Träffade Madde och Sussie när jag kom till stallet vid lunchtid idag - de var precis på väg hem. Och jag kunde konstatera att Lára verkligen har dragit nitlotten i "mattelotteriet". Madde verkar nämligen helt ha "snöat in" på gaedingakeppni - och f f a då att träna ökningar i galopp, medan Láras matte har "snöat in" på samlad skritt... I o f s är Lára en extremtalang på området galoppökningar, så det är knappast något hon behöver träna extra på... men det kan väl inte finnas någon (utom hennes nitlotts-matte) som tycker att samlad skritt är roligare än att ge järnet och sedan öka?!!!
Lára hade föresten satsat på högklackat idag - och det kan väl vara passande dresscode på nyårsafton?! Av säkerhetsskäl plockade jag dock bort "klackarna" innan ridturen. Hon har ju tid på sig att fixa nya innan 12-slaget!
Den sista tiden har jag varit lite "wild and crazy" när det gäller våra uppvärmningar, men nu tyckte jag det var dags att återgå till att följa Atlis upplägg. Först öppnor och slutor i skritt, då jag påminde mig om Atlis ord: "Det är viktigt att veta vad man vill uppnå med varje övning, för att veta om den är rätt utförd. I en öppna t ex, vill man att hästen ska länga sin överlinje. Först när man lyckats med det kan man vara nöjd med sin öppna." I både öppna och sluta har jag föresten haft mycket stor hjälp av Atlis instruktioner att skänklarna ska kontrollera bakdelen och tyglarna kontrollera bogarna. Inte minst på "fröken gångjärn överallt"...där det verkligen gäller att inte överarbeta, utan vara så precis i hjälperna som möjligt.
Sedan fortsatte vi med trav i lång, låg form. Det hade kommit ytterligare snö i natt och vägen var inte plogad, så vi hade åter "cavalettisnö" på sidan om hjulspåren. Först var vi dock inte alls överens om tempot - varför långsam trav när det finns en racer-variant? undrade Lára. Och sedan vidtog en diskussion om man verkligen kan ställa vänster utan att det betyder att man ska fatta galopp?! Ibland tycker Lára verkligen att matte "har otur när hon tänker"!!! ;-)
Vi jobbade på med denna muskelbyggartrav ända bort till korsningen vid sjön. Svängde in mot byn och då fortsatte mattes "feltänk"... skritta vänsterställd när galoppbacken låg där framme inom fullt synhåll!!! Ja, ni hör ju själva hur korkat det låter!!! ;-) Som tur var skärpte matte till sig tillslut. Efter en volt till vänster kom den efterlängtade galoppfattningen och Lára FLÖG uppför backen i en jättefin HÖGER galopp. (Har problem med att hon gärna skyndar sig att fatta galopp innan jag hunnit ge galoppskänkel och då väljer hon vänstergaloppen. När jag då saktar av och ska göra ny fattning vet hon ju så väl vad som väntar och hinner före mig igen och igen och igen... har därför testat volt till vänster ett par gånger och då har det funkat klockrent - antagligen för att volten placerar högerbogen i perfekt position för höger galopp.)
Efter en skrittsväng in i byn vände vi hemåt och då hade matte bara samlad skritt i huvudet... Lára demonstrerade alla sina "gångjärn" över hela kroppen, men succesivt blev det ändå bättre och bättre. T o m lite drivning lyckades matte prestera med bibehållen rörlig hand och STORA eftergifter. När vi tillslut smög iväg i lååångsam tölt var det bara WOW!!! Det kändes som att i princip alla rörelser gick uppåt - inte framåt!!! Det är alltså så här det ska kännas att tölta!!! Lára fortsatte att bjuda på trevlig tölt under hemvägen även om vi inte kunde bibehålla den där häftigaste känslan hela tiden. Men efter en ny "omgång" samlad skritt + några pet med pisken i rumpan kom ytterligare en sekvens med "rörelserna uppåt-tölt"!!! Atli säger ju alltid: "Det är kvalitén på samlade skritten som ger kvalitén i tölten!" Och som vanligt har han förståss rätt!
Jag har ju dessutom en extra motivation till att träna samlad skritt. Han gav mig ju i "läxa" till nästa gång han kommer hit att jag då ska kunna rida samlad tölt på lös tygel... Och om det bara dröjer tre år eller så till dess så gäller det verkligen att jag ligger i så att vi hinner komma dit! (Just i detta fall förtränger jag att han varit hos oss sju gånger bara det senaste året - jag vill helst tro att jag har i alla fall några år på mig att fixa "läxan"!)
När vi sedan avrundade med trav var Lára lika avslappnad och duktig som igår, trots att det inte var länge sedan jag använt pisken. Den där "off-knappen" som Atli betonar att det är så viktigt att träna in, funkar verkligen bättre och bättre! Som vanligt var jag alldeles lyrisk när jag återvände till stallet. Till min lycka var Sylvia där, så jag hade någon att berätta för!
Lára har ju aldrig visat upp några stora rörelser i tölten, det är den rena takten som alltid varit hennes styrka. Men hon har ju heller aldrig varit seriöst tränad under sitt liv utan bara gått på medfödd talang. Så det blir verkligen spännande att se om hon inte visar större aktion till sommaren, när vi hunnit bygga muskler några månader till!!! I alla fall känns det "mycket" när vi ibland får till en sådan där sekvens med "uppåt-tölt"! Och på 50 meter av den varan kan jag leva LÄNGE!!!
Lára hade föresten satsat på högklackat idag - och det kan väl vara passande dresscode på nyårsafton?! Av säkerhetsskäl plockade jag dock bort "klackarna" innan ridturen. Hon har ju tid på sig att fixa nya innan 12-slaget!
Den sista tiden har jag varit lite "wild and crazy" när det gäller våra uppvärmningar, men nu tyckte jag det var dags att återgå till att följa Atlis upplägg. Först öppnor och slutor i skritt, då jag påminde mig om Atlis ord: "Det är viktigt att veta vad man vill uppnå med varje övning, för att veta om den är rätt utförd. I en öppna t ex, vill man att hästen ska länga sin överlinje. Först när man lyckats med det kan man vara nöjd med sin öppna." I både öppna och sluta har jag föresten haft mycket stor hjälp av Atlis instruktioner att skänklarna ska kontrollera bakdelen och tyglarna kontrollera bogarna. Inte minst på "fröken gångjärn överallt"...där det verkligen gäller att inte överarbeta, utan vara så precis i hjälperna som möjligt.
Sedan fortsatte vi med trav i lång, låg form. Det hade kommit ytterligare snö i natt och vägen var inte plogad, så vi hade åter "cavalettisnö" på sidan om hjulspåren. Först var vi dock inte alls överens om tempot - varför långsam trav när det finns en racer-variant? undrade Lára. Och sedan vidtog en diskussion om man verkligen kan ställa vänster utan att det betyder att man ska fatta galopp?! Ibland tycker Lára verkligen att matte "har otur när hon tänker"!!! ;-)
Vi jobbade på med denna muskelbyggartrav ända bort till korsningen vid sjön. Svängde in mot byn och då fortsatte mattes "feltänk"... skritta vänsterställd när galoppbacken låg där framme inom fullt synhåll!!! Ja, ni hör ju själva hur korkat det låter!!! ;-) Som tur var skärpte matte till sig tillslut. Efter en volt till vänster kom den efterlängtade galoppfattningen och Lára FLÖG uppför backen i en jättefin HÖGER galopp. (Har problem med att hon gärna skyndar sig att fatta galopp innan jag hunnit ge galoppskänkel och då väljer hon vänstergaloppen. När jag då saktar av och ska göra ny fattning vet hon ju så väl vad som väntar och hinner före mig igen och igen och igen... har därför testat volt till vänster ett par gånger och då har det funkat klockrent - antagligen för att volten placerar högerbogen i perfekt position för höger galopp.)
Efter en skrittsväng in i byn vände vi hemåt och då hade matte bara samlad skritt i huvudet... Lára demonstrerade alla sina "gångjärn" över hela kroppen, men succesivt blev det ändå bättre och bättre. T o m lite drivning lyckades matte prestera med bibehållen rörlig hand och STORA eftergifter. När vi tillslut smög iväg i lååångsam tölt var det bara WOW!!! Det kändes som att i princip alla rörelser gick uppåt - inte framåt!!! Det är alltså så här det ska kännas att tölta!!! Lára fortsatte att bjuda på trevlig tölt under hemvägen även om vi inte kunde bibehålla den där häftigaste känslan hela tiden. Men efter en ny "omgång" samlad skritt + några pet med pisken i rumpan kom ytterligare en sekvens med "rörelserna uppåt-tölt"!!! Atli säger ju alltid: "Det är kvalitén på samlade skritten som ger kvalitén i tölten!" Och som vanligt har han förståss rätt!
Jag har ju dessutom en extra motivation till att träna samlad skritt. Han gav mig ju i "läxa" till nästa gång han kommer hit att jag då ska kunna rida samlad tölt på lös tygel... Och om det bara dröjer tre år eller så till dess så gäller det verkligen att jag ligger i så att vi hinner komma dit! (Just i detta fall förtränger jag att han varit hos oss sju gånger bara det senaste året - jag vill helst tro att jag har i alla fall några år på mig att fixa "läxan"!)
När vi sedan avrundade med trav var Lára lika avslappnad och duktig som igår, trots att det inte var länge sedan jag använt pisken. Den där "off-knappen" som Atli betonar att det är så viktigt att träna in, funkar verkligen bättre och bättre! Som vanligt var jag alldeles lyrisk när jag återvände till stallet. Till min lycka var Sylvia där, så jag hade någon att berätta för!
Lára har ju aldrig visat upp några stora rörelser i tölten, det är den rena takten som alltid varit hennes styrka. Men hon har ju heller aldrig varit seriöst tränad under sitt liv utan bara gått på medfödd talang. Så det blir verkligen spännande att se om hon inte visar större aktion till sommaren, när vi hunnit bygga muskler några månader till!!! I alla fall känns det "mycket" när vi ibland får till en sådan där sekvens med "uppåt-tölt"! Och på 50 meter av den varan kan jag leva LÄNGE!!!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar