande i öppningen som bildats. Efter tre sekunder var Fru Kinell inne i hönshuset och inom ett par minuter de övriga tre också!

Sa till Johan att jag skulle komma ihåg att kolla nästa morgon att de verkligen förstod hur de skulle ta sig ut - för annars skulle de ju vara instängda utan både mat och vatten! Men när jag klev upp i morse var de redan ute i buren. Snälla nå´n, de är ju faktiskt intelligenta varelser!!!