Kan man börja det nya året bättre än med att rida båda sina FINA hästar?! Jag tycker inte det i alla fall!!! Den 1:a januari är dessutom alla hästars födelsedag och att ridning stod högst upp på Láras önskelista är det ju ingen tvekan om. Och även om Hamingja inte är lika extremt arbetsvillig som Lára tror jag även hon hade ridning på sin önskelista - men först på andra plåt, efter morötter och annat gott!
Jag red Hamingja först och som vanligt började jag flytta undan för vänsterskänkeln, direkt från första steget. Men hon verkade ovanligt ovillig att korsa med vänster bak idag - vilket jag antog var stelhet och träningsvärk efter gårdagens rejäla "genomkörare" i tölt. För att mjuka upp henne red jag därför massor av skänkelvikningar fram och tillbaka över vägen - först i skritt men sedan även i tölt resp trav.
Avslutade uppvärmningen med galoppintervaller i ängskanten vid "världens ände". Sedan tyckte jag att vi borde vara redo för samling i tölten med pisk på vänster bak. Jag hade ju viss förväntan om att gårdagens arbete inte bara skulle visa sig initial i stelhet i musklerna, utan även i att lilla frökens protester när matte började ställa krav skulle ha mattats något. Men jag hade aldrig vågat hoppas att det skulle vara SÅ stor skillnad som det faktiskt var!!!
För när jag nu först red samlad skritt och sedan övergångar till tölt så kom inga större protester alls - inte ens när jag provocerade genom att röra pisken! I början av ridpasset, när vi red skänkelvikningar i skritt, sparkade hon ilsket efter pisken några gånger - men nu i den samlade tölten blev det inte ett enda försök till "kast med liten ryttare" utan bara några argsinta pisk med svansen ibland. Och när vi vänt hemåt igen fortsatte det att fungera lika bra!!!
Tog ganska många skrittpauser under hemvägen för att hålla henne på bra humör nu när hon var så duktig. Och sedan avslutade vi med en lång, lösgörande (vänster-)galopp genom hela allén upp till kyrkan. Jag blev så arg på mig själv tidigare, när jag klantade till träningsupplägget och gav henne möjlighet att åter ta över kommandot i tölten... så då kändes det ju oerhört skönt att idag få uppleva att jag lyckats reparera den värsta skadan igen!
Jag red Hamingja först och som vanligt började jag flytta undan för vänsterskänkeln, direkt från första steget. Men hon verkade ovanligt ovillig att korsa med vänster bak idag - vilket jag antog var stelhet och träningsvärk efter gårdagens rejäla "genomkörare" i tölt. För att mjuka upp henne red jag därför massor av skänkelvikningar fram och tillbaka över vägen - först i skritt men sedan även i tölt resp trav.
Avslutade uppvärmningen med galoppintervaller i ängskanten vid "världens ände". Sedan tyckte jag att vi borde vara redo för samling i tölten med pisk på vänster bak. Jag hade ju viss förväntan om att gårdagens arbete inte bara skulle visa sig initial i stelhet i musklerna, utan även i att lilla frökens protester när matte började ställa krav skulle ha mattats något. Men jag hade aldrig vågat hoppas att det skulle vara SÅ stor skillnad som det faktiskt var!!!
För när jag nu först red samlad skritt och sedan övergångar till tölt så kom inga större protester alls - inte ens när jag provocerade genom att röra pisken! I början av ridpasset, när vi red skänkelvikningar i skritt, sparkade hon ilsket efter pisken några gånger - men nu i den samlade tölten blev det inte ett enda försök till "kast med liten ryttare" utan bara några argsinta pisk med svansen ibland. Och när vi vänt hemåt igen fortsatte det att fungera lika bra!!!
Tog ganska många skrittpauser under hemvägen för att hålla henne på bra humör nu när hon var så duktig. Och sedan avslutade vi med en lång, lösgörande (vänster-)galopp genom hela allén upp till kyrkan. Jag blev så arg på mig själv tidigare, när jag klantade till träningsupplägget och gav henne möjlighet att åter ta över kommandot i tölten... så då kändes det ju oerhört skönt att idag få uppleva att jag lyckats reparera den värsta skadan igen!
Sedan var det Láras tur att få sin födelsedagspresent! Även här inledde jag ridpasset med skänkelvikningar i skritt och när vi lämnade gården i hennes specialitet "ökat tempo sidförande" var det ingen tvekan om vad som stått överst på önskelistan för denna dam! Fortsatte med skänkelvikningar även i tölt och trav. Och sedan kunde vi faktiskt enas om skrölt med lång hals - och då menar jag verkligen skrölt och inte någon Lára variant av "ökat tempo skrölt"! Duktiga tjejen!!!
Vände hemåt och tränade lite ryggningar och samlad skritt innan jag från en sluta med böjning i vänstersidan gjorde en övergång till tölt. Och hon verkligen smög över i tölt hur mjukt och fint som helt, med bibehållen längd på halsen och helt lätt i handen!!! Superfin kändes hon verkligen!!! Nu var ju detta verkligen mjölksyreträning så vi red bara en kortare sekvens innan hon fick sträcka ut i skritt en stund.
Upprepade sedan detta några gånger och varje gång blev övergångarna lika bra! Och när jag sedan ställde om henne till vänster kunde jag fortfarande behålla högerbogen på plats och tölten fick ÄNNU bättre bärighet! Min duktiga, duktiga tjej!!! Som belöning för detta fick sedan även hon galoppera hela vägen upp genom allén till kyrkan - och hon "belönade" i sin tur mig genom att ta högergaloppen vid första försöket!
Det är verkligen helt galet vilka fina hästar jag har!!! Och bättre än så här kunde ju det nya året inte börja, när jag fick njuta av att rida dem båda!!! Men nu är jag verkligen REJÄLT mör i kroppen, så det blir knappast så många fler "knop" för mig idag... bara ett varmt bad och sedan vila. Johan har jobbat idag, helt enligt traditionen. En nykterist-läkare är sällan så populär bland kollegorna som när han är frivillig att jobba nyårsdagen!
Det är föresten inte bara hästarna som fyller år idag - det gör även min kära syster Kristina! Här med sin Micke, på Johans disputationsfest. Stort GRATTIS "Fialotta"!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar