Hösten gör en aldrig besviken!!!

Jag tror det i ett avsnitt av P1:s "Spanarna" som någon konstaterade att hösten är den bästa årstiden eftersom den aldrig gör en besviken. "För är det regnigt och kallt är det bara precis vad man väntat sig... medan sol och värme gör en glatt överraskad! På sommaren däremot gäller HELT andra förväntningar...!" Och det stämmer så bra tycker jag! Den senaste tiden har också hösten visat sig från sin allra bästa sida, med värmande sol och t o m vindstilla! Tack vare ganska många frostnätter tidigare är det trots värmen dessutom insektsfritt - och bara det är ju njutbart!!!

Idag var jag så trött att det kändes som gränsfall att åka till stallet... men eftersom utevistelse under förmiddagen är väldigt bra för sömnen (som jag tyvärr har problem med även om det blivit betydligt bättre/mindre dåligt under de senaste åren) bestämde jag mig att ändå åka till stallet - som tur var! Där fick jag nämligen njuta av en härligt tur med Hamingja ute i solskenet!

Inledde som vanligt med att "ta tag i" vänsterbogen och flytta undan för skänkeln. Först på volt utanför stallet och sedan längs dikeskanterna ut från gården. Nere på bilvägen fick det dock räcka med "det seriösa", Hamingja fick hellånga tyglar och jag bestämde mig för att låta henne skritta så länge hon kunde slappna av så mycket att hon behöll huvudet sänkt. Vilket visade sig vara nästan hela vägen till "världens ände-korsningen"! Mycket gott betyg åt min "radarvarning" till häst!!!

Tillslut var det faktiskt jag som bestämde att det var dags att övergå till uppvärmningstölt, även idag i den lite högre formen som jag testat den senaste tiden för att snabbare hitta till ren takt. Det blev några galopper längs ängskanten också, där Hamingja vid första försöket tog vänster galopp istället för höger. Efter att ha saktat av, vänt tillbaka och gjort en ännu noggrannare förberedelse enades vi i alla fall om höger galopp och jag red två sådana sekvenser innan jag sadlade om inför hemvägen.

Att försöka skritta på långa tyglar när vi vänt hemåt kändes som en onödigt tuff utmaning, utan jag nyttjade istället den extra "turbon" som gick igång i min häst till tölt med lång hals utan att "tappa" bakdelen och takten. Det kändes viktigt att hon verkligen fick sträcka ut överlinjen ordentligt nu eftersom hon inte fått göra det under uppvärmningstölten. Att rida de vanliga intervallerna halt - rygga - samlad skritt - samlad tölt kändes lite för jobbigt för mig idag så jag tänkte nöja mig med att takten var ren och sedan bara höja formen lite.

Fast efter ett tag kunde jag inte låta bli att lägga in några steg högersluta här och där, vilket tillslut resulterade i en tölt med trevlig bärighet! Extra glädjande var det att jag faktiskt lyckats rida i tölten så att samlingen och bärigheten ökade! Annars brukar jag efter övergången från samlad skritt till tölt bara kunna bibehålla samlingen en stund och behöva återgå till samlad skritt för att hitta ny samling igen. Så denna lilla detalj var ändå ett steg i rätt riktning! När Hamingja fick sträcka ut i nedvarvningstölt var det också med mer ryggaktivitet än jag väntat mig just p g a att vi inte jobbat med samlad skritt!

Efter vår stretching fick hon stå en stund i en box med Back on Track (bytte till nättäcket istället för ryggvärmaren eftersom hon de sneaste dagarna varit så snabb att "ta av sig" ryggvärmaren i boxen.) Nu hoppas jag på bättre ork hos matte i morgon..!