"Fyra nyanser av brunt"

Om någon undrar varför jag skämtsamt brukar kalla Sylvias uppfödning för "Fyra nyanser av brunt"  kanske den här bilden kan vara en ledtråd?!! Fr vänster Haminja, Hremsa, Litlamin och Hrissla. På bilden saknas visserligen "färgklicken" Mysla (svart) men också Hektor (brun).

I natt sov jag 11 timmar och ändå är jag så KOPIÖST trött jag jag knappast åkt till stallet om det inte varit för att jag hade lunchfodringen. Det har verkligen varit en tuff vecka... men jag blev ju "varnad" innan jag började med akupunkturen att man kan bli tillfälligt sämre innan man blir bättre, så jag hoppas det är vad som händer nu...

Väl i stallet kunde jag ju inte gärna svika Lára genom att bara bjuda på lunch - utan det fick bli en ridtur också. Och precis som senast till största delen ute i terrängen - så att hon fick jobba medan jag mest kund "åka". Direkt när vi svängt vänster på bilvägen red jag ner i skogen på sidan av vägen och följde bäcken nästan bort till bilvägens första "galoppbacke". Där korsade vi vägen och följde sedan skoterleden tillbaka genom skogen.

När jag rider den rundan brukar jag leta mig ner till bilvägen igen strax innan huset där Sylvia och Jannes enda grannar bor. Men nu testade jag för första gången att fortsätta ytterligare en bit genom skogen, längs med den röjda skoterleden, så att vi istället kom ner vid jaktstugan. Det var överraskande torrt i skogen, fast det bara är i början av maj! Ovanligt lite snö under vintern och rekordtidig vår är uppenbarligen en kombination som ger denna trevliga effekt!

I skogen hade vi ägnat oss åt lösgörande arbete, både i form av galopp och "Vignir-style" (=full fart i tölt i riktigt ojämn terräng). Tillbaka nere på bilvägen tog jag sedan en ordentlig diskussion med Lára om det här med arbetstempo tölt. Och efter några små raseriutbrott från den fyrbenta av oss töltades det sedan med "massor av rygg" och en härlig bärighet! Verkligen synd att hon inte "kände för" något som ens kom i närheten av denna tölt under tävlingen i Boden...

Vi hade lånat Sylvias sadel igen idag - och till skillnad mot de andra sadlar jag lånat gav denna som synes smutsränder HELA vägen längs ryggraden. Sadlarna med mer rak bom har alla haft ett "uppehåll" mitt på, där schabraket inte blivit smutsigt. Och inte ens om vi galopperar mycket glider sadeln fram det minsta, trots att jag bara ridit utan gelpad. Verkar lovande m a o! Testerna fortsätter...!!!

I morgon ska Lára och jag förhoppningsvis rida ut med Elisabeth och Démantur - det ser jag fram emot!!! Men det förutsätter ju att jag tar mig ur sängen förståss... Håll tummarna!!!