Surströmming och mandelpotatis!!!

Idag bjöd Eva på surströmming till middag - kan en vecka börja bättre?!! Och till surströmmingen förståss MANDELPOTATIS! Detta var den gång på året som jag gör ett litet avsteg från LCHF-livet och njuter av lokalodlad "jordens guld". Och då menar jag verkligen NJUTER! Det blev faktiskt så att jag åt potatisen ensam med smör - för att verkligen maximera upplevelsen - och sedan åt surströmmingen med dill och creme fraiche. Njutning i kubik!

Dessutom hann vi förståss prata häst! Det är ju en av de största fördelarna med att ha en medryttare: det finns en person till som kan prata i oändlighet om ens häst! Eller hästar, kanske man kan säga i det här fallet - vi hann ju förståss avhandla alla tre: Reykur, Feykir och Lára. Fick också en rapport från dagens ridtur - tredje dagen i rad som Eva fick rida Lára. Men i morgon är det min tur igen - jag LÄNGTAR!!!

En riktigt trevlig kväll alltså! Det är ju annars den stora nackdelen med att ha en god vän som medryttare: man träffas sällan eftersom man aldrig är i stallet samtidigt. Som Eva sa: "Man borde egentligen vara medryttare åt sin värste ovän istället - den personen skulle man ju aldrig behöva träffa!" Har i o f s svårt att tänka mig att Eva har någon "värsta ovän"... men jag förstår absolut tanken!