All inclusive-kurs gör mig "hög som ett hus"!!!

Hamingja och jag töltar så det ryker - under senaste Atlikursen!

Uppladdningen inför dagens kursande var inte direkt den bästa... jag lyckades nämligen bara få ihop drygt fyra timmars sömn i natt. Det är tyvärr vanligt att jag har problem med sömnen, men det brukar då bero på att jag har för ont för att sova. Men i natt hade jag inte alls så där jätteont men ändå gick det inte att somna... det var som att jag var alldeles "speedad" och inte kunde varva ner... alldeles "Lára-hög" var läkarfruns egen diagnos. Johan spekulerade i om det kanske förstärktes av en reaktion på akupunkturen - jag har ju tidigare blivit "speedad" efter ett par dygn fast då på dagtid. När klockan ringde kl 06.45 hade det däremot gått hur bra som helst att sova vidare...

Jag skulle morgonfodra hästarna och väl i Mariebäck mottogs jag förståss med delas välkomnande "huckranden" och det är ju alltid lika härligt! Det hade fortsatt komma snöblandat regn under natten så till skillnad mot på bilden ovan var marken täckt med snö. Och för första gången hittills i höst hade vi lerigt i hagarna - definitivt inget jag saknat! Hamingja fick komma in och äta sitt frukosthö i en box med yllefilt på ryggen för att torka lite. 

När Sylvia planerat dagens lektioner hade hon uppenbarligen bestämt sig för att toppa laget direkt, för Malin E på Ljufur och jag på Hamingja var först ut. Och vi såg till att placera ribban så högt att inga andra skulle komma ens  i närheten! Malin och Ljufur glänste verkligen i trav på hellång tygel! Medan Hammi och jag totaldominerade i skrölt med maxlängd på halsen och hellång tygel - något som jag snart förväntar mig blir en av de riktiga prestigegrenarna under alla internationella mästerskap! För hästarna ser verkligen utflotta ut! (....eller INTE!!!) 

Sylvia kunde som vanligt inte låta bli att skratta åt "myrsloken" Hamingja. "Det är tur att man VET att det där är bästa sättet att bygga upp hästens överlinje - för det ser verkligen inte klokt ut!!!" Och de enda som hade kunnat utmana Hamingja och mig i denna prestigegren var också Sylvia på Hremsa. För Hremsa och Hamingja är verkligen två "myrsloksystrar"!!!

Men en stor del av lektionen ägnade vi faktiskt åt att träna trav. I början var ju min stora utmaning att ö h t hålla mig kvar i sadeln när Hamingja älgade iväg med sina jättekliv - och svårigheten förstärktes självklart av att det handlar om racertampo när damen själv får välja. Vilket hon fick - i o m att jag inte klarade att både sitta kvar och kontrollera tempot. Men nu börjar jag få lite bättre "kläm" på detta - i alla fall om jag kan hålla nere tempot från start. Har hon väl hunnit dra upp farten är det lite värre... 

Fast Sylvia nöjde sig inte med att vi red (någorlunda) kontrollerbar trav, utan då fick vi övergå till skänkelvikningar i trav. Först fick vi rida in längs kvartslinjerna, rakrikta några steg och sedan försiktigt sidföra ut på spåret igen. Den stora utmaningen var förståss att klara detta utan att hästarna övergick till tölt - och förståss helst också med bibehållen längd på halsen. 

När vi klarade detta fick vi göra på samma sätt men rida fram till ridbanans mitt innan vi började sidföra - så att det krävdes betydligt mera tvärning för att hinna ut på spåret innan hörnet. Uppenbarligen gjorde vi detta ganska bra, för snart fick vi sidföra från medellinjen ut på spåret och sedan över hela ridbanans diagonaler. Slutligen var Sylvia nöjd och sa att vi skulle sakta ner till skritt för att låta hästarna pusta en stund. Jag konstaterade att det snarare var jag som behövde pusta - jag flåsade nog mer än Hamingja gjorde! "Vem behöver ett spinningpass - när man kan träna trav på Hammi?!"

Under sista delen av lektionen fick vi rida skrölt och tölt med lååång hals. Eller lååååååååång hals i Hamingjas fall. "Det går verkligen inte att sträcka ut halsen mer än hon gör!!!" konstaterade Sylvia, precis som Atli gjorde senast. Att rida tölt i den formen på hellång tygel är häftigt! Men det gällde förståss att jag inte ramlade framåt utan satt stadigt på rumpan och höll drivningen. Mycket nyttig träning för mig också m a o!!!

"Det är VÄLDIGT nyttigt att träna så mycket trav som ni fått göra nu och att bygga upp hästarnas överlinjer med skrölt i låg form, även om det kanske inte är så kul... Men nästa lektion LOVAR jag att ni ska få göra lite roligare saker!" sa Sylvia när lektionen var slut. Och jag var på vippen att svara: "Men vi rider väl inte för att ha roligt heller??!!!" (Fast det hade jag ju haft - hela lektionen!) 

Medan duktiga Hamingja sedan stod i en box för att torka och äta kraftfoder red jag ut på lycko-Lára. Och här kunde man VERKLIGEN tala om att ha ROLIGT! Vi varvade skritt (tyvärr kommer hon ju inte helt undan den tråkiga gångarten...) med töltintervaller och varje gång hon fick springa frustade hon så oerhört belåtet! Efter en stund verkade hon t o m kunna uppskatta skrittpauserna - när hon vågade tro att de snart skulle ersättas av mer tölt! Totalt var vi ute kanske en halvtimma - men jag är helt säker att hon på denna tid hann frusta fler gånger än vad alla kurshästarna tillsammans gjorde under hela dagen! Fröken positiv är verkligen härlig!!!

Under eftermiddagens lektion på Hamingja höll Sylvia sitt löfte om roligt - för det blev huvudfokus på tölten. Efter sedvanlig uppvärmning fick vi börja med "Kyras ABC" - d v s rida på en liten fyrkant och göra framdelsvändningar i hörnen. Först i skritt några gånger och sedan i tölt. Sylvia tipsade mig om att jag behövde förbereda genom att ställa Hamingja mer inåt och sedan sitta mer tillbaka i vändningarna. När jag tillslut lyckades med det och inte föll framåt med överlivet så gick det faktiskt riktigt bra!

Då fick jag övergå till att rida öppna längs spåret i en lite högre form i tölten. I hörnen skulle jag se till att flytta ut bakdelen ORDENTLIGT. Det sistnämnda ville fröken H först inte riktigt vara med på... så jag fick vara extra tydlig med skänkeln någon gång, men sedan lyssnade hon även på ett lätt tryck med innerskänkeln. För att aktivera hennes bakdel ytterligare fick jag ibland lägga pisken mot inner bak i hörnen, vilket precis som med Lára först resulterar i att hon kastar sig framåt. Men bara jag sitter emot, gör en tydlig förhållning för att sedan snabbt ge STOR eftergift på tyglarna så blir hon direkt lösgjord och lätt i handen igen. 

Nästa steg blev övergångar från samlad skritt till tölt - och nu skulle jag rida henne ytterligare lite mer rest i formen. Men att vinkla in bakbenen riktigt ordentligt är jobbigt, så först testade hon vad som liknade en mindre Lára-repertoar för att komma undan det jobbiga... och jag fick vara väldigt tydlig för att komma förbi detta. Tydlig med drivningen (även förstärka med pisken på inner bak någon gång), tydlig med förhållningen så att hon inte bara skulle springa iväg framåt och f f a tydlig/snabb med eftergiften för att hon skulle bibehålla lösgjordheten i samlingen. SVÅÅÅRT - men HÄFTIGT när det funkade!!!

När vi sedan töltade längs spåret fick jag flytta undan för vikten, vända för ytterhjälperna resp variera tempot för att hela tiden bibehålla energin. Och ibland fick jag även göra något uppresande tygeltag - för Hamingja vill ju gärna visa hur duktig hon är på "lång och låg"!!! Ett litet pet med pisken på innerbak ibland gjorde också underverk! Och i höger varv, där jag kunde hålla högerbogen på plats och därmed ha henne helt mellan hand och skänkel, fick jag uppleva riktigt häftigt tölt med härlig bärighet!!! I vänstervarvet tenderade högerbogen dock att leva sitt eget liv, så där blev bärigheten aldrig riktigt lika bra. 

Det var en BÅDE Lára- och Hamingja-hög Anna som åkte hemåt efter detta - så hur ska det nu gå att sova i natt?!

(Johan ställde föresten upp och fotade under vår andra lektion, så när jag bara hunnit gå igenom de dryga 2 000 bilderna kommer det förhoppningsvis en och annan "i en blogg nära dig". Och fram till dess har jag ju en helt gäng opublicerade bilder från Atlikursen att använda också! Risk för bildbomning framöver m a o!!!)