"Jag mår bra!!!" säger Lára

Snöandet fortsätter... Det är som om vädrets makter tröttnat på allt vårt tjat om att vi vill ha snö - och nu verkligen vill ge oss så vi tiger! I natt hade det kommit ytterligare ett par dm. Bestämde mig för att Lára skulle få "köra ett pass i gym:et" idag - d v s galoppera längs den oplogade skogsvägen bakom bommen. Och hon var förståss med på noterna direkt - att snön gick henne upp över knäna var ju förståss bara något som snarast taggade "racerhästen"! Atli brukar säga att när hästarna frustar säger de: "Nu mår jag bra!" Och jag kunde konstatera att Lára sa: "Jag mår bra!!!" i vart annat galoppsprång hela vägen bort till vändplanen!!!

Väl där ville hon bara snurra runt och galoppera hemåt igen. Men tråkiga matte bestämde att hon först måste stå stilla en lååååååååååååååååååång stund för att hämta andan - FLERA MINUTER!!! Lára höll nästan på att dö av tristess....! (Skritt blir ju inte särskilt effektiv återhämtning i så djup snö...) Sedan tog vi även en liten skrittsväng in i skogen också. Innan matte äääääntligen skärpte till sig och lät Lára galoppera hemåt så snön yrde. Tror det blev nytt hastighetsrekord från vändplanen tillbaka till gården! Trots den djupa snön - eller möjligen tack vare. För jag upplever att hästarna oftast blir triggade av snön även om det blir mycket jobbigare att springa.

När vi nästan var hemma igen vände jag tillbaka för ytterligare lite snögalopp. Och Lára laddade iväg med samma "katapult-galopp" som nyss, när vi var på hemväg. Hon är för härlig med all sin energi!!! Men "all galopp är bra galopp - bortväg som hemväg!" är nog hennes valspråk.

När vi för andra gången vände hemåt igen var jag dock en riktig glädjedödare då jag bestämde att hon bara fick skritta.... Det krävdes en hel del övertalning till att börja med. Och sedan fick jag ägna mig åt oerhört nyttig träning på att vara HELT neutral i sadeln. För minsta lilla viktförskjutning eller liknande från min sida skulle förståss direkt tolkas som tillåtelse att explodera iväg i galopp igen.

Tillbaka i stallet fick Lára mumsa kraftfoder med sitt "raffset" på för att hinna torka lite innan det var dags att gå ut i hagen igen. Fast båda bilderna i detta inlägg är "arkivbilder" som det brukar stå i tidningarna. Strömmen hade nämligen gått så det var MÖRKT och därmed alldeles för mörkt för att fota! (Strömmen hade gått redan när jag kom till stallet idag - så jag använde pannlampa när jag gjorde i ordning Lára för ridturen. Först var hon VÄLDIGT skeptisk, hon blev väl bländad, men sedan gick det bra.)

Tycker tigermönstret på fleecetäcket ovan passar bra till denna "riviga" dam! Och täcket har dessutom "polokrage" istället för knäppning framme i bogen - vilket passar en extremkittlig häst (och hennes matte) perfekt! I o m att det fortfarande snöade för fullt ute - ganska blöt snö - fick hon sedan ha sitt fleecefodrade regntäcke när hon gick ut i hagen igen. Har kommit på att jag "gör om" täcken med vanlig bogknäppning till att likna fleecetäcket genom att jag aldrig öppnar i bogen utan drar dem över huvudet på henne. Då slipper vi diskussionerna om huruvida man får bitas (resp får kittlas) när man knäpper bogspännena!

Passade föresten på att stretcha (mig själv) ordentligt efter dagens ridtur. I o m att bassängen på City Rehab fortfarande har stängt för reparation (som visst kommer att ta några veckor till) har Lára ansvaret för all min sjukgymnastik nu. Det finns i o f s en bassäng på Sunderby Sjukhus också, men den har av någon korkad anledning alltid stängt minst en månad så här års så den är tyvärr inte ett alternativ. Än en gång är det TUR att jag har Lára!!!