Uppvärmning i trav med STOR eftergift på innertygeln!
Efter två vilodagar för Lára var det idag dags att repetera övningarna från i helgen. Valde därför ridbanan och satsade på att vara en riktigt mönsterelev under uppvärmningen eftersom Atli verkligen betonade hur oerhört avgörande kvaliteten på uppvärmningen är för kvaliteten på resten av ridpasset.
Tog alltså MKT god tid på mig att värma upp i skritt, trav och tölt. Och nöjde mig inte med "bara" den lååånga halsen och "nästan helt lösgjorda" hästen utan såg till att även lirka loss det allra sista i nacken, precis som jag fick göra i helgen.
Och uppvärmningen fungerade - för när det sedan ÄÄÄÄÄNTLIGEN var dags att rida med mer samling i tölten tog det inte lång stund att hitta tillbaka till helgens upplevelse av samlad och samtidigt HELT lösgjord häst!!!
Sedan i höstas, när vi började jobba med mer samling i tölten, har jag hela tiden fått uppmaningen att bara rida korta intervaller tölt, ta skrittpaus på lång tygel och sedan börja om från samlade skritten igen. Detta eftersom hon behövt tid på sig att bygga de muskler som krävs för den högre graden av samling - annars skulle resultatet bara bli överansträngd och spänd häst. Dessutom har jag ju under de här dryga 1,5 åren vi haft tillsammans haft en stående uppmaning från Atli om att aktivera henne mycket under tölten, genom vändningar, sidförande etc.
Men i söndags, när vi hittade läget med samlad OCH helt lösgjord tölt blev uppmaningen istället en annan: "Låt henne bara rulla på längs spåret och känna sig duktig!" Och det var verkligen fascinerande hur otroligt minimalt jag behövde inverka på henne när vi nu tillslut hittat det här läget!
När vi idag lyckades komma dit igen gjorde jag därför på samma sätt. Förutom när jag bytte varv ett par gånger satt jag så stilla och avslappnat jag bara kunde och lät henne "rulla på" längs spåret för att verkligen vara riktigt tydlig i min belöning. Att få "vila" från ryttarens inverkningar är ju den bästa belöning man kan ge sin häst! Och - som Atli alltid säger - det är när man belönar som hästen lär sig!
Det krävdes verkligen STOR viljestyrka från min sida att avbryta denna töltnjutning i tid och låta henne sträcka ut och varva ner i trav. Jag hade annars mer än GÄRNA "njutridit" tölt i flera timmar!!! När jag sedan träffade Sussie - som också var "efter kursen-hög" - i stallet konstaterade vi att ibland känns det verkligen alldeles för lite att bara ha en häst...!!!
Nu måste jag faktiskt stå ut ÄNDA till på fredag innan jag får chansen att njutrida igen. För i morgon ska jag till sjukgymnasten och ge crosstrainern ytterligare en chans - och jag törs absolut inte kombinera detta med ridning samma dag. Faktiskt inte ens kombinera crosstrainern med den mjuka rörelseträningen i varmvattenbassängen ens, eftersom jag haft ett längre uppehåll från den medan jag tränat basal kroppskännedom på vårdcentralen. Men om det visar sig att kroppen tål crosstrainern så är tanken att jag ska börja trappa upp bassängträningen igen också. Fast det dröjer nog några månader innan jag även vågar börja med det. Annars skulle jag ju ha väldigt gott om tid för bassängträningen som det är nu, för 4+5 minuter på crosstrainern river man ju av på ett kick! Jag sitter ju längre tid än så i bastun efteråt!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar