Atlikurs dag 2

Moster Hamingja och lilla Hulda - lika vackra båda två!

Dag två på kursen var min målsättning att aktivera Hamingjas bakben mer redan under uppvärmningen för att hon förhoppningsvis skulle bli ren i takten redan då. Så det blev mycket öka/minska volten med vikthjälper och ytterhjälper. Och längs spåret "tog jag med henne åt sidan" några steg innaför spåret och tillbak ut på spåret igen m h a kroppsvikten. Och takten blev bättre, men fortfarande inte helt ren...

När jag sedan fick övergå till att samla henne i tölten konstaterade Atli att takten med ens blev jättebra! Han sa också att det i o m detta inte var ett riktigt lika stort problem med passtakten under uppvärmingen, men jag ska ändå sträva efter att kunna rida med ren takt i tölten under hela ridpasset.

Innan lektioner hade jag ”smygtränat” på att rygga med bibehållen längd på halsen så det fungerade riktigt bra när jag fick rida övergångar: halt - rygga - samlad skritt - samlad tölt. Oftast kom jag faktiskt också ihåg att göra övergången till tölt genom att skjuta fram höfterna (istället för att falla lite framåt med överlivet som jag alltid haft tendens att göra). Och bitvis kom jag DESSUTOM ihåg att hålla blicken lyft så att jag hade möjlighet att KÄNNA hur Hamingja rörde sig och vad jag kanske borde göra för att inverka på henne på rätt sätt.

Precis som igår fick jag också rida riktigt långsamt i tölten för att bibehålla så mycket som möjligt av bärkraften från den samlade skritten. När jag sedan fick låta henne sträcka ut och varva ner i tölt på volt var det väldigt tydligt hur aktivt hon jobbade med ryggen. Precis som jag kunnat konstatera under sommaren de dagar jag ridit mycket samlad tölt. ”Det är den där känslan du vill komma till redan i uppvärmningen - att hon arbetar med aktiv överlinje, för då är hon också helt ren i takten!” Sa Atli. Uppgiften framöver blir alltså att jobba vidare för att få högre kvalitet i uppvärmningen!

När det var dags för lektion två för dagen var mitt första "uppdrag" precis som på förmiddagen att aktivera henne så mycket under uppvärmningen i tölt att takten blev ren. Så det blev mycket vända runt m h a ytterhjälperna, sidförande över diagonalerna, öka och minska volten m h a vikthjälper m m. "Det blir bättre!" sa Atli innan jag fick avsluta uppvärmningen med att tölta i ett högre tempo en stund.

Sedan var det åter dags för övergångar samlad skritt - samlad tölt. Jag hade börjat i vänster varv och var ganska nöjd med våra övergångar och sekvenserna med tölt (för nu blev ju takten genast bättre!) Men när jag sedan övergick till höger varv - och använde högersluta för att bibehålla och öka bärigheten - blev känslan i tölten ÄNNU bättre! När vi även fick beröm av Atli berättade jag om min "aha-upplevelse" med högerslutan och frågade vad jag ska göra i vänster varv för att få samma känsla där. Han uppmanade mig att byta tillbaka till vänster varv och rida samlad skritt innan han konstaterade att det var sluta som gällde även där - fast då till vänster. Och när vi gjort övergång till tölt kunde jag själv konstatera att bärigheten direkt blev bättre av några steg sluta!

Atli konstaterade också att Hamingja nu inte alls blir lika arg som tidigare när jag ber om samling: "Nu vet hon vad det handlar om, vad som förväntas av henne, och då behöver det inte bli samma dramatik!" Denna lektion hade vi ridit samtidigt som Elisabeth och Démantur och när Elisabeth frågade Atli om tips för träning av galoppen passade jag på att "tjuvlyssna" - så här kommer hans tips om detta också!

Först sa han att man ska  förbereda galoppfattningen genom att själv själv vrida sig så att man tittar utåt, så att hästen kan "öppna upp" innersidan och därmed lättare fatta galopp. Och om man ska fatta galopp ur trav är det bäst att byta så att man sitter ner på "fel" sittben under lättridingen i traven innan man gör galoppfattningen. Så snart hästen fattat galopp ska man seda bli helt neutral och bara "följa med". Om hästen går över i trav igen låter man den göra det och trava en stund innan man gör en ny galoppfattning följd av att man åter blir neutral och "åker med". Han betonade flera gånger att den viktigaste delen av detta var just den stund när man "gör ingenting" i sadeln. Detta för att inte skapa spänningar i hästen under galoppen.

Nästa steg blir att man när hästen närmar sig att gå över i trav gör en ny galoppfattning, så att hästen åter "lyfter upp sig" i galopp följt av att man åter "gör ingenting" till dess man känner att hästen är på väg att bryta av igen - då gör man en ny fattning för att sedan bli neutral i sadeln o s v. På detta sätt bygger man upp hästens styrka i galoppen utan att skapa spänningar. Han sa också något om hur man ska göra ifall hästen inte vill gå över i trav utan väljer att bara tölta är den för spänd och man behöver få den att slappna av i nacken och länga halsen för att hitta traven.

After ride-mys med matte!