När jag och Lára red ut med Sylvia och Hektor i går kväll passade jag på att intervjua henne lite om hur det går för "ungdomarna" - de tre Démanturavkommor hon håller på att rida in. Eftersom Litla är Láras avkomma är jag förståss extra intresserad av henne - men tycker också det är spännande att höra om vad de tre halvsyskonen kan ha ärvt från sin pappa.
När jag såg Litlamin logeras, i samband med att bilden ovan togs, var det i princip grisepass för hela slanten. Lite lustigt med tanke på att hennes mamma inte har ett spår av lateralt rörelsemönster men hur lätt som helst för både trav och tölt. Men sedan dess har Litlamin i alla fall hittat tölten - och precis som sin mamma "bara töltat på"!
Nyligen testade lilla fröken plötsligt att tvärstanna och bocka - varpå Sylvia förståss gav en tydlig signal om att hon förväntades fortsätta framåt istället. Då började Litlamin galoppera för första gången med ryttare - upptäckte hur roligt det är att springa FORT och laddade iväg för full sula! Precis som sin mamma m a o!!!
Även Dinni har nyligen upptäckt galoppen - men i hans fall blir det visst korsgalopp... vilket han lustigt nog verkar ha ärvt från sin mamma Hending, ett femgångssto som alltid haft problemet att hon tagit korsgalopp! Då undrar man förståss hur det är med Dinni... jo, mamma upp i dagen även han. Istället för galopp springer han jättefort i grisepass - precis som tidigare var fallet med mamma Idun!
Det här är första gången jag följer tre unghästar på så här pass nära håll under deras inledande tid som ridhästar. Jag tycker det är jättespännande - och oerhört intressant! Att de "ärver" mycket av sin mammas beteende i flock o s v genom att se hur hon agerar och själv ta efter, är ju inte konstigt. Men hur kan det komma sig att de verkar ärva sin mammas beteende under ryttare på det sättet?! Dinni kan väl t ex knappast ha fått en korsgaloppsgen från sin mamma?!
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar