Eva, Emelie och jag har en årlig tradition att fira "lillejul" i stallet. Vi inleder självklart med ridning och sedan blir det fika på jultema samt julklappsutdelning i Josefshallen. I år hade Yvonne och Elisabeth varit bussiga att låna ut Gabriel och Tildra för att vi skulle kunna rida ut tillsammans. Jag har ju tidigare skrutit över stabile Gabriel "som aldrig låter sig stressas" och tog det så lugnt och fint med Johan på ryggen. Men idag skulle han överraska oss med en helt ny sida! Redan när vi skrittade ut från gården visade han sig på allerten genom att faktiskt hålla jämna steg med Lára i skritten. Kanske borde vi redan då ha förstått att något var på gång?!
Vi red bilvägen mot Avan och vid första backen föreslog jag galopp. Lára var förståss med på noterna och drog iväg som skjuten ur en kanon. När vi var överst i backen ville hon inte alls sakta ner utan gasade på precis lika mycket. Jag bestämde mig för att låta henne springa. Var helt övertygad om att Gabriel tog det så där lugnt som vanligt med Emelie och Eva red ju där bakom med dem... Lára fortsatte i racertempo och jag tänkte att hon får springa hela raksträckan så vänder vi sedan tillbaka och "hämtar upp" de andra.
När vi närmar oss nästa kurva börjar jag bromsa en motvillig Lára samtidigt som jag kastar en blick över axeln. Upptäcker till min förvåning att vi har ett annat ekipage strax bakom oss. Måste titta två gånger till innan det riktigt kan sjunka in att det är GABRIEL - lugne Gabriel som nästan hållit jämna steg med vår racergalopp! :-O Det blir minsann att omvärdera den hästen - tur att han inte sprang så där med Johan!
Efter en skrittpaus och lite tölt kom vi bort till vår "travslinga 1". Lára tyckte förståss att vi skulle galoppera där - och Gabriel hakade på igen! Stigen är väldigt kringelikrokig, men jag bestämde snabbt att så länge jag hörde Emelie skratta bakom oss så fick Lára galoppera på. Än en gång kom faktiskt Eva och Tildra på efterkälken - så det kunde vi ju retas med dem om sedan...!
På hemvägen höll vi oss i alla fall till skritt och tölt för att Gabriel inte skulle ta ut sig alldeles. När vi ridit en sträcka inne i skogen och kom ut på bilvägen igen halkade Lára våldsamt med både fram- och bakben... Verkligen "Bambi på hal is" - jag väntade bara att vi skulle gå omkull...!! Det var utförsbacke också, så det kändes ganska obehagligt när hon dessutom började tölta - men sedan insåg jag att det nog egentligen var väldigt smart av henne, eftersom de alltid halkar mest i skritt eftersom de lättast får styltor där. I ett högre tempo slås snön ur hovarna bättre.
Emelie kratsar hovarna på Gabriel.
Efter ridturen fick hästarna mumsa kraftfoder medan vi julfikade i Josefshallen. Och sedan blev det förståss julklappsutdelning också. Sådana här trevliga traditioner ska man verkligen vårda!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar