En strålande morgon!!!

I morse hade jag förhoppningar om att rida ut efter morgonfodringen. Hm... en klar och solig lördagmorgon i början av älgjakten, HUR tänkte jag där?! När jag kom till Mariebäck såg jag också mycket riktigt en "misstänkt jägarbil" parkerad vid vägbommen... Och när Hamingja och jag sedan var redo för vår ridtur så hade det kommit ytterligare en bil...

Istället fick det även idag bli ett träningspass på ridbanan. (Att det skymtar hinderstöd till vänster i bild beror inte på några hoppningsambitioner från min sida utan att Olivia börjat utbilda Hector till hopphäst!) Redan när vi skrittade igång på långa tyglar började svårigheterna för Hamingja när matte ideligen bytte spöhand... Vi hade börjat i vänster varv och när chocken lagt sig där och vi bytte varv så blev det ju ÄNNU mer chockartat till att börja med. Tänk att just Hamingja skulle råka ut för en så opålitlig matte...!!! :-O

Skrittuppvärmningen inleddes med "Kyras ABC" i höger varv (för att hålla koll på vänsterbogen så att hon korsade över ordentligt med höger bak) följt av att flytta ut bakdelen på volt i båda varven. När vi övergick till att göra samma sak i tölt kändes hon riktigt mjuk och avslappnad (trots att jag nuddade med pisken på höger bak då och då) så vi kunde ganska snart övergå till att rida längs spåret istället. (Som Atli brukar säga: du ska stanna på volten så länge det behövs, men sedan ska du rida längs spåret eftersom det inte innebär samma påfrestning på hästen som att gå på volt.) Hamingja var avslappnad men energisk under hela uppvärmningen - kanske var det därför takten kändes bättre än vanligt?! 

Efter att vi avslutat uppvärmningen med att tölta i högre tempo några sekvenser i vardera varvet satt jag av och sadlade om innan vi övergick till att rida övergångar: halt - rygga - samlad skritt - samlad tölt i vänster varv. Det gick riktigt bra även fast jag nuddade henne med pisken under alla dessa moment! 

Men när jag bytte till höger varv blev hon däremot ARG redan när jag med sätet började be henne om samling... Atli brukar ju alltid påpeka att när hon blir arg på det sättet ska jag sänka kraven, för att hon inte ska börja förknippa samlingen med obehag. Men nu senast konstaterade han att hon börjar förstå bättre vad som förväntas av henne i samlingen och då "behöver" hon inte bli arg på samma sätt som tidigare. Kanske var hon lite stel i musklerna efter gårdagens träning så att det var därför hon nu åter reagerade på detta sätt? 

Jag avstod i alla fall från att använda pisken mer, för att inte öka på hennes frustration ytterligare och nöjde mig med en lägre grad av samling där hon töltade avslappnat innan hon fick gå in på volt och sträcka ut i nedvarvningstölt. Det hade varit bra med ett lösgörande pass i terrängen i morgon, men risken för älgjägare lär ju inte vara mindre då...