En veckas vila hade uppenbarligen gjort Hamingja gott - för idag kom hon fram till grinden så snart hon fick syn på mig! Lára har ju verkligen skämt bort mig på det området, så det är ju roligt när även Hamingja visar lite tecken på arbetsvilja!
Fast när vi en stund senare skulle skritta ut från gården var hon fortfarande lite ovillig att korsa ordentligt med vänster bak och sparkade också efter pisken ett par gånger. Men jag krävde inte så mycket tvärning till att börja med och red dessutom bara korta sekvenser, varvat med skritt rakt fram och att flytta undan för höger skänkel istället.
Och redan när vi kom ner på bilvägen flöt det på bra även när vi flyttade för vänsterskänkeln så förhoppningsvis var det bara lite kvarvarande stelhet i musklerna samt minnet av att det varit lite obehagligt att korsa med vänster bak senast vi red som "spökat" där i början! Och när vi övergick till att värma upp i tölt med lång hals så var det helt odramatiskt att sidföra fram och tillbaka över vägen.
Jag ville ändå lägga in lite lösgörande galopp tidigt under ridpasset, så den lilla backen in mot gamla soptippen fick komma till nytta igen. Det blev tre galoppintervaller från bilvägen och upp till krönet på den lilla backen. Och förutom att matte slarvade med den första galoppfattningen så gick det i övrigt väldigt bra! Det går bara bättre och bättre för mig att rida henne i galoppen så att hon bibehåller samling, lösgjordhet och de runda fina galoppsprången!
Och eftersom vi alltid fattar galopp från en halt och dessutom alltid skrittar på hellång tygel efteråt har alla våra galoppintervaller varit oerhört bra träning av Hamingjas "mentala off-knapp"!!! I början var det svårt att ö h t få henne att skritta efter galoppen och nu slappnar hon av så fullständigt på en gång att hon bara vill gå med nosen i backen!!!
Vi fortsatte sedan längs bilvägen bort mot "världens ände" (korsningen vid sjön) och fortsatte jobba med tölten. Med lite mer samling än i uppvärmningen, fortsatte jag att sidföra fram och tillbaka mellan vägkanterna och nu kändes hon riktigt mjuk och fin! Samtidigt försökte jag fokusera mycket på mig själv - att jag trots mer drivning skulle bibehålla avslappningen i mina knän så att jag verkligen höll om henne med skänklarna. Samt att jag höll blicken snett uppåt - för att "sitta på rumpan" ordentligt istället för att falla framåt.
Och tänk så tydligt man känner hur hästen rör sig och hur man behöver korrigera (när högerbogen drar iväg t ex) när man inte fixerar blicken nere i månkammen utan har den inställd på "långseende" upp i himlen! En MYCKET bra "bonus" av att man höjer blicken!!!
Vår "avtrubbningsträning" går framåt också! Hittills idag hade Hamingja varit väldigt oberörd av att pisken låg an långa stunder mot ena bakbenet - alltså även vänster bak! Så nu höjde jag svårighetsgraden genom att ta bort den lite längre stunder. Varje gång den kom tillbaka blev det förstås "katapulttölt" men jag lät pisken ligga kvar och nästan direkt blev hon lugn igen. Jag upprepade detta gång på gång - och med tiden blev katapulterna något mindre dramatiska.
När vi passerat korsningen vid sjön passade vi på att rida två ytterligare galoppintervaller längs ängskanten. Här blir det en lite längre sträcka galopp än i backen mot gamla soptippen och tidigare brukade hon börja styva sig lite i galoppen mot slutet av denna sträcka. Men nu verkar jag kunna rida henne tillräckligt bra för att lösgjordheten ska bibehållas hela vägen!
Efter detta fortsatte vi efter bilvägen längs med sjön. För nu var det dags för riktig samling i tölten och då vill jag till att börja med inte vara på hemväg... När lilla fröken initialt protesterar över att behöva ta i så ordentligt gäller det att jag kan behålla kontrollen över henne - och den chansen minskar betydligt om vi dessutom är på hemväg...
Nu red jag flera sekvenser med samlad skritt och övergång till tölt UTAN att hon fick rusa ifrån mig. Och så snart hon accepterade att tölta samlat med lösgjordhet tog vi en kort skrittpaus. Detta fungerade bra för att avdramatisera det hela - så redan efter den fjärde övergången vågade jag vända hemåt för att göra samma sak igen. För att bibehålla "off-knappen" blev det skrittpaus som inledning på hemvägen. Men jag gjorde den inte så lång, för att inte ge henne allt för mycket ny energi.
De efterföljande intervallerna i samlad skritt med övergång till arbetstempo tölt fungerade riktigt bra! Hamingja var riktigt medgörlig och jag behöll hela tiden kontrollen. När jag tillslut - efter en stunds "piskpaus" - åter petade till med pisken mot vänster bak blev det visserligen en rejäl "katapult" - men sedan kunde jag snabbt återta kontrollen igen.
Vi hann även med en fullt godkänd övergång från tölt till trav innan vi svängde upp för att galoppera genom allén upp till kyrkan som avslutande stretching. Även nu väntade Hamingja lugnt på min galoppfattning från halten - men sedan blev det REJÄLT drag under galoscherna!!! Och jag lät henne bestämma tempot - plockade bara lite försiktigt med högertygeln ibland för att hon inte skulle bita fast där. Trots att det verkligen var "gasen i botten" kändes galoppsprången ändå ganska runda och fina. Och syftet med det hela, att hon skulle stretcha ut musklerna, måste då vara uppfyllt med råge!!!
Det var bara -13 grader idag, skönt efter den senaste tiden kyla! Till min förvåning blev jag ändå lite kall om tårna när jag red... men så insåg jag att det fortfarande var metallstigbyglarna som satt på Hamingjas sadel. I o m att det fram till för en vecka sedan knappt varit någon kyla att tala om hade jag helt enkelt glömt att byta till mina vinterstigbyglar i komposit. Så medan Hamingja åt kraftfoder tog jag tag i detta. Vilket kanske innebär att det blir fortsatt mildare den närmaste tiden?!
Láras "jullovsmatte" har åkt hem igen så idag fick Lára ha jullov. Men vi tog oss ett litet snack i hagen hon och jag - över en STOR morot. Hon såg ändå rätt nöjd ut, trots att det inte blev någon ridning idag. Och som vanligt JÄTTEFIN - nu dessutom med massor av rimfrost i pälsen!
Idag blir det föresten TVÅ vändor till stallet! Jag har kvällsfordringen, men ville helst rida medan det var ljust så jag bestämde att det får bli två vändor. Jag har ju å andra sidan knappt varit i stallet den senaste veckan och det är VÄLDIGT olikt mig, så jag har definitivt lite att ta igen!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar