All inclusive-kurs dag 2.

Gårdagens ridunderlag var kanske inte riiiktigt optimalt... 

I morse vaknade jag med träningsvärk (vilket jag, till skillnad mot min vanliga värk, brukar kalla "skönt ont"). Dessutom satt träningsvärken i ridmusklerna! Och vetskapen om att det skulle bli mer av den varan gjorde att morgonen inte hade kunnat bli mycket bättre! Nu, efter ännu en fullmatad kursdag med ROOOLIG och SVETTIG ridning och massor av aha-upplevelser ska jag försöka uppbåda tillräcklig kraft till ett blogginlägg... För om jag ska komma ihåg de viktiga detaljerna är det ju i kväll det ska skrivas!

Dagens första ridlektion på Hamingja inleddes med att jag skulle skritta på volt i vänster varv och m h a stora, ledande tygeltag uppmuntra henne att böja sig ordentligt i innersidan. Det viktiga var att samtidigt hålla ett stadigt stöd på yttertygeln, så för en gångs skull uppmanade Sylvia mig att ha ganska korta tyglar.

Att böja sig i vänstersidan var alldeles för jobbigt, tyckte fröken H och Sylvia förberedde mig på att jag antagligen skulle behöva "tjata" ett tag innan hon skulle ändra uppfattning på den punkten. Att komma överens om saken i skritt gick i alla fall hyfsat bra. Men när vi övergick till att göra övningen i tölt fick jag tjata och tjata... när Sylvia sedan gjorde mig uppmärksam på att Hammi - för att slippa undan böjningen - skickade rumpan utåt vid varje ledande tygeltag blev jag noggrannare med ytterskänkeln och då gick det genast lite bättre!

Även om vi inte kommit hela vägen fram föreslog Sylvia att vi skulle byta varv. Och i högervarvet var det BETYDLIGT lättare! Hamingja började successivt böja sig mer och mer i högersidan och jag kunde successivt länga mer och mer på tyglarna - med riktigt trevlig tölt som resultat! När vi sedan bytte tillbaka till vänster varv fungerade det betydligt bättre där också!!!


Under lektionen hade Lára fått stå inne i en box för att äta extra hö och nu fick istället Hamingja gå in i boxen för att torka medan det var Láras tur att vara ridhäst - vilket ju är det bästa hon vet!!! Idag fick jag dessutom några extra plus i kanten när jag t o m lät henne galoppera - gissa om det frustades belåtet?!! Fast sedan drog jag ju på mig ett REJÄLT minus när jag alldeles för tidigt tyckte det var dags att sakta av till skritt igen... Jag vill ju verkligen inte riskera att hon överanstränger sig så här i början - och eftersom hon själv är typen som inte ens vet vad ordet "trött" betyder är det ju jag som måste vara den förståndiga. "Den TRÅÅÅÅÅKIGA...!!!" tycker Lára.

Det fick bli en hel del skritt efter galoppen, för säkerhets skull, men vi hann med både lite tölt och lite trav också. Tillbaka i stallet upptäckte jag att hon trots all skritt ändå var ganska svettig... så då blev jag ju lite orolig om det ändå varit för ansträngande för henne... Men hon har ju faktiskt rena björnpälsen - IGEN, ska sägas, eftersom jag redan helklippt henne en gång i höst. Jag får definitivt plocka fram klippmaskinen och klippa henne igen - i alla fall på halsen!

Den andra lektionen på Hamingja började åter med ledande tygeltag på volt. Nu gick det betydligt snabbare att övertyga henne om böjningen i sidan så att jag fick släppa fram den låååånga halsen igen! Ibland gjorde hon dock ett ryck och testade att springa ifrån det hela. Men om jag undvek att falla framåt utan istället "satt tillbaka" och gjorde förhållning med sätet för att sedan snabbt ge henne mer tygel igen fick jag kontroll på tempot.

Då fick jag övergå till att varva mellan att bromsa upp på yttertygeln och flytta ut bakdelen något steg följt av att SNABBT ge längre tygel respektive att flytta in framdelen lite genom att ta yttertygeln mot bogen - och successivt blev tölten bättre och bättre! Och jag konstaterade att varje gång jag kommer ihåg att sitta ordentligt på rumpan och hålla om henne med underskänklarna, samt att vara jättesnabb med att ge henne längre tygel så händer det en massa bra saker!!!

Efter en skrittpaus var det dags för mer samling i tölten. Den samlade skritten började jättebra! Jag hann knappt korta upp tyglarna förrän hon "satte sig" bak och var helt lätt fram. Men sedan tyckte hon visst att det räckte och avbröt den samlade skritten genom att göra en riktig katapultstart upp i tölt. När jag fick stopp på henne igen upprepades detta ett par gånger innan vi åter var överens om den samlade skritten och jag kunde göra en kontrollerad övergång till tölt. Följt av ny halt, ryggning ur samlade tölten och ny igångsättning (senaste knepet från Atli) och nu började det verkligen kännas trevligt!!!

Sylvia uppmanade mig att bibehålla energi och lätthet genom att hela tiden variera ridningen: vända för ytterhjälperna, sidföra ett par steg, sidföra tillbaka lite, lägga en volt, byta varv, vända för ytterhjälperna igen, rida ett par steg sluta... och inte minst de där stegen i sluta var väldigt effektiva! Bitvis kändes bärigheten helt fantastisk i högervarvet! Vänstervarvet är svårare, men Sylvia konstaterade att vi fick till betydligt bättre bärighet än igår! Ibland testade Hamingja att dra iväg i tempo - och några gånger fick jag återuppleva känslan från traven att jag hade fullt sjå att hålla mig kvar i sadeln... Sylvia tipsade om att jag då skulle använda vändningar och/eller sidförande för att bromsa upp henne med bibehållen lösgjordhet. För om man bromsar med båda tyglarna resulterar det i en spänd häst - som Atli alltid påpekar.

Och när vi som avrundning red in på en volt och gjorde övergång till trav var tempot faktiskt så lugnt och kontrollerat att Sylvia ganska snart tyckte att jag skulle prova att "smyga ut på spåret". Jag såg till att dra bak axlarna, för att inte råka falla framåt, och lyckades faktiskt styra ut Hamingja på spåret utan att hon började accelerera! Med en hals så lång att jag fick ge henne hellång tygel fortsatte hon att vila i steget i traven - varpå Sylvia och jag nästan i kör sa: "Plötsligt händer det!!!"

"Det var många RIKTIGT fina bitar i tölten idag!!!" sa Sylvia efteråt. Och upplevelserna jag haft av detta var också något extra!!! Jag lär mig så enormt mycket varje gång jag rider en lektion på Hamingja för hon är så tydlig: varje gång jag gör rätt händer det direkt något bra!!!  Nu blir det åter Sylvia som tränar henne - men det är inte så länge innan Atli kommer tillbaka (sista gången för i år) och då har jag löfte om att låna henne igen! Dessutom ska Sylvia själv ha en kurs till i slutet av november - och då får jag också "all inclusive"!!!

Och eftersom Lára äntligen får ridas igen har jag ju dessutom möjlighet att rida henne mellan kurserna! Det ska bli riktigt härligt - för jag känner verkligen att jag har MASSOR att ta igen på ridfronten!!!