Kallt!!!

Dags för veckans ridlektion. Som tur var hann jag ligga och vila 30 min innan jag åkte till stallet - sover mycket sämre igen så jag är så TRÖTT! Men precis som förra onsdagen gjorde en kort vila susen! När jag åkte hemifrån var det +9 grader, men när jag kom till Mariebäck var det bara +4. Och det blev snabbt kallare...

Det var bara drygt tio minuter kvar till lektionen när jag skyndade ut i hagen för att hämta Feykir. Han stod en bra bit bort - men jag testade att ropa och vissla, med MKT gott resultat! Precis som varje dag den senaste veckan kom han genast hela vägen bort till mig vid grinden! Extra värdefullt en sådan här dag när jag hade bråttom! På väg till hagen hade jag fått ett äpple av Kristin - så det fick Feykir nu som belöning.

Även idag valde jag tränset med vanliga, tredelade bettet till lektionen. Tyvärr har jag inte lika bra tyglar på det tränset - utan de är lite mer "halkiga"... Inte optimalt direkt, eftersom Feykir fortfarande testar att vräka sig i handen när jag rider med det. Dessutom skulle det visa sig att jag valt helt fel handskar... Hade hittat ett par hemma som jag trodde skulle vara jättebra... egentligen ett par arbetshandskar i tunnt, smidigt skinn med tunnt fleeceliknande foder. Jo, visst var de varma och sköna - men tyvärr ganska halkiga... Jag fick verkligen krama jättehårt runt tyglarna hela tiden, vilket gjorde mig spänd även i armar och axlar... och det var säkert en delorsak till att även Feykir kändes stel idag...

När vi skrittat igång hästarna fick vi rida samma övning som förra veckan: vända in mitt på kortsidan, rida skänkelvikning ut till spåret igen, där rida öppna till nästa kortsida där man vände in igen och red skänkelvikning till andra långsidan o s v. Men den här gången ställde Sylvia ännu större krav på oss än sist. Dels skulle vi vara JÄTTENOGA med precisionen - så att vi verkligen kom ut på spåret igen PRECIS mitt på långsidorna. Dessutom skulle hästarna ta ut stegen ORDENTLIGT i skänkelvikningarna - både framåt och i sidled. När vi vände in på kortsidorna skulle vi dessutom göra detta m h a ytterhjälperna - jätteviktigt!

I högervarvet fungerade det bäst för mig om jag direkt jag vänt in på medellinjen förstärkte lite med pisken - då kunde jag sedan få Feykir att korsa betydligt bättre bara m h a skänkeln. I vänstervarvet fick jag istället se till att fokusera på framåtbjudningen när jag vände in - för att vi skulle "ha med oss" den när jag sedan började sidföra. Annars tvärade han alldeles för mycket och vi kom ut på spåret långt innan mitten.

Nästa steg var att jobba hästarna på volt i trav. Vi började med vänster varv och Feykir håller ju traven bra på volt nu - men han kändes betydligt stelare än sist... Och när vi bytte till höger varv så kändes det nästan som att rida ett travande järnspett... Sylvia ropade gång på gång att jag skulle böja honom mer - men hur jag än gjorde var han alldeles stum i munnen... Tillslut lossnade det lite i alla fall!

Nu skulle vi återgå till skrittövningen - fast rida den i tölt istället. Feykir kändes fortsatt stel och jag fick verkligen jobba för att han inte hela tiden skulle gå emot bettet. Så här efteråt tänker jag att det nog funkat bättre om jag haft handskar med bättre grepp, så att jag kunnat slappna av mer i händerna... Det var definitivt sista gången jag rider i de där handskarna i alla fall! De får vara "jobba i stallet"-handskar i fortsättningen!

Att sidföra för högerskänkeln i tölt var JÄTTESVÅRT! När vi sedan bytte varv gick det lite lättare...

Avslutningsvis fick vi låta hästarna sträcka ut i trav igen och ställa lite höger-vänster för att de skulle söka sig nedåt. Feykir travade på riktigt bra, utan att försöka dyka ner på bogarna och det var bara några korta stunder han ville bli lite för hög i formen.

När vi skrittat av fick Feykir mumsa kraftfoder med fleecetäcke på - och efter en stund var hela täcket alldeles fuktigt på ovansidan. När han ätit klart var han redan torr över ryggen - det är fördelen med att ha klippt häst!